Hej!

I slutet av 1800-talet görs flera försök att få till stånd en smalspårig järnväg mellan Kalmar och Karlskrona. När det till slut är dags att bygga banan kan man inte enas om spårvidden, varför delen Kalmar-Torsås blir 891 mm medan Torsås-Karlskrona byggs med 1067 mm spårvidd.

Tack vare Kalmar stads starka intresse i Kalmar-Torsås ingår bolaget redan från början i samförvaltningen med stadens övriga järnvägar, bland annat Kalmar-Berga. I och med det kan man även använda den gemensamma verkstaden som 1902 ombildas till ett eget bolag, KVAB.

KTsJ går uteslutande genom en glesbefolkad landsbygd utan några större godskunder. Ekonomin är därför redan från början förhållandevis svag. Liksom på de flesta andra banor i regionen blir de ekonomiska problemen stora redan under 20-talet och under 30-talet drivs trafiken till stor del tack vare lättnader från riksgälden. 1939 är ekonomin så dålig att man överväger nedläggning. För att förhindra det går staten in och tar över trafiken på de smalspåriga Kalmarbanorna, däribland KTsJ, år 1940.

Kriget ger järnvägstrafiken ett uppsving men efter krigsslutet ökar landsvägstrafiken och järnvägen får återigen svårt att konkurrera. De nya rälsbussarna och Tp-loken förlänger trafiken ytterligare några år, men den 30 maj 1965 läggs all trafik ned varefter banan rivs upp.

Fordonens märkning
Kalmar Torsås Järnväg förkortas från början KTJ men för att inte blandas ihop med KTJ i Skåne byter man officiellt signatur till KTsJ år 1906, vilket dock inte slår igenom på fordonen som fortsätter att vara märka med KTJ ända fram till förstatligandet.

Personvagnar
Liksom systerbanan KBJ köper KTsJ sina första personvagnar år 1899 från Kockums i Malmö. Den första leveransen är tänkt att omfatta sju vagnar men av ekonomiska skäl tvingas man banta ned beställningen till fem vagnar, en boggivagn litt ACo och fyra tvåaxliga vagnar litt C, varav en med postkupé.

C 1332 någon gång före 1912 då vagnen fick postkupé. Vagnen är märkt på samma sätt som övriga Kockumsvagnar hos KBJ och KTsJ, ”1332 KTJ” i vänster ände och ”KTJ 1332” i höger ände.

År 1901 får bolaget nya lån beviljade, och man kompletterar personvagnsparken med två vagnar, en boggivagn litt ACo och en tvåaxlig litt C.
Kalmar Verkstads nya lokaler står år 1904 färdiga och verkstaden börjar tillverka fordon, bland annat levereras under åren 1909-1918 fem personvagnar till KTsJ.

Co 1337 tillverkad 1909. Vid den här tiden har andra verkstäder gått över till högvälvda tak och stora fönster, så KVABs vagn är ålderdomlig redan som ny. Notera destinationsskylten, bilden är tagen efter att KTsJ tagit över LCJ år 1929.

ACo 1338 från 1911 är en slags hybrid. Taket är högvälvt och korgen klädd med teakpanel, men fönstren är fortfarande av äldre modell.

Den treaxliga C3 1340 tillverkad samma år.

Två till liknande men tvåaxliga vagnar levereras år 1916 och 1918, C2 1341 respektive AC 1339.

De tre modernare två/tre-axliga vagnarna i samma tåg. Vagnarna är F 1605/1606, C3 1340, C2 1341, AC 1339 och sist sannolikt Fo 1602.

I början av 1920-talet börjar de äldsta vagnarna bli slitna. Som ersättning för dessa skaffar man tillsammans med många andra svenska smalspårsbanor fordon från Tyskland. I Torsåsbanans fall resulterar det i den nitade boggivagnen KTsJ Co 1342 tillverkad av Görlitz år 1920.

Ombyggnader och försäljning
Många av banans vagnar kom att bli ombyggda under SJ-tiden, men några ombyggnader skedde redan under privatbanetiden.

Redan 1912 är behovet av fler postvagnar så stort att man låter utrusta C 1332 med postkupé. Liksom på systervagnen CD 1333 upptar postavdelningen 75% av vagnen.

Någon gång, troligen under eller strax efter första världskriget, byggs C 1336 om med sjukkupé och sidodörrar. År 1929 sätts dörrarna igen, troligen avvecklas därmed även sjukkupén. Vagnen får senare panelklädsel, men det är osäkert om detta skedde under KTsJ-tiden. Är det någon som känner till något om vagnen(Cp 275)?

Under 20-talet låter man rusta upp några av de äldsta vagnarna, bland annat förses ACo 1334 med nytt högvälvt tak och ny inredning.

Boggivagnen ACo 1335 säljs år 1924 till nystartade Södra Gotlands Järnväg.

Den mest omfattande ombyggnaden under privatbanetiden sker i samband med en revision av CD 1332 hos KVAB år 1938. Den kraftigt rötskadade vagnskorgen byts ut mot en helt ny teakklädd korg med högvälvt tak. Arbetet bekostas till största delen av Postverket.

CD 1332 som SJ CD9p 279 avställd i Kalmar i mitten av 1950-talet.