Spårspärr på tågspår? Stocksund -- minnen (Fotografier/bildfrågor)

av Ulf Pålsson, Wednesday, October 31, 2018, 23:07 (1975 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Stocksund på Roslagsbanan hade en spårspärr i spår 3 fram till linjeomläggningen 1996. Spår 3 trafikerades då bara av tjänstetåg till och från Mörby verkstad men tidigare även av godståg. Jag vet inte om spårspärren kom upp när Stocksund fick nytt ställverk på 70-talet och avbemannades eller om det fanns innan dess.

Tillägg: på denna skiss från 1942 finns spårspärr både på spår 3 och 4 men däremot var inget av spåren tågspår då.


Det var de väl inte sen heller; den där spärren fanns väl vid gränsen mellan tågspår och sidospår?

Oj, nu blir jag osäker. Jag minns faktiskt inte hur långt spårledningen sträckte sig. Vi får väl hoppas att Ulf P tar sig tid att berätta hur det var.


Spårledning är väl en sak och tågspår en annan sak. Men du har kanske rätt, det fanns ju i alla fall nån dvärgsignal där uppe i norr så det kanske var så att tågvägen slutade först i "slutet" på spår 3 norr om viadukten.

http://a4.pbase.com/u43/jakobe/upload/34265866.19801985X2X4pSsu2.jpg

Så här var det: I det el-mek-ställverk som var ibruk i Stocksund till 1979 var spår 3 (spåret till Mörby verkstad) ett sidospår som anslöt med en klotväxel i spår 2. Klotväxeln och spårspärren var låsta med elektrisk låsapparat. Detta innebar att "verkstadståg" från Stockholm Ö måste tas in på spår 2 och dras fram så långt att tågvägsutlösning skedde. Därefter kunde låsapparaterna friges. Tkl begav sig ut med den nyckelknippa som bl.a. innehöll nycklar till grinden uppe vid Mörby vst och gav knippan till föraren. Därefter växlades tågsättet ut en bit på bron igen, klotväxeln lades om och spärren lades av. Efter passage måste de förstås läggas tillbaka manuellt i normalläge. För ett "verkstadståg" i andra riktningen uppenbarade sig tågsättet på spår 3 (det var då tillåtet att köra "ner" från verkstaden till stationen utan särskilt tillstånd, om tiden sammanföll någorlunda med verkstadstågets tidtabellsenliga avgångstid från Stocksund). Tkl frigav klotväxel och spårspärr och såg noga till att elväxlarna norr och söder om bron låg rätt för ett tåg till nedspåret mot Stockholm Ö. Sedan gick tkl ut, tog emot nyckelknippan, lade av spårspärren och lade om växeln, och visade därefter "avgång" med signalstaven till tåget, som alltså avgick från spår 3. (Det var alltid lite nervöst, för man hade ju inget stöd av någon tågvägslåsning: Man hade väl lagt växeln på södra sidan till nedspåret? Att av misstag skicka i väg ett tåg mot uppspåret, som helt saknade signaler för riktningen mot Stockholm Ö, det hade varit mer än mycket dåligt.) Detta var det enda tillfället under ett normalt arbetspass som tkl Stocksund fick användning av signalstaven. Den kom annars till användning bara i samband med enkelspårdrift på någon av de angränsande stationssträckorna, något som var tämligen sällsynt.

Redan i samband med inflyttningen i november 1977 av fjbcentralen från Roslags Näsby till Stockholm Ö var det planerat att även Stocksund skulle komma att fjärrstyras. För det behövdes förstås ett nytt ställverk. Man insåg att spår 3 måste uppgraderas till tågspår så att verkstadståg i båda riktningar skulle kunna tas sig in till och ut från spår 3 utan någon komplikation. Så skedde också. Växeln till spår 3 och spårspärren försågs med motordriv. Spårledning lades in fram till en punkt så långt bort att tågspåret skulle kunna rymma ett rimligt långt ankommande verkstadståg från Stockholm Ö. Vid spårledningens slut uppsattes en S-tavla (tågvägens slutpunkt) och motriktat denna en dvärgsignal för frontskydd för tågvägen. (Denna punkt utgjorde alltså en gräns mellan tågspåret spår 3 och sidospåret vidare upp till verkstaden.) Som utfartssignal från spår 3 satte man upp en huvuddvärgsignal. Tågvägar inrättades i ställverket för tåg till och från spår 3. Dvärgsignalen som stod motriktat vid S-tavlan visade normalt "stopp" och ställdes till 'lodrätt' med en särskild manöver, minns jag, alltså en form av läggning av växlingsväg. Med dessa funktioner och signaler var det bara att köra in på och ut från spår 3 som vilket tågspår som helst. Reläställverket stod klar i februari 1979 (säger Per Forsströms Ställverksregistret), och efter några månaders intrimning och utbildning av alla tågklarerare startade man med fjärrstyrningen av Stocksund.

Men nyckelknippan, då? Den flyttades till tågx/fjbc Stockholm Ö och fick avhämtas och återlämnas där i stället, av föraren på verkstadståget.
/up


Hela tråden: