En annan aspekt på det här med målning är: Har det funnits någon vit-röd t-semafor som har varit anpassad för obevakad körning? Som jag har förstått det är obevakad körning ett relativt sent påfund

Obevakad körning kom i mer allmänt bruk på 1920-talet. Rött och vitt ersattes (i varje fall vid SJ) i allmänhet med rött och gult från 1940. Så det bör ha funnits röd-vita T-semaforer för obevakad körning, även om många trafiksvaga banor (där ju T-semaforerna var mest förekommande) inte kostade på småstationerna den förregling som helst borde finnas för obevakad körning. Men det fanns olika lösningar, t ex har jag på [link=https://www.ekeving.se/si/mek/T-sem/T-sem.html]denna sida om T-semaforer[/link] skrivit:

[color=#c3c]På Skåne - Smålands Järnväg (och kanske även andra banor?) användes T-semaforer av greve Posses modell där båda vingarna stod lodrätt när stationen var obevakad. Det är oklart om de lodräta vingarna pekade uppåt eller nedåt, kanske förekom båda varianterna? 1943 beskrevs anläggningen i Yxenhult vid f d SSJ som att semaforvingarna vid obevakad körning "intaga lodrätt läge" och då låses med K15-lås. Det gick inte att ställa båda vingarna på "kör" samtidigt, vilket ju inte heller var lämpligt när stationen var bevakad [Ebr 8/44, 3 signalsektionen 2/45]. I en skrivelse från 12 bansektionen till signalingenjören i Malmö 1941 nämns explicit att semaforvingen stod rakt uppåt vid obevkad körning, vilket inte var tillåtet vid SJ [3 signalsektionen 31/41]. I maj 1945 fick Yxenhult ytterplacerade tvåvingade semaforer [3 signalsektionen 2/45] och antagligen modifierades även anläggningar med möjlighet till lodräta vingar vid f d SSJ.

Säkerhetsmässigt borde det ha varit fördelaktigt att ha en distinkt signalbild när en station var obevakad.

Detta med särskild signalbild vid obevakad station var i överensstämmelse med hur det brukade fungera på danska privatbanor; "ubetjent" - som där oftast visades med vingarna snett nedåt (och "kör" visades då med endera vingen snett uppåt).[/color]