Godstågstidtabeller (Tidtabeller)

av Kjell Aghult, Thursday, February 28, 2019, 16:13 (1856 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Utan att ha sett någon godstågstidtabell, vet jag inte säkert, MEN jag misstänker starkt att denna inte var komplett: jag tror att den endast innehöll tåg upplåtna för allmän godstrafik - alltså tåg där små godskunder kunde sända gods.
Storkunderna, som i praktiken hade egna tåg, fick nog sin information direkt från järnvägen. (Tänk på större gruvor, som Kiruna eller Malmberget.)

Sådana tåg (utöver t ex Malmbanans) förekom mest från storkund till närmaste rangerbangård - varifrån vagnarna spreds ut. Och tågen fylldes upp med även andra vagnar: T ex oljetågen Norrköping <> Örebro: Man slapp rangera "fyllnadsvagnarna" i Hallsberg.


Eller för att ta en mindre järnväg: Dannemora-Hargs järnväg. På smalspårstiden hade den inte något malmlager i Hargshamn, varav tycks ha följt att samtliga malmtåg var inlagda som extratåg. Låg ingen båt inne gick inga malmtåg (eller var på gång). Låg en båt inne så sändes tågen i så tät följd som omständigheterna medgav tills båten var full.
Att dessa tåg varit intagna i en godstågstabell tror jag inte ett dugg på.

Nej, inte de rena malmtågen: De låg alla som extratåg. Men två "civila" godstågspar Gimo <> Dannemora gick varje vardag - och kunde vid behov utsträckas till Hargshamn (1958 års graf).


Det är som andra skrivit grafen samt tidtabellsboken del B som innehöll den mest fullständiga informationen, och inte heller denna är nödvändigtvis komplett: extratåg kunde läggas in med hjälp av S-order, liksom bandispositioner (vagnuttagningar/spärrfärder för att använda sentida nomenklatur).

I regel användes förarbetade extra godstågslägen - som accepterades av både avgångs- och ankomstbangård och var lättare att administrera: Extra godståg kördes vanligast rbg emellan, som dubblering av ordinarie tåg. "Extralägena" kunde erfarenhetsmässigt tas in i tdtboken, t o m med tiden "befordras" till ordinarie tåg. Vut användes bara för rena lokalkörningar.


I ett fall, åter från DHJ, fick jag en gång veta att bibanan Norrmon-Lövstabruk aldrig (nåja, kanske i början då) hade reguljär trafik. ALLT gick som bandispositioner, så varken grafer eller tidtabellsbok upprättades. Information om den trafiken är antagligen utrensad och för evigt borta.

Trafiken gick nog som växlingsrörelse - trots körsträcka på ett par mil. Liksom trafiken de avslutande betsäsongerna Barsebäckshamn <> Sjöbo och Slite <> Hablingbo. Vutbaneformen kom först 1962.


Hela tråden: