Smalspåriga personvagnar: ROJ/ÖSmJ (Järnväg allmänt)

av Johan O, Thursday, March 21, 2019, 21:41 (1856 dagar sedan)

Hej!

Vi får börja med att tacka för hjälpen i inlägget om MÅJ, det gör det roligare att fortsätta med vår genomgång! Här kommer nästa del:

I såväl inlandet som trakterna mellan Kalmar och Oskarshamn är det i slutet av 1800-talet flera samhällen som önskar järnvägsförbindelse med någon av de större hamnarna. I inlandet växer flera banor fram, men det dröjer lite innan några större byggen påbörjas i de kustnära trakterna. I samband med undersökningarna för MÅJ finns det intressenter som även vill bygga en anslutande smalspårig bana till NOJ.

Valet faller på en linje från Ruda till Oskarshamn med industrierna längs Emån som viktiga godskunder. Banbygget kommer igång år 1905 och genomförs utan större problem så att inspektion kan ske i december året därpå. Invigning sker i januari 1907.

Redan tidigt konstateras att järnvägens materiel inte utnyttjas effektivt och förslag finns därför att utsträcka banan vidare inåt landet. Sedan man beslutat att bygga Östra Värends Järnväg från Brittatorp på VÅHJ till Älghult vinner till slut år 1917 förslaget om en bana mellan Ruda och Älghult gillande hos myndigheterna, trots att detta förslag tidigare förkastats.

Den ekonomiska situationen blir svårt redan under byggtiden, men år 1922 kan trots det bandelen mellan Ruda och Skoghult öppnas. Året därpå sammankopplas banan med ÖVJ i Älghult. Den nya sträckan ägs av ett separat bolag, Ruda-Älghults Järnväg, men samförvaltas med ROJ.

Banorna drabbas hårt av den ekonomiska nedgången i slutet av tjugotalet och båda bolagen går i konkurs år 1931. Ett nytt bolag bildas, Östra Smålands Järnväg, ÖsmJ, som tar över trafiken på bägge banorna. Det nya bolaget är ett dotterbolag till KBJ och år 1937 uppgår ÖSmJ helt och hållet i moderbolaget och förstatligas tillsammans med övriga smalspårsbanor i Kalmar år 1940.

Fordonens märkning
RÄJ har inga egna fordon utan trafiken sköts av ROJ, varför ROJ används som signatur på alla fordon fram till år 1931. Efter att ÖSmJ bildats märks fordonen om, men det är oklart om det gäller samtliga vagnar. Åtminstone en av de båda tyska personvagnarna figurerar på film med ÖSmJ-märkning.

Personvagnar
Till invigningen anskaffas år 1906 fyra personvagnar, alla från Ljunggrens i Kristianstad. Leveransen består av två kombinerade första- och tredjeklass boggivagnar litt ACo och två tvåaxliga vagnar, en ren tredjeklass och en kombinerad tredjeklass och postvagn. Det är ingen stor vagnpark men väl anpassad för en bana med en inte allt för omfattande trafik. ACo-vagnarna klassas senare ned till BCo liksom på övriga Kalmar-banor.

[image]
ROJs hela första personvagnspark samlad i ett tåg. Först går någon av F-vagnarna 10-11, därefter BCo 1 och 2, C 5 och CD 6 och sist den andra resgodsvagnen. Bilden är tagen i Skorpetorp, en station med ett lite udda namn. Kan kanske semaforvingen som fortfarande fälls nedåt hjälpa till att datera bilden?

Banan har under första världskriget ett uppsving som många andra banor vilket gör att man investerar i ny rullande materiel. I samband med trafikstarten på RÄJ beställs två nya ånglok och två tredjeklass boggievagnar i Tyskland. Vagnarna tillverkas av Görlitz och är av modern typ med nitad stålkorg. De levereras år 1920 och ingår i en större beställning som man gör tillsammans med flera andra banor.

[image]
En bild av ett blandat tåg med några öppna godsvagnar, en finka, en boggievagn och sist troligen ytterligare en finka. Tåget dras av ett av de tyska loken.

Den nästan nya Görlitz-vagnen Co 3 blir redan 1923 ombyggd till BCo. År 1926 byggs CD 6 om till BC då en motorvagn med postutrymme hyrs från KVAB. I samband med konkursen några år senare säljs motorvagnen till HSJ.

[image]
Bilden visar ett hörn av Görlitz-vagnen nr 3, därefter går CD 6 och ÖVJ BC 500. Bilden är ett exempel på hur kunskapen om vagnarna kan bidra till dateringen; den är tagen efter 1920 eftersom Görlitz-vagnen är med, men tagen före 1926 då CD 6 blir ombyggd till BC. Hade vi dessutom kunnat se litterat på Görlitzvagnen hade vi ytterligare kunnat krympa tidsspannet till 1920-23 respektive 1923-26.

[image]
Denna bild som Lars Hemingstam lagt ut på forumet tidigare visar förutom hans mor även vagn 6 efter ombyggnaden till BC, bilden är som framgår av den tidigare tråden troligen tagen 1933 eller 1934. Vagnen har här även fått fönstren i lanterninen igensatta.

Man kan anta att användningen av banans personvagnar under motorvagnsåren 1924-32 var rätt sparsam. I kombination med den usla ekonomin förklarar detta varför bara minimalt underhåll sker och varför man inte kostar på några upprustningar av vagnarna.


Hela tråden: