Vet någon hur följande dragfordon förhöll sig dragkraftsmässigt till andra lok?

• HNJ:s ångvagn (Fick den dra något annat fordon alls?)
  
• ånglok HVc 7,7 Mp
  
• ånglok L13 4,8 Mp
  
• ånglok L19 (alias S15, alias HVa) 3,2 Mp
  
• ånglok Ma 10,6 Mp
  
• ånglok Pa 4,0 Mp
  
• ånglok Pb 4,8 Mp
  
• TGOJ:s ånglok Gb 16,0 Mp, motsvarar SJ litt Gb/G5
  
• ånglok U 4,3 Mp
  
• ånglok Å5 2,8 Mp
  
• ånglok Ä (alias Qä) 3,4 Mp
  
• DHJ:s ånglok

Tack på förhand,

Anders

Detta har jag hittat i SJK 13. Betr. HNJ ångvagn och DHJ ånglok, lämnar jag över till andra läsare av forumet.

Danne J

Detta med ångloks dragkraft är ett kärt ämne att diskutera. T ex skrev vi i en tråd från 2012 också om detta. Dragkraftsiffrorna ovan är nog SJ:s officiella, framtagna enligt formeln i den tråden, liksom de som står i SJK bok nr 13 (Normalspåriga ånglok vid SJ). För ånglok som inte står i denna bok, t ex smalspårslok och lok och ångvagnar som inte hamnat hos SJ, kan man räkna ut motsvarande siffror om man har uppgift om dessa fordons panntryck, cylinderdimensioner och hjuldiameter. En del såna siffror står t ex i Yngve Holmgrens eftertraktade A5-häften från 60-70-talen.
Men dessa siffror man kan få fram är alltså teoretiska värden, vilka säkert inte alltid stämmer med verkligheten, jfr t ex dagens moderna ellok med tydligen helt olika startdragkraft trots samma dragkraft på papperet, men alltså med helt olika förmåga att utnyttja denna dragkraft beroende på olika slirbegränsningssystem osv. Men man kan ju få fram en jämförelse mellan olika loktyper i alla fall.
På papperet har jag för mig att ett 56 tons N-lok med en dragkraft på 9 Mp(ton) bara skulle ha hälften så stor dragkraft som en ungefär lika tung T21 med dragkraft 18 Mp. Då skulle en T21 kunna starta med lika mycket som två N-lok, men det tror jag inte på. Det vore spännande att kunna avgöra empiriskt!
/CEO