Som nämnts fanns två sätt att ordna tjänsten på ett tvåmans ångloksdraget persontåg. I vart fall första varianten krävde bakdörr i lokhytten och fällbrygga över till tåget.
a) Konduktören fick fler arbetsuppgifter
b) Eldaren fick fler arbetsuppgifter

SJ regler för några b)-linjer står i en skånsk linjebok av 1944: Gällande sträckorna (Malmö-)
Dalby-Bjärsjölagård och Trelleborg-Rydsgård. Troligen ärvda från privatbanan, Loktåg ersatte där vissa rälsbusståg Yo2 vid veckosluten. Malmöbanorna körde också typ a) vintertid på Falsterbobanan: Bara loken MTJ 2 och 4 var dock ombyggda för enmansbetjäning. Tåget skulle i fall b) avspärras så att av- och påstigning kunde ske på bara ETT ställe.

1) FÖRAREN skulle sköta tjänsteposten och skriva tågrapport (obligatoriskt ända till 1959)
2) ELDAREN skulle tända/släcka vagnsbelysningen, reglera kupévärmen, hantera slutsignalerna, skylta vagnarna och lasta/lossa gods.
3) STATIONSPERSONAL skulle på utgångsstationen visera alla biljetter. På mellanplatser tkl/platsvakt visera egna påstigande (klippa biljetterna vid försäljningen). Meddela föraren vid resande till plats med behovsuppehåll. Likaså samla in använda biljetter (vilket än skulle ske). I något fall skulle eldaren själv fråga i tåget efter resande till hållplatser.
4) Vid OBEMANNADE HÅLLPLATSER (Krankesjön, tidvis Kvinnevad, Graneholm och Källtorpsby) skulle
eldaren visera biljetterna. Resande utan sådana hänvisas till biljettköp vid framförliggande station. Eldaren kontrollera att så skedde, hur lång tid det nu fick ta. Sannolikt fanns dock Edmonsonska biljetter till större resmål som t ex Malmö.

Tkl Klagstorp fick alltså arbeta med båda varianterna: Fall a) vid BÖJ och fall b) vid TRJ.