Hej!

Eftersom det var OK att hoppa in så gör jag det nu från jobbet.

Jag tror också att det är England som har haft störst påverkan för vår del.

Tillåt mig att komplettera med det lilla jag vet om sån´t här.

Är själv varken maskinare eller verktygsmakare utan arbetar daglidags med telekom, svarvar för diverse hobbyändamål. Så det jag skriver baseras på mina erfarenheter och vad jag lyckats läsa mig till. Blir det bakvänt får ni rätta.

Problemet med spolpluggar och dess bussningar omfattar två huvuddelar, konsvarvning och gängskärning i samma moment. Låt oss ta ett i taget med början på konsvarvning.

Konsvarvning kan göras på flera sätt beroende på vad man vill göra.

1 - Korta konor
Görs vanligen med att snedställa toppsliden till den vinkel man vill att konan ska ha och mata för hand. Detta är oftast fippligt och tidsödande att ställa in men funkar.

2 - Längre konor, t ex morsekonor
Dessa är vanligen så långa att de överskrider matningslängden för toppsliden, åtminstone på småmaskiner. Då är de två vanligaste vägarna:

a - att man använder en konsvarvningslinjal <a href="http://www.hemingwaykits.com/acatalog/Taper_Turning_Attachment.html"> Taper Turning Attachment </a>, eller
b - att man sidförskjuter dubbdockan.

I fall 2a fästs en konsvarvningslinjal på svarvens baksida och fästs i tvärsliden vars matningsskruv eller -mutter måste lossas för att den ska löpa fritt och styras av linjalen istället. Konlinjalen ställs i den önskade vinkeln och med hjälp av den vanliga längdmatningen fås en snygg kona. Skärdjupet styrs med toppsliden. Både in- och utvändiga konor kan skäras.

I fall 2b sidställs dubbdockan för önskad vinkel precis som KGM skrev. Båda ändar av arbetsstycket måste vara uppsatt mellan dubbar annars arbetar stycket sig ur chucken eller kröks! Bara utvändiga konor kan skäras på detta sätt. Arbetsstycket drivs av en medbringare som kan vara lätt fäst mot pinnen i mebringarskivan för att inte glappa. Här kan man också arrangera det så att dubbarna inte har spetsar utan dubbhål. Då går det att lägga in en kullagerkula i de båda dubbhålen vilket gör att det inte uppstår brytspänningar då arbetsstycket sitter i vinkel jämfört med svarvens längdriktning, funkar som en kardanknut alltså. Dubbdockans kula måste smörjas precis som en vanlig dubb.

Om man sidställer dubbdockan får man efterarbete med att ställa tillbaka den igen till raksvarvning. För att slippa det kan man i dubbdockan stoppa in en <a href="http://www.hemingwaykits.com/acatalog/Set_over_Centre.html> ställbar dubb</a> vilket förenklar en del.

Gängskärning
När det gäller att skära gängor så görs det på samma sätt för konor som för raka (cylindriska) stycken. I det fall vi börjat prata om så blir det bästa att använda en konlinjal då man med samma sättning kan göra både bussning och kona med exakt samma konicitet. Vid gängskärning används då toppsliden för att mata in stålet i arbetsstycket. Man gör det i vinkel så att stålet bara skär på ena flanken vilket minskar skärkrafterna och ger en snyggare gänga.

Pluggens utvändiga gänga skärs som vanligt, och bussningens gänga skärs genom att man vänder stålet upp-och-ner och skär på operatörens frånsida. På så sätt behöver inga vinklar ändras varken för konan eller gängmatningen.

När det gäller grova och snabbstigande gängor måste svarven kunna komma ner i 30 rpm eller lägre för att man inte ska råka köra släden in i chucken/medbringarskivan. Det går fort! (Egen erfarenhet, men det klarade sig på ett hår, phuhhh.) Utan tillräckligt lågt varv bör man handdriva med en vev i spindeln istället. (Glöm bara inte att ta bort den efteråt, den är livsfarlig vid motordrift!)

Mycket bra info om gängskärning i svarv finns i denna lilla volym för hobbyister: <a href="http://www.chronos.ltd.uk"> Books/Workshop Practice Series </a> sök efter boken "Screwcutting in the Lathe, WPS no 3. Den kostar ca 7£ i UK.

För övrigt kan jag säga att böckerna i denna serie är en guldgruva för hobbyister i alla upptänkliga ämnen och informationen är verkligen verderhäftig!

Mvh

/Peter E