Smalspåriga personvagnar: Vetlandabanorna (HvSJ & HvMJ) (Järnväg allmänt)

av Johan O @, måndag, juni 03, 2019, 21:57 (22 dagar sedan)

Hej igen!
Först och främst: I och med att Digitalt museum numera har högupplösta utgåvor av bilderna från samlingsportalen går det att göra roliga delförstoringar, vilket det förekommer några i detta inlägg. Vi har inte länkat till originalbilderna, men med en sökning på t.ex. "HvSJ" så går de att hitta för den som är intresserad.

Inlägget handlar om de s.k. Vetlandabanorna, HvSJ och HvMJ. Vi börjar från början:

Trots att Vetlanda är ett relativt stort samhälle i slutet av 1800-talet saknar man järnvägsanslutning. Under 1880-talet växer därför tankar fram om ett eget järnvägsbolag. Aktieteckningen går mycket bra och 1885 kan den 30 kilometer långa banan mellan Sävsjö på Södra stambanan och Vetlanda invigas. Bolaget får namnet Hvetlanda-Sävsjö Järnväg och signaturen HvSJ.

Ganska snart uppstår tankar på förlängning av banan österut för att ansluta mot Nässjö-Oskarshamns Järnväg och därmed nå hamnen i Oskarshamn. År 1902 har man kommit så långt att koncession söks för Hvetlanda-Målilla Järnväg, HvMJ.

HvSJ är från början motståndare till den nya järnvägen, men tack vare ett mycket starkt intresse från NOJ och Oskarshamns stad förverkligas ändå banan. Till slut ger man dock med sig, och redan innan järnvägen är påbörjad beslutas att HvSJ ska sköta trafiken. En del fordon förs också över till HvMJ genom att delar av HvSJs aktieteckning erläggs på detta sätt.

De första åren är banan en god affär för ägarna, men när den normalspåriga linjen mellan Sävsjöström och Nässjö dras genom Vetlanda år 1914 ökar konkurrensen betydligt. Tankarna på att slå ihop bolagen finns sedan tidigare, men aktualiseras år 1917 och det nya bolaget får namnet Vetlanda Järnväg, VJ.

År 1922 öppnas Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg och Gårdveda strax väster om Målilla blir en järnvägsknut. Konkurrensen från SäNJ och landsvägstrafiken blir allt hårdare, och redan under 1930-talet är VJ konkursmässiga. Ett litet uppsving sker som för många andra banor under kriget, men ekonomin och även banstandarden är dålig och år 1945 tar staten över driften. Året efter införlivas VJ helt och hållet i SJ.

Märkning och klassindelning
HvSJ har från början första klass i sina vagnar men år 1909 klassas vagnarna ner till andra klass. På HvMJ har man däremot redan från början enbart andra och tredje klass.

Efter sammanslagningen år 1917 sker det med några få undantag inga nyanskaffningar av rullande materiel ända fram tills att rälsbussar köps in i början av 1940-talet. Vi kan därför inte med säkerhet säga hur de få fordon som köps in nya av VJ märks. De äldre fordonen har på de bilder vi hittat fortfarande HvSJ och HvMJ-märkning ända fram till förstatligandet.

Vagnkort
Är det någon som känner till om det finns några vagnböcker/-kort bevarade? Vi har bara lyckats hitta en axelbok från 1925 och framåt på riksarkivet...

HvSJ
I uppdraget att bygga HvSJ ingår även att entreprenören ska anskaffa den första uppsättningen fordon. I rapporterna anges därför att samtliga ursprungliga personvagnar ”bekommits från byggnaden”. När personvagnarna beställs år 1884 har ännu inte vagnar med plattform slagit igenom, och HvSJs vagnar har ingång från sidorna och platta tak liksom på de flesta andra banorna.

Fem vagnar beställs från Hjo Mekaniska Verkstad, två som kombinerade första- och tredjeklassvagnar, nr 1 och 2. Nr 3 byggs som kombinerad förstaklass-, tredjeklass- och postvagn littera ACD. Vagnarna 4 och 5 är inredda som rena tredjeklassvagnar. Samtliga vagnar levereras år 1884 trots att det dröjer till den 30 augusti 1885 innan banan öppnas för trafik.

[image]
Ett av de tidigaste fotona från banan med ett HvSJ-tåg i Vetlanda. Man ser här att den närmsta vagnen är träklädd. Den mittersta, med plåtklädsel, är vagn nr 1 som byggs om med lanternintak och blir ren förstaklassvagn år 1892/93.

År 1897 får banan äntligen sin första modernare personvagn. Vabis i Södertälje levererar då en boggievagn med lanternin, den kombinerade första- och tredjeklassvagn ACo nr 6. Vagnen köps trots motstånd från revisorerna som istället vill satsa på fler godsvagnar. Inte helt oväntat blir vagnen populär bland resenärerna.

[image]
Leveransbild av ACo 6.

[image]
Samma vagn fotograferad i Vetlanda år 1924, dvs cirka 25 år senare.

År 1901 tillkommer ytterligare en liknande vagn, ACo nr 7, tillverkad av Hässleholms mekaniska verkstad.

[image]
Något leveransfoto på vagn 7 har vi inte hittat. Bilden, som förmodligen tagen under 1930-talet är dessutom en av få där vagnen tydligt går att identifiera. Finkan är F 9, därefter går HvMJ BCo 500, HvSJ BCo 6 och sist någon av de äldsta vagnarna.


Hela tråden:

 RSS-feed av trådar

powered by my little forum