Smalspåriga personvagnar: NVHJ (del 1) (Järnväg allmänt)

av Johan O, Monday, June 24, 2019, 19:51 (1740 dagar sedan)

Hej igen!

Vi tänkte försöka hinna med en sista bana innan vi tar sommarlov. Vi har nu kommit till den sista banan i det östra smalspårsnätet, nämligen Norsholm-Västervik-Hultsfreds Järnväg, NVHJ. Banan byggs år 1877-1879 och är vid invigningen den längsta smalspårsbanan i landet.

Banan består från början av tre olika bolag, Västervik-Hultsfreds Järnväg (HWJ), Västervik-Åtvidaberg-Bersbo Järnväg (WÅB) och Norsholm-Bersbo Järnväg (NBJ). Bolagen har olika ägare, men drivs redan från början av en gemensam förvaltning, NWHJ. Fordonsparken är individuell för respektive bana, men inköpen sker oftast gemensamt. Eftersom man har samtrafik och många tåg är genomgående är det även vanligt med t.ex. NBJ-vagnar både i Åtvidaberg och Västervik.

Banorna byggs främst för att bruken i bland annat Ankarsrum, Överum och Åtvidaberg ska få bättre anslutningar mot omvärlden. De första 30 åren går banan med stor vinst vilken även till viss del avspeglas i den rullande materielen. Redan under 1910-talet drabbas man dock av en första stor lågkonjunktur och år 1915 slås HWJ och WÅB ihop i ett försök att få bättre lönsamhet i trafiken.

År 1924 införlivas även NBJ och det nya bolaget övertar namnet NVHJ från trafikförvaltningen. Liksom många andra banor är ekonomin under 1930-talet mycket dålig och trots en stark ekonomisk återhämtning under 1940-talet förstatligas NVHJ år 1949. Delen Norsholm-Åtvidaberg rivs år 1964 samtidigt som Åtvidaberg-Västervik breddas till normalspår. På den återstående delen Västervik-Hultsfred fortsätter SJ driva persontrafik ända till augusti 1984.

NWHJ och NVHJ?
Fram till att HWJ och WÅB slås ihop används respektive banas signatur på fordonen. När man år 1916 köper nya moderna personvagnar börjar man använda trafikförvaltningens NWHJ-signatur och vad vi kunnat hitta sker det samtidigt även på nytillverkade godsvagnar.

I samband med stavningsreformerna i början av 1900-talet ersätts W med V, för banans del verkar det som att NWHJ blir NVHJ kring år 1920.

Det NVHJ vi annars kanske främst förknippar med banan ”uppstår” på 20-talet genom att den tidigare trafikförvaltningen ombildas till ägare av järnvägen. Exakt hur sammanslagningen av de gamla bolagen går till rent juridiskt behöver vi inte fördjupa oss i här, men affären är en långdragen process som påbörjas under första världskriget och formellt avslutas år 1924.

Redan år 1922 har man dock kommit så långt att godsvagnarna märks om med NVHJ-märkning och får en ny gemensam nummerserie. När detta sker för personvagnarna är lite mer osäkert, det finns några få bilder som tyder på att det eventuellt sker redan i slutet av 1910-talet.

Den här första delen kommer att avhandla personvagnarna och resgodsvagnarna levererade till och med år 1920.

Den första personvagnsuppsättningen
Inför invigningen sker en första fordonsbeställning gemensamt för de tre banorna. I mitten av 1870-talet finns det bara några mindre inhemska leverantörer av smalspåriga vagnar varför man för personvagnarna väljer att, liksom SJ tidigare gjort, beställa förstaklassvagnarna utomlands.

Sålunda beställs åtta rena förstaklassvagnar i Nürnberg i Tyskland. De tjugo tredjeklassvagnarna byggs däremot i Sverige, av Atlas i Södertälje. Av tredjeklassvagnarna är fem kombinerade person- och postvagnar littera CD.

[image]
Några bra närbilder på A-vagnarna där hela vagnarna syns har vi tyvärr inte hittat, men ritningen från Maschinenbau Actien-Gesellschaft Nürnberg finns bevarad.

Atlas-vagnarna har buffertbalkar och tvärstagen i ramverket gjorda i trä. Förutom att personvagnarna har längre fjädrar är underredena nära nog identiska med alla de godsvagnar som Atlas samtidigt levererar till banorna.

[image]
Vardag i Överum med två C-vagnar och en I-vagn stående på sidospåret. Notera de rundade ändarna på vagnarnas (trä-)buffertbalkar.

Alla tre banorna har separata nummerserier för respektive vagnslittera, förutom postvagnarna som har en gemensam serie.

Förstaklassvagnar får numren WÅB A 1-3, HWJ A 11-13 och NBJ A 21-22

Tredjeklassvagnar blir WÅB C 31-37, HWJ C 51-55 och NBJ C 71-73

Postvagnarna hålls istället isär med hål i nummerserien och får därför numren WÅB CD 81-82, HWJ CD 85-86 och NBJ CD 89.

[image]
Falerum verkar ha varit ett favoritställe för dåtidens tågfotografer, då många av de äldre bilderna är tagna på nära nog samma plats.

[image]
En tidig bild från Gamleby med ett WÅB-tåg. Vagnarna ser ut att vara F 219, CD 82, A 2, C 33 och F 229. Bilden är uppenbarligen tagen ganska tidigt i och med att stationshuset ännu inte är panelklätt. Vi kommer att återkomma till bilden senare med tanke på resgodsvagnarnas nummer.


Hela tråden: