... Om jag hade velat köpa biljetter där t ex 1912 eller 1931, fanns det då biljettluckor som betjänade alla linjer, eller förekom det på större knutpunktsstationer att man fick gå till olika biljettluckor beroende på vilken bana man ville köpa biljett till?

Min far Gustav var 1933-1938 tkl och biljettör på Göteborg C. 1938 togs han över till dåvarande 5 trafiksektionen (Västra stambanan) som tågledare.

Vad jag trott mig förstå sålde varje biljettör till alla svenska stationer, utan uppdelning.
En sådan hade kanske inte fungerat, då hemvändarna kom iland från Amerikabåtarna. Ibland efter lång bortovaro: Här gällde det att ur svengelskan snabbt klara ut resmålet: T ex BLAMSTERMALA
var ju självklart, men inte allt lika enkelt.

Edmonsonska samtrafikbiljetter fanns bara till större privatbaneorter, t ex städerna. Till Blomstermåla fick säkert blankobiljett skrivas. Förstås fanns många s k lathundar, som också
måste hållas uppdaterade - bolagen taxeändrade inte samtidigt! Den skickligaste biljettören brukade få ta "blankobordet".