Jag tänkter väl närmast inte på torvbriketter när jag ser dessa, utan på brunkols dito. Sådana var vanliga förr. Min farmor eldade med sådana omväxlande med koks fram till 1956 när hon bytte bostad.De var pressade, glansiga på ytan och stenhårda. Hon sa´ att la man en eller två sådan i köksspisen på kvällen, så brann de till morgonen. Är det brunkolsbriketter så kan kanalerna vara för att underlätta förbränningen.:-)

Om jag får drista mig till att yttra mig på ditt tema så kom jag att tänka på min morfar som var murarmästare.
Vid tidpunkter när frost kunde förekomma var det viktigt att det inte fick frysa i lokalen där putsning/murning förekom. på dagarna så hade man kaminer, men hur göra vid övrigt tid, bruket kunde ta flera dygn att "brinna" som det hette.
Han berättade att man dels hade fyrfat med koks s.k. "galtar" men även plåtkärl med briketter i.
dessa antändes vid arbetsdagens slut och brann till morgonen därpå.
Naturligtvis fick ingen vistas i lokalen då dessa olika metoder glödde och röken fick ta sig ut som den ville.

Kan det vara sådana kassetter vi ser på godsvagnen!?

Jag söker förtvivlat efter en bild på företeelsen men tyvärr så står ju inte allt på internet ännu.
Håller på att leta i hans efterlämnade kataloger mm. om de står att finna.

En möjlighet bara så ta det inte som en sanning :-) ;-) :-D .