Namn på de första fjb-systemen (Signaler/säkerhet)

av Anders Järvenpää @, Åbo, fredag, juli 19, 2019, 17:08 (91 dagar sedan) @ Anders_W

LME införde enligt mina empiriska observationer det nuvarande ABC-systemet för artikelnummer successivt huvudsakligen under 1940-talet. Saltsjöbanans CTL-system från 1930-talet hade således knappast ursprungligen något artikelnummer enligt ABC-systemet.

Föregångarna till JZA11-systemet (som blev standard), bl.a. fältprovet i Ånge, fick knappast heller något artikelnummer enligt ABC-systemet. Det finns ett förord till schemabeskrivningen över JZA11-systemet (dokument SIB 324/1962) där det pratas om föregångaren system SIB 58 (beskrivning SIB 197) samt de väsentliga skillanderna som bestod i huvudsak av att de polariserade reläerna (typ RAE 7x utgående från en bild jag har sett) av traditionellt utförande med öppna kontakter har bytts ut mot polariserade kvicksilverreläer (typ RAG 703).

Typiskt inkonsekvent för LME var (är?) att många artiklar benämndes enbart med ett ritningsnummer, även om de tillverkades i miljoner. Exempelvis ankarfjädern 0-15932 för RAB-, RAH- och RAF-reläer fick mig veterligen aldrig något artikelnummer utan behöll ritningsnumret ända till slutet. Flera stativ i ångeanläggningen hade inget artikelnummer (BDE...) utan fick nöja sig med ett ritningsnummer.

Jag vet inte hur LME benämnde de reläbaserade systemen som levererades till DSB. Till skillnad från de svenska (och sedermera ävden de norska) systemen som var knappsatsmanövrerade tillämpade danskarna LTL-metoden med manöverorgan i en spårplan (med hänvisning till artiklarna i Ericsson Review). Systemet borde således rimligen ha haft ett annat artikelnummer.

Vid en genomgång av anläggningen i Ånge jag gjorde strax innan den avvecklades fann jag stativ med textilisolerade ledare som jag daterade till den ursprungliga (fältprovs)anläggningen medan reläutrustningen var utbytt till standardvarianterna under tidens lopp. Sannolikt har SJ krävt detta eftersom systemet med gammaldags polariserade reläer knappast var någon höjdare på driftsäkerhet efter några års drift.

I fall någon har kretsschemor och beskrivningar över system SIB 58 eller CTL-systemet skulle digitaliserade kopior över dessa tas emot med stor nyfikenhet.


Hela tråden:

 RSS-feed av trådar

powered by my little forum