Om vi förutsätter att mängden kommande nederbörd är rätt bedömd så innebär alltså 10 mm regn att det på varje kvadratmeter faller 10 liter vatten.

Man brukar säga att under sommarhalvåret/vegetationssäsongen sker ingen grundvattenbildning alls på grund av det som hydrologerna kallar evapotranspirationen, dvs att

1)
marken är varm så det mesta ångar av ganska snart, och

2)
grönmassan, allt från grässtrån till storskog, dricker väldiga mängder.

Det finns en del andra mekanismer också, men dem kan vi strunta i i den här diskussionen.

Tänk tanken att nu i skrivande stund hälla ut vattnet från en tiolitershink på varje kvadratmeter markyta. Just när vattnet hälls ut blir förstås marken våt vilket torde omöjliggöra antändning, men hur lång tid tar det innan brandfaran åter är hög? Minuter? Timmar? Dygn? Timmar skulle jag säga, naturligtvis beroende på tidigare väder (torrväder eller sursommar?), samt nuvarande temperatur, vindförhållanden, marktyp och slag av vegetationstäcke.

I en skog där jag nästintill dagligdags rör mig (2-3 km hund- och husserastning) tog man i våras upp ett hygge. Gagnvirket (tall) är bortforslat sedan länge men kvar ligger GROT-en (stora mängder grenar, rötter och toppar) som täcker marken i decimeter- till halvmetertjocka lager. Kruttorrt och luftigt naturligtvis, och därmed lika eldfängt som ett tomtebloss. 10 mm nederbörd dämpar nog brandfaran en stund, men dagen därpå är det nog lika illa igen om torrväder återkommer. En nyslagen stubbåker med kvarliggande halm är lika brandfarlig.

Vad SkJ har för marker längs banan vet ni bäst själva, men "10 mm nederbörd" måste nog ses i sitt sammanhang.

PS
Just nu när detta skrivs så har ni nog även facit på utfallet av prognosen. Hur blev det?