Specifika punkter:

a) Tidtabellsböckerna
SJ övertog bolagsbanornas trycksaksleverantörer. Både HNJ och efterträdaren 32 ts i Halmstad anlitade lokala Meijels bokindustri. Sådana tryckerier köpt specialtyperna för tjänstetidtabellerna ("hjul", signalbilder etc) från klichéanstalt. Handsättare var ofta en inövad äldre typograf. SJ fastställt vilka typsnitt som fick användas: Läsning i svagt hyttljus underlättas. Boktrycket upphörde 1972-73.

b) Tågplan
Varje ny sådan utvecklas ur den gamla och säkert hade privatbanorna optimerat sina (Inkl mixen tåg/buss). Större ändringar brukar kräva någon ändrad större faktor: T ex nya/nedlagda företag, omval av transportör etc. Även ny järnvägsteknik kan inverka: SJ "Y6-reform" hade föregåtts av "Umeådito" hos några bolag: T ex TÖJ och NVHJ.

c) Midsommarlöv
Jag sett dem men inte forskat närmare.

d) Loktjänsten
Viktig här är störst möjlig körtidsandel av totalen: Statistik förs för varje placeringsort.
Även här rationaliserade man efterhand: F d NOJ loktjänst i Eksjö flyttades successivt till Nässjö. Det medelstora Landeryd avvecklades under en tioårsperiod, tjänsten uppdelades på flera. Sunnes tjänst flyttades till Kil, liknande Eksjö > Nässjö.

Jag diskuterar gärna vidare.