Ett ellok har en jämn dragkraftskurva över hela varvet på drivhjulen medan ånglokets dragkraft varierar under varvet på grund av att kraften från kolvarna varierar under kolvslaget. Särskilt märks detta på tvåcylinderlok. Trecylindermaskineri ger jämnare dragkraft.

Elloket kan alltså prestera en högre dragkraft i procent av lasten på drivhjulen innan hjulen slirar, det har en högre adhesionsfaktor.
Äldre ellok med enkelaxeldrift hade problemet att om en axel spann loss så måste man minska pådraget på de andra axlarnas motorer också. Där hade ångloket en fördel med sin koppelstångsdrift som gjorde att alla drivhjulen måste slira på en gång, eller inte alls. Men Dm3 har ju också koppelstångsdrift....
På moderna ellok är problemet med slirningen löst med elektronik.

Eftersom tidigare inlägg jämför Dm3 och Big Boy skulle jag (även om det ligger litet vid sidan av frågeställningen) vilja peka på att Dm3 är ett specialiserat lok just för tunga malmtåg i låga hastigheter, medan Big Boy, trots sin storlek, är mer av allroundlok. Utom för mycket tunga godståg kunde det också användas för snabba godsexpresser och tunga snälltåg med marschfarter på 100-120 km/t.

Big Boy var inte det allra starkaste ångloket, om vi talar om startdragkraft eller dragkraft i låg hastighet. Men jag tvivlar på att något annat heller hade högre startdragkraft än Dm3.

Men har verkligen Dm3 den högsta startdragkraften av alla koppelstångsellok som funnits? Det fanns tolv gamla bjässar till tredelade lok i USA, Virginian Railway litt EL-3A, med axelföljd 1-B-B-1 + 1-B-B-1 + 1-B-B-1 byggda på 1920-talet. De hade lägre effekt än Dm3 men startdragkraften lär ska ha varit 1234 kN. (Lokets totalvikt var 583 ton). Kanske någon annan vet mer om detta?

Virginian EL-3A

OJ, det var brutala maskiner! Både till utseendet och vikt.

Tyvärr står inte adhesionsvikten inte utskriven, men om alla axlar skulle ha samma last så blir adhesionsvikten nästan 390 ton, det är 60% mer än Dm3! Nu tvivlar jag på att de små löphjulen har samma axellast som drivaxlarna och i så fall blir adhesionsvikten ännu högre!

Å andra sidan ökar axellasten från 33 ton till ....? Klarade man såna axellaster redan 1925? Vilken rälvikt hade man på Virginan då?

Nåväl, med adhesionsvikt i den storleksordningen tvivlar jag inte alls på att de kan haft en sån startdragkraft.