Jag snubblade över en bild på en skapligt söndersliten schweizisk personvagn.

1)
https://bahnbilder-von-max.ch/large-picture-containers/sbb/unfaelle//picture_00473.html

Bildtexten lyder:
B4ü 5530. Dieser Wagen wurde als erster Leichtstahlwagen überhaupt abgebrochen. Ebenfalls abgebrochen wurde der beteiligte A4ü 1324.

2)
Sissach, Kanton Basel-Landschaft Basel-Landschaft – Entlaufene Wagengruppe kollidierte mit GüterzugAm 13. März 1957 stiessen zwischen Sissach und der Haltestelle Itingen zehn in der Station Gelterkinden entlaufene Personenwagen mit einem Güterzug zusammen. Zwei Bahnbeamte wurden leicht verletzt, es entstand hoher Sachschaden. Die Lokomotive des Güterzugs, die Ae 6/6 11407, wurde repariert.[47]

(Ungefärlig översättning:
Den 13 mars 1957 sammanstötte tio personvagnar som kommit i okontrollerad rullning med ett godståg. Två järnvägstjänstemän skadades lätt men stora materiella skador uppstod. Godstågsloket, Ae 6/6 11407, reparerades.)

https://de.wikipedia.org/wiki/Liste_von_Eisenbahnunf%C3%A4llen_in_der_Schweiz

Vagnskorgen var sålunda byggd i lättmetall. Som synes har den blivit till stora delar förintad i kollissionen med godståget (dess lok?). Hur hade en vagnskorg i stål stått emot samma krafter?

Vi vet ju ingenting om hastigheter, vagngruppens vikt, den avbildade vagnens plats bland de frirullande vagnarna mm, men en generell bedömning går kanske att göra?

OBS! Det står "Leichtstahlwagen", d v s "lättstålvagn" eller snarare "lättbyggd stålvagn". Genom att bygga smarta konstruktioner i stål kunde man få ner vikten avsevärt. Utvecklingen har fortsatt på senare tid genom att man kostar på sig dyrare, höghållfast stål eftersom man då kan använda mindre stål (=vikt) för att uppnå samma styrka.

Lättstålvagnarna togs fram på 40-talet för att kunna köra snälltåg mellan de stora städerna med högre hastighet än hittills på förhållandevis klen underbyggnad. Tills dessa tåg SBB fram lätta lok, nämligen SBB: första BoBo-lok. Att få ner vikten på vagnarna var också nödvändigt för att ett jämförelsevis lätt lok skulle orka dra långa snälltåg med hygglig acceleration.

På bilden ett "BoBo-lok" med tre lättstålvagnar och en Enhetsvagn I (EW I), som är en vidareutveckling av idén med lätta stålvagnar. Att göra vagnarna låga sparar också in en del material och därmed vikt. Även EW II och EW III var samma andas barn.

En svenska "lättstålvagn" är kanske Co6/Bo6/B6 som inte räknades som rammsäker.

På meterspåren - med sina låga lokaxellaster och branta stigningar - gick man vidare och byggde senare vagnar i lättmetall (aluminiumlegeringar).