Vad säger de lagkloka om saken? - - -

Det står inget i svensk lagstiftning om tågskyddssystem på järnväg. Frågan om tågskyddssystem är i Sverige helt upp till säkerhetsstyrningssystemen hos infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, och den regleras genom interna bestämmelser.

Nja, regelverket vid de svenska järnvägarna är nog inte helt friflygande. Reglerna fastställs av Transportstyrelsen vilken har statusen av myndighet, därtill utsedd av regeringen. Till yttermera även genom krav i EU:S regelverk om att medlemsstaterna ska hålla sig med en särskild myndighet för detta ändamål. Alltså såväl en nationell ambition som ett EU-krav.

Transportstyrelsens fastställanden är sålunda myndighetsbeslut, fattade med stöd i lagen. Utan lagstöd vore dessa beslut inte myndighetsbeslut. Med andra ord är de interna bestämmelserna i rakt nedstigande led en konkretisering av krav från Brysslanda. Transportstyrelsens beslut om nya gardiner till fikarummet torde däremot inte vara myndighetsbeslut.

Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg, TTJ, gäller genom avtal obligatoriskt för alla järnvägsföretag som trafikerar Trafikverkets järnvägsnät.

Hmmm..? Vari ges Trafikverket mandatet att först formulera dessa trafikbestämmelser och sedan dessutom dyvla på dessa på berörda järnvägsföretag? Jag gissar att detta inte grundar sig på en obstinat och/eller självsvåldig hållning från ett viljestarkt Trafikverk utan på en eller annan formulering i tex Järnvägslagen, troligen härledbart till uttryckta krav i något EU-direktiv (eller dito förordning), om att Trafikverket får, eller ska, upprätthålla trafikeringsbestämmelser?

Om så, så bär TTJ samma rättsverkan som krav uttryckta i lagtext och en simpel handläggare med uppgift att uttolka dessa bestämmelser torde därmed kunna anses tillhöra kretsen av inom området lagkloka, oavsett det står "myndighet", "järnvägsföretag", "konsnylt" eller något annat på densammes lönebesked.

Jag tror inte att något järnvägsföretag tar lätt på framförande av tåg utan verksam ATC i ATC-område, i synnerhet inte med förare som i sin tjänstgöring är vana att ha stöd av ATC-systemet.

Nej, DET tror inte jag heller.

Tack för den utmärkta redogörelsen, förresten! :-)

Bobo, du har lite fel.

Det är korrekt till stor del att regelverket för de svenska järnvägarna fastställs av Transportstyrelsen enligt bemyndigande i svensk lag, som i sin tur implementerar EU-direktiven på området.

Detta gäller dock inte för trafikreglerna, som på övergripande nivå är bestämda av EU i förordning och där det något förenklat är upp till infrastrukturförvaltaren att ange vilka specifika regler som gäller på ett visst nät. Järnvägsföretaget ska sedan sammanställa dessa till en "Förarens regelbok" som i princip omfattar alla nät som trafikeras.

Nationella trafikregler är numera som grundregel förbjudna. (Obs: En regel som är bestämd av en stor infrastrukturförvaltare och som kan gälla i ett helt land är inte en "nationell regel" utan det är en infrastrukturspecifik regel.)

Syftet med det här arrangemanget är förstås att undanröja hinder för den fria rörligheten. Sedan kan man ju fråga sig hur den förbättras av att man lägger regelformuleringsprivilegiet på infrastrukturförvaltarna (som ofta är statliga verk) i stället för på statliga myndigheter, men så är det uttänkt i alla fall!

I enlighet med detta har alltså Trafikverket, som ett led i riskhanteringen på sitt järnvägsnät och i "samråd" med järnvägsföretagen, infört de trafikregler som Ulf Pålsson redan redogjort för.

Med risk för att ändå inte förstå något mer, så kan du läsa i kommissionens förordning 2015/995 som är den EU-förordning jag syftar på ovan.