[i]"Som jag ser det är WFJs problem följande:

I) Läget: stationsområdet ligger i ett känsligt område, dvs Vadstenas ansikte utåt mot turisterna, ett finområde där minsta lilla rälsspik uppfattas som störande skrot. Hade man haft stationsområdet lite mer avsides hade kravet på prydlighet inte varit lika högt.

II) Föreningen själva, man har satt ribban för högt redan från början, har inte insett att även museijärnvägen är en del av samhällets verklighet, kanske satsat för hårt och hållt fast vid visionen om ångtåg till Fågelsta.

III) Kommunen, Tommy Palmqvist (s) har motarbetat järnvägen i snart 30 år. Kanske har han fått sin vilja igenom snart."[/i]

Det är ju som du beskriver, väldigt viktigt att ha snyggt och prydligt på stationen om man nu befinner sig bredvid ett sådant blickfång som ett slott, något som ÖSlJ har insett och efterlever väl i min mening.

Vad det gäller att hitta en lämplig nivå på föreningsaktiviteterna så är det väl svårt att veta hur verksamheten kommer att utveckla sig när man drar igång. Att det inte skulle locka lika många medlemmar att [i]driva[/i] en museijärnväg som att [i]starta upp den[/i] kunde nog de flesta som startade museibanor ana. Det är väl bara det att vissa föreningar har fått erfara detta något bittrare. När sedan sådant som inte handlar om nystart eller renovering utan snarare om periodiskt underhåll kommer in i bilden gäller det verkligen att det finns kvar tillräckligt många för att det skall funka. Att byta slipers är jättekul när man gör det för första gången men det blir snabbt rutin. Att se ett nyrenoverat lok rulla ut ur lokstallet är en fantastisk syn men åsynen av lagerrenovering drar inte fullt lika mycket åskådare. Etc etc... Värst av allt är att ingen vanlig besökare kommer att se att arbetet är utfört, en väsentlig skillnad mot den yttre stationsmiljön som alla snabbt kan bedömma.

Appropå kommunens syn på saken, tja, Tommy Palmqvist har ju blivit tillsatt av väljare vilket i förlängningen innebär att han talar för delar av kommuninnevånarna. Hur mycket som sedan sker på eget initiativ och hur mycket av det som drivs på av att folk stödjer initiativet är ju svårt att veta men det tyder ju som sagt på ett lokalt motstånd. Ett motstånd som torde öka för varje vår som rosten töar fram ur snön (på den tiden vi hade snö alltså). För de som bor i Vadstena spelar det nog ingen som helst roll om järnvägen har funnits där i 80 år innan de flyttade in, ser det jävligt ut så ser det jävligt ut. Skulle f ö någons barn göra sig rejält illa bland skrotet/fordonen tror jag inte att Tommy har några som helst problem att få bifall för sin syn på saken.