Tåg 581 avgick Katrineholm (K) 17.23 mot Norrköping (Nr) och hade vardag utom lördag uppehåll för avstigande i Strångsjö och Ändebol samt ett dagligt uppehåll i Åby, även det enbart för avstigande. Tåg 3317Y avgick K 16.55 till Nr och hade uppehåll på alla stationer/hållplatser. Min teori är att det fanns arbetspendlare till Strångsjö och Ändebol från K som inte hann med 3317 och därför lät man 581 göra uppehåll på dessa orter.
Tiderna hämtade ur Sveriges Kommunikationer 12/1965.

Mycket talar för din teori. Jag letade fram gamla kommunickor. I tdt 162 (1962/63) avgick pt 819Y 17.05 från Katrineholm. Då gjorde pt 821 (Västerås - Norrköping), som var Bråvikens föregångare på den delsträckan, inget uppehåll mellan Katrineholm och Åby. I Åby stannade 821 för avstigande, kanske därför att det därigenom blev en rätt effektiv förbindelse från Katrineholm till Nyköping och övriga Nyköpingsbanan.

Ett år senare (alltså i tdt 163) hade pt 819Y av någon anledning fått tio minuter tidigare avgång från Katrineholm. Snt 53X Bråviken (Norrköping - Göteborg) förlängdes samtidigt till att utgå från Västerås i samma läge som 821 haft. Då infördes uppehållen för avstigande i Strångsjö och Ändebol, och jag tycker det vore konstigt om syftet inte var just att kompensera arbetspendlare som inte kunde hinna med rälsbusståget 16.55. Varför man inte stannade i Simonstorp? Ja, gissningsvis fanns det ingen resenär som brukade köpa månadskort Katrineholm - Simonstorp. På den tiden var det inte vanligt med arbetspendling på så långa sträckor (25 km), i varje fall inte med tåg.

Samtidigt som 819Y tidigarelades tio minuter tidigarelades mötande 818Y till att avgå 17.12 från Norrköping C. Kanske hade kunderna tyckt att 17.22 var alltför sen avgångstid för detta arbetspendlingståg. Sträckan Simonstorp - Åby var fortfarande enkelspårig, och tågmötet fick ligga kvar i Graversfors.