Samhället får något tillbaka i form av hotellnätter, besök på andra intilliggande besöksmål etc. Ingen vill finansiera någons hobby, man har insett att någons hobby kan skapa jobb åt någon annan.

Det handlar nämligen inte ett dugg om att mecka med tågen. Det handlar om att en viss verksamhet lockar folk att besöka en viss plats. Kommuner som exempelvis Gotland har identifierat kulturturism som något man vill gynna. Man har satt upp museijärnvägar som en form av kulturhistoriskt värdefull verksamhet vilket väl är bra? Det betyder att stöd finns att få och att man ser positivt på en utvecklad verksamhet. För att verksamheten utvecklas ligger i kommunens intresse, för det kan ge ännu fler besökare. Det i sin tur kräver mycket av föreningarna. Att ha en självbild som en klubb för herrar som gillar att skruva på måndagskvällar duger inte längre eftersom det finns ett mer eller mindre uttalat krav på utåtriktad verksamhet. Det kommer att handla mer och mer om de tåg som rullar, om besöksmål i anslutning till banorna, om möjligheter att anordna evenemang i samband med tåg och om värdefulla miljöer. Föreningarna kommer att tvingas att bli allt mer sofistikerade och i slutändan kanske bolagisering av vissa delar av verksamheten blir nödvändig. Så finansiering av någons hobby, glöm det!

Förresten finns det visst föreningar som har driftsbidrag. Det avhandlade vi för någon tid sedan...