Vilken metall som använd som säkerhetsmetall har inget med säkerhetsventiler att göra utan beror på vilken maxtemperatur man kan tänka sig för att inte skada (eller minimera skadan på) eldstadstaket vid torrkokning.
Högre tryck ger högre drifttemperatur i pannan, så då krävs en högre smältpunkt.

Jo precis. Och om tenn/bly kan smälta vid 175 C, och 12 atö motsvarar en kokpunkt på 186 C, då kan man få en "säkerhetsventilsfunktion" från smältpluggen, d v s en engångsventil.

Fast jag kanske missförstår syftet med att välja en legering vid lägre tryck? Är det materialet man vill skona enbart? Förvånar mig lite, det har ju pratats om den verkliga materialtemperaturen här tidigare och det har jag tagit intryck av. Fyrboxens materialtemp som något medelvärde mellan fyrens och ångans, efter hänsyn till många variabler någonstans i trakten av dryga 300 grader kanske.

Utan kontakt med pannvattnet skulle alltså såväl bly som tenn smälta.
Båda är väl mycket bra värmeledare så därför kan de hållas kallare än omgivande fyrboxmetall. (Plugg som täppts av pannsten på vattensidan ser ut som en "spik", allt närmast pluggväggarna smälter bort medan en hatt med skaft återstår, endast fäst i pannstensproppen. Upptäcks vid kontroll av "pyspunka" i pluggen.)

Och om denna gissning är korrekt, då spelar det ingen större roll vilken pluggmetall man väljer, om man inte dessutom vill välja en legering som smälter om ångan överstiger en viss temperatur. Något man i Norge valt bort men som man i Sverige kanske valt in som en extra skyddsåtgärd mot t ex Hultenheimare? Det är iallafall möjligt att styra legeringen till ett panntryck som inte får överskridas.

Det kan då vara frågan om att ha skapat en skyddsåtgärd som skapar nya risker alt. blivit relativt underhållsintensiv, knappast något unikt. Alltså läge för riskanalys.

Används kopparfyrboxar i Norge??? Kanske finns skälet till val av metall där.

Ja, det har du nog rätt i!

Vad gör Britterna och andra kopparfantaster?