Tyvärr är det väl så att vissa hembygdsvänner inte alltid efterforskar källa och fakta innan de ges ut till allmänheten i olika former. I detta fall så har även ett foto publicerats i hembygdsskriften med angivande att det är Klot-geta som loket på BKJ allmänt kallades. Fotot i detta fall är i själva verket ett av loken på GGJ och fotot är taget i Gullblanka. Det är lite ledsamt när vissa människor tror sig veta fakta och ej kollar med kunniga personer. Smalspåret in i lokstallet härrör troligen från sammanblandningen med GGJ.
Loket som trafikerade BKJ var alltid något av FLJ lok 11 och 12 som anskaffades av och för BKJ av The Swedish Central Association Ltd, som var ett finasieringsbolag för BKJ samt alla FLJ nyanläggningar samt inköp av ny rullande materiel under 1876-78. Sedan anskaffades FLJ lok 17 som alternerade med 11 och 12 tills de såldes, vilket gjordes i och med att alla BKJ broar av trä hade ersatts av järnbroar. Då började FLJ lok 13-16 att trafiker BKJ. FLJ lok 11,12 och 17 alternerade mellan växlingstjänst i Grängesberg och tågtrafiken på BKJ. BKJ trafik utgjorde sedan slutet av 1890-talet endast av ett ordinarie blandat tåg varje helgfri lördag. Det var endast under de första trafikåren som det gick flera dagliga tåg på BKJ och snart infördes mycket glesare trafik. Dock förekom extra godståg vid behov för transport av malm upp till Kloten och tackjärn samt sågade trävaror samt gruvtimmer från Kloten. Efter 1878 har inga lok legat över natt i Kloten utan lokstallet har använts för annat ändamål. Alla tåg utgick från Kopparberg. Kol och vatten togs innan avgång från Kopparberg, sedan togs vatten på uppgång i Kölsjön samt före återgång från Kloten.