Plankorsning järnväg/spårväg: Södergatan i Helsingborg (Signaler/säkerhet)

av Gunnar Ekeving, Monday, June 07, 2010, 23:28 (5042 dagar sedan)

HRRJ hade från början en korsning med L&HJ i Karl Krooksgatan. Vid Väg&Vattens besiktning 1906 noterades att det fanns mekaniska fällbommar och en röd signalskiva/rött sken mot HRRJ. 1924 slogs HRRJ och spårvägen samman. HRRJ började trafikeras med spårvagnar och anslöts till spårvägen i Södergatan, som fram tills dess slutat precis norr om korsningen med L&HJ. Nu blev det alltså en ny plankorsning järnväg/spårväg i Södergatan, och antagligen var säkerhetskraven minst lika höga på denna korsning som vid Karl Krooksgatan.

Bilden nedan är troligen tagen i början av 1940-talet. L&HJ-banan sneddar över gatan.
[image]

Nästa bild är troligen fotograferad vid samma tillfälle:
[image]

Vägskyddsanläggningarna manövrerades antagligen från den kur som syns till vänster. Det lite större huset längst till höger kan vara en äldre vaktstuga. På nummerskylten står det 612; kanske den banvaktstuga som omnämns på banvakt.se

Nedan en bild som troligen också är från början av 1940-talet. Spårvagnen är på väg mot Pålsjöbaden i norr.

[image]

Bilden nedan är tagen från en punkt lite längre söderut, därför ser man även korsningen med Sandgatan, som går i rät vinkel mot Södergatan.
[image]
Den här bilden bör också vara tagen i början av 1940-talet, innan järnvägen elektrifierades. Eldriften togs i bruk den förste november 1943. Den förmodade gamla banvaktstugan låg alltså väl till mellan de två plankorsningarna. Att man antagligen byggt en ny vägvaktskur med annan placering kan hänga samman med att vakten fått ansvar för ytterligare några plankorsningar närmare Helsingborg C.

Nedan en förstoring som visar spårvägens kontaktledning lite tydligare:
[image]

Elektrifieringen efter att L&HJ förstatligats orsakade en mängd problem eftersom det på grund av spårvägens kontaktledning inte gick att ha regelskydd (bondfångare) vid övergången. Dessutom ville staden av estetiska skäl inte gå med på regelskydd vid ett par av de andra plankorsningarna. Detta gjorde att man måste ha ganska långa sträckor där SJ:s kontaktledning var spänningslös när bommarna var uppe. En följd blev att bommarna måste ligga nere lång tid efter att ett tåg eller en växlingsrörelse passerat gatan. Dessutom var det mycket problem med de elektriska fällbomsdrivanordningarna, som började bli ålderstigna.

Bilden nedan är tagen i januari 1958. Det har tillkommit kontaktledning över SJ-spåren och isolatorer i spårvägens kontaktledning. Dessutom har ljussignalerna mot gatan bytts mot sådana med både rött och vitt sken. Stoppsignal för spårvagnar och övrig gatutrafik gavs med fast rött sken.När det var fritt att passsera visades blinkande vitt sken. Detta var en ovanlig kombination. Arrangemanget tillkom vid SJ-linjens elektrifiering
[image]

Nedan ytterligare en bild från januari 1958. En del av anordningarna för att isolera delar av kontaktledningen är synliga, liksom en mellan spåren placerad bomsignalskärm. Dessutom skyddades plankorsningarna i området av huvudsignaler; det fanns en s k signalplats som hette just Södergatan, men signalerna gällde alltså inte enbart Södergatans vägskyddsanläggning utan förreglade totalt fem fällbomsanläggningar och dessutom en växel.
[image]
Den gamla stugan fanns kvar, syns även på bilden nedan som är tagen vid samma tillfälle men främst syftar till att visa plankorsningen med Sandgatan:
[image]

Slutligen ytterligare en bild från Sandgatan, också tagen i januari 1958. Här fanns endast rött sken i signalerna mot gatan
[image]

1963 fick spårvägen en ny sträckning delvis på egen banvall, och korsade järnvägen i närheten av Karl Krooksgatan. Alltså ungefär där HRRJ haft sin ursprungliga plankorsning. Av bilder att döma (bl a i SJK-boken "Svenska elmotorvagnar", sid 65) fanns lågt placerade huvudsignaler och spårspärrar för vänstra spårvägsspåren. Omläggningen av spårvägen berodde på att man skulle lägga Södergatan på en viadukt över järnvägen, men denna viadukt fick aldrig spårvägsspår. Det var väl redan klart att spårvägen skulle läggas ned, vilket verkställdes i samband med övergången till högertrafik 1967

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum, uppgifter huvudsakligen från tredje signalsektionens arkivhandlingar


Hela tråden: