Det är intressant vilken uppdämt behov det finns för några att diskutera det som varit inom AGJ. Jag tycker jag känner igen det mesta som skrivits. Jag har inte sett det bara en gång utan vid upprepade tillfällen. Varje gång man försöker att sakligt svara på ett inlägg eller ge information så kommer dessa "hackanden" om det som varit. Som hacket i en stenkaka.

Jag och fler med mej skulle gärna sprida mycket mer information om vad som händer inom AGJ men vi har avstått just av ovan nämnda skäl. Jag tycker det är beklagligt att detta medium används till fel syften istället för att sprida information kring vad som händer i föreningsvärlden och de erfarenheter som skaffas genom förvaltandet av en järnväg.

Några synpunkter på Stigs och PÅLs inlägg:

I samband med upprättandet av den s.k. bevarandeplanen 2007 så efterlystes synpunkter såväl via vår föreningstidning som via detta medium. Jag erbjöd mig t.o.m. att skicka ut AJ:s förslag till 1994 års bevarandeplan till de som var intresserade så de skulle veta vad som fanns i våra samlingar och därefter kommamed förslag. Inte någon hörde av sig vilket man så här i efterhand kan förundra sig över. Skall man tolka det som om det enbart är ett begränsat fåtal personer som är intresserade av specifika godsvagnsfordon utan att det stora flertalet egentligen inte bryr sig om enstaka fordon utan istället ser till helheten. I mångas ögon är kanske godsvagnarna i sig ganska lika.

Vid ett antal tillfällen har det gjorts försök till katalogisering och försök till upprättandet av planer m.m. vid AGJ. Tyvärr har dessa "runnit ut i sanden" genom att ärendet dragits i långbänk tills de som hållit på med det tröttnat. Under tiden har samlingarna ökat och även angripits av "tidens tand".

Inom AGJ precis som det görs i många andra museiföreningar så måste vi se över vårt fordonsbestånd och vad vi klarar av. Fordonens skick är inte desamma som när de anskaffades för 20-25 år sedan. Detta förhållande går upp för allt fler.

Av Stigs inlägg låter det som om allt skett i lönndom men så är inte fallet. Alla som velat har haft möjlighet att tycka till, även Stig. Den stora skillnaden, och det som överraskat bla. Stig var att vi denna gången "hade kniven mot strupen" och var tvingade att visa resultat. Bl.a. krävde markägaren till uppställningsbangården Ödegärdet det. Kommunen hade även synpunkter på det som förvarades där och området gav, då förbipasserande passagerare såg området, AGJ dåligt renome. Det räckte därför denna gången inte att göra som man gjort tidigare att flytta runt och täcka med presseningar. Att städa upp på Ödegärdet är vidare en förutsättning för fortsatt arrendeförlängning samt möjlighet till uppsättande av ytterligare fordonshallar. Den debatt som förts kring AGJs fordon och de "påhopp" som gjorts mot ansvariga inom föreningen har haft till följd att städningen på Ödegärdet gått långsamt. Detta har indirekt även medfört att tidsplanen för den hall som PÅL ideligen talar om skjutits allt längre framåt.

Jag tycker det är beklämmande att höra att AGJ inte tar sitt historiska ansvar. Visst gör vi det. Fordonen finns ju kvar fast inte vid AGJ. Vi har valt ut ett antal fordon som vi avser att bevara. Vi har ett 80-tal godsvagnar kvar. Vi tycker att det räcker. Ett visst antal för att visa upp det historiska och ett visst antal som arbetsfordon, lagringsutrymmen och för tyngre transportbehov.

Visst PÅL vi har väl liksom andra föreningar skrotat vissa föremål som vissa kan tyckas vara intressanta. Jag får uppfattningen att ansvariga inom föreningen inte vet vad de gör, men visst gör de det, men ingen är ofelbar och som sades tidigare så finns det olika uppfattningar om vad som är värt att bevara. Visst är vi försiktiga inom AGj för vilken eller vilka andra föreningar får löpande sina soptunnor och skrotcontainrar genomletade så noggrant som AGJ. Men man kan undra varför man väljer att istället för att föra en dialog med ansvariga inom föreningen uttrycka sig via detta medium. Vi är alla talbara och lyssnar på konstruktiva synpunkter.