Min uppfattning är att det också varit mycket hemlighetsmakeri och stängda dörrar de sista åren. När man sedan läst interna dokument förstår man mycket väl att det finns en agenda inom ledningen och en annan utåt.

Ovanstående är Lampemos text.

Jag blev medlem 1974 och redan då fanns en "elit" som inte direkt lät övriga medlemmar göra sin röst hörd. Föreningen styrdes med järnhand och kapital. När kapitalet i Uppsala talade så blev det oftast som han önskade.

Under min tid som ordförande kände jag oftast att "han i Uppsala" måste få sin vilja genomförd, annars väntade bistra tider för föreningen. När så föreningen fick en stark och demokratiskt tillsatt styrelse börjde det slita och olika grupperingar uppstod. Styrelsen genomled detta stålbad och man fattade en massa kloka beslut, som dock väckte vrede hos vissa medlemmar. Dessa medlemmar gör nu allt för att dra skit över sittande styrelse och avdelningschefer. Inse att årsmötet med acklamation valt styrelse och om man inte tycker att denna gjort vad som göras skall, kan man på nästa årsmöte göra sin röst hörd.