Everöd stn fick alltså 1957 huvudljussignaler och eldrivna bommar. Märkligt nog tycks den inte ha utrustats för obevakad körning. Tkl tjänstgjorde för alla tåg
ännu i sista persontrafiktidtabellen (1971). Just önskemål om obevakad/obemannad trafikering föranledde annars ofta signalmoderniseringar.

Dessa önskemål ökade starkt på 1950-talet. 1952 hade lagen om veckovila tillkommit (Som också avslutade söndagstrafiken på KNJ). En viktig fråga i "söndagsobevakningen" var givetvis vägskydden. Två alternativ fanns, bäst
var förstås automatisering. Men då fick man en rationaliseringsinvestering, som måste betala sig. På s k utredningsbanor dessutom under överblickbar tid.

Förräntningen blev troligen för låg för de tre korsningarna i Gärds Köpinge och de två i Everöd. Alternativet var då vägvakt, med lägre lön än en tkl. Men då måste en intresserad ortsbo finnas och dessutom ha avlösare - än en gång veckovilan. Rekryteringsproblem hade också växt fram, främst p g a den låga lönen. Av praktiska skäl borde vakterna också bo relativt nära arbetsstället. I G. lyckades man rekrytera, men frågan är hur frågan hanterades i Everöd.

En NBJ vägvakt med s k heldagspassning (då sexdagarsvecka) tjänade ca 1963 omkring 500 kr/månad (NBJ löner låg generellt ca 10 % under SJ:s). Jag minns inte om siffran gällde före eller efter skatt. Men jag minns att lönen ansågs
låg även efter dåtida normer.