Jag tycker att det finns en poäng i det Stig skriver även om jag tycker att inställningen till detta är hel felaktig.

Jag tycker ofta eller tyckte förr att det var viktigt att allt återställdes i strikt originalskick. Vi i Galtström har hört mycket underliga kommentarer genom åren om att vi återställde LOKE till originalskick. Vi har i dag en liknande frågeställning kring en ångbogserare som vi tar hem till Galtström. Tillverkad 1885 och som gått i trafik i 82 år fram till 1967 då den besiktades sista, förlåt senast....

Frågan som kommer upp är i vilket skick skall man återställa båten och vad är original för något egentligen. Leveransutförande? eller 1950-tal. Man kanske skall bevara den som den är idag och på den plats där den ligger. Man kanske skall spara den i det skick som gör den mest unik.

Jag tror att de problem och frågeställningar som plötsligt hopar sig lämnar fler frågor än svar och för vem är vad viktigt?

Svaren är antagligen lika många som antalet deltagare i debatten.
(Jag tänkte för övrigt inte föra just den debatten i detta forum).

Den slutsats jag har dragit utifrån mina erfarenheter och jag är väl medveten om att andra kan ha andra åsikter eller erfarenheter, är att man så länge som något används i en eller annan form i en verksamhet så lever föremålet vidare. Med andra ord så kan man säga att vi fortsätter att skriva historia i och med att vi tar över, ställer i ordning och nyttjar ett föremål i vår verksamhet gör föremålet intressant eftersom vi berättar om dess historia och gör den till en naturlig del av vår verksamhet och låter den ingå i vår egen historiebeskrivning.

Dessutom får världsmetropolen Svensbro en massa välförtjänt reklam genom detta arrangemang. Nu figurerar ju Svensbro, som alla känner till, så ofta i tidningar och TV ändå att man knappast kan anse att orten förtjänar mera uppmärksamhet, men från vår horisont i Galtström anser vi icke att så är fallet. Därför berättar vi för alla besökare om skivans ursprung och att vi förvärvat den genom en förutseende förening i Västergötland (AGJ) som räddade skivan från Svensbro och som för ett par år sedan lät FGT att förvärva densamma eftersom man inte själva behövde denna i sin verksamhet.

Vi i FGT utesluter inte heller att man anpassar eller moderniserar föremålet till dagens krav eller våra behov, detta är helt enkelt en del av utvecklingen och måste anses vara något helt naturligt.

Som jag ser det är detta också det enda vettiga sättet att leva upp till de mått och steg som är andemeningen i Rigapapperen.

I övrigt vill jag tacka dig Stig för det var intressant att få reda på skivans ansenliga ålder.

/Håkan