Det här kan ju vara en intressant "trafikpolitisk" sak att fundera över; som kanske Stig Svallhammar berört i "Kronan på Verket" men som jag inte minns nu. Egentligen borde väl resandeströmmen Västervik- Vimmerby varit ganska stor, då som nu? Knölade man (= SJ) kanske till det med byten i Spångenäs och kanske dessutom halvdanna anslutningar och "opassande" ankomst- och avgångstider för arbetspendlare så man kunde få ner resandesiffrorna och därmed lägga ner linjen? Som man tjugotalet år senare t ex gjorde med Enköping- Uppsala. Man såg m a o till att "resandeströmmen gick andra vägar", med eller utan tåg, så man slapp en bana..?

Vad var det för stor resandeström på 1950-talet Västervik-Vimmerby? De är småstäder båda. Anslutningsbilden hade sett likadan ut sedan NVHJ-tiden: Tåget från Västervik gick från Spångenäs till Hultsfred och vände. Under tiden gick tåget från Spångenäs på samma sätt till Vimmerby. Jag vet inte om någon dagpendling där ens förekom på 50-talet, före grundskolans införande.

Man hade dessutom privat busskonkurrens om resandeflödet Västervik<>Vimmerby. Som bekant hade privatsektorn lägre lönekostnader än både SJ järnväg och buss.

Jag gissar att UEJ avveckling skedde i samråd med länstrafikbolagen (Som ju då
var rena bussorganisationer). Vid banans nedläggning fanns de i både Västmanlands och Upplands län.

Den akuta orsaken till nedläggningen sägs ju vara att masn ville undvika att behöva bygga en planskild korsning med den planerade motorvägen (E18) utanför Enköping. Förmodligen saltade Transportrådet (fanns dom då?) med ett fläskigt bidrag till busstrafik i fem år eller så...

Synpunkter emotses på Uddeholmskoncernens avveckling av NKlJ persontrafik. Där hade funnits t ex pendlartåg på Karlstad (Och ca 10 % lägre löner än SJ:s). "Uddeholmarna" ställdes av bara 8 år gamla och vid 14 år var det mesta skrotat.

Tja, UB tyckte väl att om dom kunde få samhället att ta kostnaderna för persontrafiken i området så why not? Samma sak var det ju med själva nedläggningen av NKlJ (liksom med DONJ på sin tid). Banan började bli i behov av stor (och kostsam) upprustning. Om alternativen var att 1) UB bekostar en upprustning av järnvägen eller 2) samhället bekostar en upprustning av vägnätet, vilket förespråkade då UB?

(I början och mitten av 80-talet var jag, som varande facklig förtroendeman vid en av fackklubbarna vid RB (SF avd 1239, klubb 3 tror jag vi var) på flera gemensamma kurser och möten med fackliga förtroendemän från även SB, LB, NBJ och MLJ. Den fackliga verksamheten inom SF för dessa banor hade en egen huvudgrupp, SF Enskilda Järnvägar eller något sådant. Det var kurser i arbetsmiljölagstiftning, arbetstidsbestämmelser, traktaments- och reseersättningsregler osv. Oftast var kurserna förlagda på kursgårdar eller på hotell Stinsen i Hallsberg, och någon gång gjorde vi en bussresa därifrån för studiebesök på NBJ och NKlJ. Alla banorna var ju nedläggningshotade så det är klart att vi fick en rejäl genomgång av hur läget var på de olika ställena, och bur argumentationen gick.)