Tågtätt på Mora-Noret 1971

Sommaren 1971. Lokstationen i Mora-Noret är i full verksamhet och det gör att det är tätt mellan tågen på den korta sträckan mellan Mora och Mora-Noret. Förutom tågen på det som idag kallas för Siljanbanan var det alla lok och motorvagnar som gick till och från stallet för tillsyn, tankning eller vad nu orsaken kunde vara för ett besök i stallet. Det var nästan inget lok eller motorvagn utan att de tog turen upp till Noret vid sitt Morabesök.

Här några bilder från ett besök den 28 juni 1971.

Först lite bilder från Morasidan. Y7 1212 kommer från Mora-Noret. Till vänster om bron ser vi en avstängning med en förbudsskylt rakt mot älven. Den verkar lite malplacerad, vem skulle komma på tanken att köra rakt ner i älven? Jag tror att det är ett minne från när landsvägen gick upp på bron som en gång var en kombinerad landsvägs- och järnvägsbro.
[image]

Sedan kommer T41 205 med tåg 680 från Borlänge
[image]

Y7 1212 ger sig av i tåg 4304 med destination Orsa
[image]

Ett titt på bron över Österdalsälven från Morasidan
[image]

T41 205 har lämnat tågsättet och är på väg till Mora-Noret.
[image]

Strax därefter kommer en Z65, nummer 582, med tågvärmevagnen från samma tåg. Även tågvärmevagnar behöver bränsle och tillsyn.
[image]

Stallet och vändskivan med sitt hus för skivvakten. Sådana små hus på vändskivan var väl inte alltför vanliga i Sverige?
[image]

Det såg nästan övergivet ut på den förra bilden, men så var inte fallet. Från en stallport och ut mot skivan ser vi i varje fall ett par motorvagnar. Kan det vara ett torn för sandgivning som syns bakom motorvagnssläpet till höger?
[image]

Kan det vara ett torn för sandgivning som syns bakom motorvagnssläpet till höger?

Det var ett kolgivningstorn med det sk orrspelet för att föra upp nytt kol i tornet. Eller hur?
/tell

Det var ett kolgivningstorn med det sk orrspelet för att föra upp nytt kol i tornet. Eller hur?
/tell

Jag har förstått det som att hela kolningsanläggningen brukade kallas "Orrspelet" (efter konstruktören, miö Orre).

Vändskivan är tysktillverkad, så därför ser den ut som en Fleischmann-skiva:-P :-D ;-)

Jag tog en bild på vändskivan förra året med mobilen.

[image]

Vart är bilden tagen på Y7 1212 i tåg 4304 mot Orsa?
Beträffande huset på vändskivan så hade Daglösen ett liknande.

Än idag står ett liknande hus på vändskivan i Borlänges "nyare" lokstall.
Vändskivan i Borlänge lär vara flyttad dit från Grythyttan.

Lokpersonalen hade överliggning i "tornet" på Mora-norets gamla lokstall.

T41:torna skulle helst gå med korta huven främst, så alla T41 gick alltid upp till Mno för vändning på vändskivan.

Hälsningar Bengt Mårtensson

Än idag står ett liknande hus på vändskivan i Borlänges "nyare" lokstall.
Vändskivan i Borlänge lär vara flyttad dit från Grythyttan.

Lokpersonalen hade överliggning i "tornet" på Mora-norets gamla lokstall.

T41:torna skulle helst gå med korta huven främst, så alla T41 gick alltid upp till Mno för vändning på vändskivan.

Hälsningar Bengt Mårtensson

GDG köpte länkvändskivor från Joseph Vögele i Mannheim.
En del om dessa har skrivits här och här. Skivan i Grythyttan hade tydligen en annan historia...

Visst ja, hittade några fler bilder från Mora-Noret här.

M.v.h.
Ola

GDG köpte länkvändskivor från Joseph Vögele i Mannheim.

Vad är en länkvändskiva? Var sitter "länken"? Hur fungerar den? Vad är syftet, eller fördelen? Nackdelar?

Ingen bra bild på länket, och jag har aldrig fördjupat mig i dessa västgotiska boggievändskivor, föredrar att handskas med Knugl Jvgstyrelsens ramverksvändskivor ;-)

Här har vi emellertid en sådan. Finessen är väl att även ändarna bär vikt vilket höjer skivans prestanda, det gör ändarna aldrig på helbalksskivor. För att ändarna ska kunna bära vikt krävs en led vid pivoten, annars blir det skumt, så det är väl där man ska leta efter "länken".

EDIT: ...vilket är helt fel tolkning av boggicentrums funktion enligt skissen i ett inlägg ovan. Jag kan ju inte det här det sa jag ju! :-)

Kullagrad trumma med en axelled igenom som bär balken, vilken alltså kan vicka hur den vill på den vågräta axel. Att jämföra med Schwensk standard, en stor tapp med en skål på toppen, ett sfäriskt lager placerad i koppen och sedan fäst direkt i rambalken. Fnissen med Vögeles skiva skulle väl vara att den inte kräver lika djup grop, och kanske det att den hellre snurrar oavsett skivans horisontalläge vilket öppnar för ojämn belastning och därmed viktbärande ändar?

[image]

Jag har inte kollat skivan i borlänge på ett tag, men visst har den sådana där hjul på ömse sida om spåren.
Skivan i Borlänge är överbyggd med plank.

Vart är bilden tagen på Y7 1212 i tåg 4304 mot Orsa?

Den bilden vållade också mig huvudbry, men det måste vara vid bron på Morasidan. Bilderna är visade i samma ordningsföljd som de förekommer på filmremsan och både bilden före och efter är därifrån. Om man zoomar upp bilden går det att se en plattformskant till höger om spåren i bakgrunden.

Den vita byggnaden till vänster ser ut som ett lokstall. Jag kan inte påminna mig att det fanns något sådant där när jag passerade platsen i somras. Kan det ha varit någon av de anslutande banornas lokstall som fanns där?

Det var MVJ lokstall och stod kvar mycket länge och i bra kondition. Jag besökte detta lokstall många gånger under 1955-ca 1980. Det måste ha rivits under de sista 10 åren.

Det var MVJ lokstall och stod kvar mycket länge och i bra kondition. Jag besökte detta lokstall många gånger under 1955-ca 1980. Det måste ha rivits under de sista 10 åren.

Ja, stallet finns till och med utsatt på MVJ exproprieringskarta från 1890-talet. Spännande hur linjen slutade rätt nära strandkanten - gällde att bromsa i tid! ;-)

Det var MVJ lokstall och stod kvar mycket länge och i bra kondition. Jag besökte detta lokstall många gånger under 1955-ca 1980. Det måste ha rivits under de sista 10 åren.

Enligt mina anteckningar revs stallet i maj 1983.

Det kan nog stämma mycket väl Kjell.
Vet du orsaken till att det revs?

Det kan nog stämma mycket väl Kjell.
Vet du orsaken till att det revs?

Tyvärr inte.

Man skall komma ihåg att det dröjde några år innan MVJ och FRMJ förbands via en rörlig bro över själva Noret. Under denna tid var det ett flertal Mora-bor som tjänade en hacka på att transportera resande och gods mellan de två stationerna. Denna bandel över bron anlades i samband med att MEJ skulle anläggas. FRMJ förlängdes först till Orsa innan bron byggdes.

Hej Mora och Noret finns det några saker att tillägga trots att föregående skribenter har behandlat det mesta men lokstationen byggdes 1920-21 som ersättning för ett tidigare stall som låg ca: 150 söder om nuvarande.
Byggdes i princip efter den 1:a Reichbahn standarden med betongstomme och 20 m länkskiva. Stallet byggdes till 1958 med kontor, överliggning samt motorvagnshall för att flytta från Orsa. Ang. broar så låg den 1:a bron norr om nuvarande och blev renodlad vägbro närnuvarande bro byggdes år? man kan även se att huvudspåret går intill stallväggen (MVJ stallet)på en av bilderna pga. brons nya läge. Som kuriosa så användes stallet till att härberiera T45 loken efter hyras tiden med undantag av 325. Hantering av T41 krävde att man antingen vände loken eller körde med biträde och för den hanteringen så utfärdades ett antal lokstationsmedelande om detta ty det fanns undantag när loken användes tex. i lokalgodståg till Insjöns hamn. /LPalm

Tackar för härliga bilder från en svunnen tid! Vilken skillnad att se hur tiderna förändras.. Har en bekant som med lokåkningstillstånd åkte Borlänge - Mora i hytten på en T41:a med smalfilmskameran i högsta hugg:-) underbart att se resan från hytten!

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Tågtätt på Mora-Noret 1971 (Järnväg allmänt)