Lite mer från Vedevåg 1971

Hur vanligt var/är det med denna typ av urspårningar som är hastighetsrelaterade beträffande malmtåg?

Nedan 4 st bilder från urspårningen 1971.08.12
[image]
[image]
[image]
[image]
Samtliga kort foto L. Andersson

Nedan 4 stycken bilder från urspårningen i oktober
[image]
[image]
[image]
[image]
Samtliga kort L. Andersson

Sedan en bild på uppröjningsarbete någonstans på FLJ, kan detta också vara vid Vedevåg?
[image]
Fotograf är Lanzing

Detta är en fortsättning på bilder på tidigare visning i forumet för ett tag sedan
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=88084

Vid TGOJ så var det bara dessa 3 st urspåringar som var hastighetsrelaterade.
De vanligaste urspåringsorsakerna för TGOJ malmtåg, var axelbrott och fjäderbrott samt även tappade buffertar som oftast låg kvar i spåret.
De största urspåringarna med TGOJ malmtåg var på sträckan mellan Flens Övre och Stigtomta. Fd ÖKJ och FLJ klarade sig. Förmodligen pga att dessa skador uppstod först efter en längre tids belastning under gång i tåg.

Den sista bilden, med boggievagnar och Hagalunds stora kran, kan ha varit i Rya, mellan Lindesberg och Vedevåg, våren 1980, då ett malmtåg, just med sådana här vagnar och dubbla Du2, gick ur spår. Loken och någon vagn blev kvar å spår, men resten c:a ett 10-tal boggievagnar, hamnade vid sidan om.
Hälsningar, Uffe

Det är mycket troligt!

Den sista bilden, med boggievagnar och Hagalunds stora kran, kan ha varit i Rya, mellan Lindesberg och Vedevåg, våren 1980, då ett malmtåg, just med sådana här vagnar och dubbla Du2, gick ur spår.

Här blir jag nyfiken: vad gjorde Du2 i malmtåg hos TGOJ? Inlånade av något skäl? Eller hade SJ någon malmtrafik i trakten?

SJ körde malmen från Stråssa till Spännarhyttan med Du2, mult Da och ibland trippel Da. Det var besvärliga turer för personalen med personalbyte i Frövi om jag inte missminner mig.
Malmtågen gick Stråssa-Storå-Frövi(rundgång med loket)-Fagersta-Snyten, sedan med diesel upp till Spännarhyttan. Tomtågen gick motsvarande väg tillbaka.

SJ körde malmen från Stråssa till Spännarhyttan med Du2, mult Da och ibland trippel Da. Det var besvärliga turer för personalen med personalbyte i Frövi om jag inte missminner mig.
Malmtågen gick Stråssa-Storå-Frövi(rundgång med loket)-Fagersta-Snyten, sedan med diesel upp till Spännarhyttan. Tomtågen gick motsvarande väg tillbaka.

Tack för snabbt och bra svar!

SJ körde malmen från Stråssa till Spännarhyttan med Du2, mult Da och ibland trippel Da. Det var besvärliga turer för personalen med personalbyte i Frövi om jag inte missminner mig.

Turen kördes av hallsbergare med avlösning i Frövi ca kl 11.00 och bortovaro ett drygt dygn. Också övernattning i Frövi.

Malmtågen gick Stråssa-Storå-Frövi(rundgång med loket)-Fagersta-Snyten, sedan med diesel upp till Spännarhyttan. Tomtågen gick motsvarande väg tillbaka.

Byte till diesellok skedde i Fagersta, där tågen delades p g a vagnvikten: En Da eller Du2 tog 900 ton vardera och en T44 1000 ton. I Fgc fanns växlingspersonal och tillräckliga spårutrymmen, Snyten var obemannad och trång.
Ett kuriosum var Dg2 136 "Långtarmen", som gick på Stråssa någon gång. P g a sina fyra drivaxlar fick den ta 1200 ton.
.

Helt riktigt Kjell! Byte el - diesel skedde i Fagersta.

[IMG]http://i180.photobucket.com/albums/x165/hvedhbrendh/528Strssa_01.jpg[/IMG]
Fotograf okänd, GBBJ arkiv

Det kom dagligen några malmtåg, i sådana här vagnar, som skulle till Oxelösund. De kom dock inte från Grängesbergsgruvan. Själv bodde jag u Linde på denna tid och jobbade halva veckan i Örebro, så jag såg en hel del av dem från bussen till och från stan. Och framför allt, kände, då jag bodde på c:a 25 m från TGOJ.
Hälsningar, Uffe

Ja, så var det kanske, det var ju inte den ordinarie TGOJ-trafiken...
/Uffe

Eeeh... Just two things (som Columbo inte sade)

1 Vad är det för liten trevlig sak som tittar fram i bakgrunden på bild 3

2 Om (jag säger om) man nu var sådan skulle man kunna kalla detta "A cautionary tail about the dangers of using electrically powered engines for real trains.

Om man hade några bastanta dieslar som dragkraft skulle man inte behöva en massa pinnar och snören.
Då skulle man kunna ta dit en rejäl plog, ploga ned skrotet i diket, lägga tillbaka rälsen och köra (förmodligen tom köra medan återställning av spåret pågick.

På många platser runt om i världen kan man alltjämt se att metoden kommit till flitig användning...

Det är ju en av de fd HC-bussarna som är ombyggda till Ba lastdressin.

Jo, jag ville bara försäkra mig om att alla upptäckte den....
Visserligen inte en äkta Hilding, men ändå ganska nära...

Jo, jag ville bara försäkra mig om att alla upptäckte den....
Visserligen inte en äkta Hilding, men ändå ganska nära...

Varför skulle det inte vara en äkta Hilding, de bygdes väl av Hilding Carlssons mek verkstad?

Dessa var äkta HC-bussar från början där resandeutrymmet hade borttagits och den ena hytten flyttats ihop med den andra så att man erhöll två förarhytter med rastutrymme emellan. På den återstående ramen byggdes ett stort flak vid vilket en stor lyftkran monterades vid den fria kortsidan. Mycket omtyckta av TGOJ Ba-personal.

Dessa var äkta HC-bussar från början där resandeutrymmet hade borttagits och den ena hytten flyttats ihop med den andra så att man erhöll två förarhytter med rastutrymme emellan. På den återstående ramen byggdes ett stort flak vid vilket en stor lyftkran monterades vid den fria kortsidan. Mycket omtyckta av TGOJ Ba-personal.

Här är en (repris)bild som visats förr i forumet
[IMG]http://i180.photobucket.com/albums/x165/hvedhbrendh/em_rb_0014.jpg[/IMG]
Foto R. Bergström

Behölls komplett förarreglage i båda ändar, så att man lätt kunde köra åt båda håll.

Svar JA!

Christer har redan svarat på din fråga, men här har du en exteriör-ritning

[IMG]http://i180.photobucket.com/albums/x165/hvedhbrendh/TGOJ_mtrkopia.jpg[/IMG]
/eric

Med tanke på den sista bilden med Kbö-vagnar kan nämnas att de användes även på andra TGOJ-sträckor i TGOJ godståg fvb i SJ tåg, nämligen:

Björhyttan - Rönnskär och Björnhyttan - Västerås hamn; koppar-, zink- och blymalm.

Silverhöjden - Hofors, Silverhöjden - Fagersta, Silverhöjden - Sandviken; järnmalm från Bastkärn och Mossgruvorna.

På de nu nämnda sträckorna ersatte Kbö-vagnarna litt Ia-vagnarna som i sin tur hade ersatt SJ Mas- och TGOJ M1-vagnarna.

Dessutom användes de för kalk från Storå(Larsbo) till Domnarvet mfl. masugnar.

Appropå Larsbo ja - skedde utlastning av kalk därifrån alltid vid Storå eller har det även lastats nere vid Guldsmedshyttan ?

Stora Kopparberg hade ju ett Dolomitbrott ett par km söderut från Larsbo, vid Dyrkatorp tror jag det heter. Jag antar att även detta gick per järnväg ?

Appropå Larsbo ja - skedde utlastning av kalk därifrån alltid vid Storå eller har det även lastats nere vid Guldsmedshyttan ?

Larsbo Kalkverk AB har i stort sett alltid haft sin utlastning vid Storå station, 1935 tillbyggdes den södra lastkajen just för den utlastningen. Höglastkajen byggdes 1955, denna kompletterades redan 1964-65 med ytterligare en höglastkaj och den sista med tak. Kalkutlastningsspåret slopades 1989.06.22.
Larsbo Kalk AB startar tillverkningen vid Larsbo. Bränningen upphör år 2001.

Stora Kopparberg hade ju ett Dolomitbrott ett par km söderut från Larsbo, vid Dyrkatorp tror jag det heter. Jag antar att även detta gick per järnväg ?

Stora Kopparbergs AB dolomitbrott i Dyrkatorp startade omkring 1958 men om detta gick på järnväg vet jag ej.

Dyrkartorps utlastning skedde även i Storå.
Ingen kalkutlastning har skett i Guldsmedshyttan i "modern" tid, möjligtvis att någon kalkutlastning har skett under åren vid sekelskiftet från något av de många kalkbrott som fanns i detta kalkrika område.

Hafsta kalkbrott nere vid sjön Rossvalen, fraktade sin kalk på pråmar till Lindesbergs hamn, vid Bottenån strax norr om Lindesbergs station, där den omlastades till FLJ fvb på järnväg. Hamnen hade eget sidospår från FLJ huvudspår strax norr om den norra infartsväxeln. Denna mark fick namnet Kalkugnen därefter.

I början på 1930-talet nedlades järntillverkningen i Dalkarlshyttan och den ombyggdes till kalkugn varvid Hafsta kalken per pråm transporterades dit. Dessa pråmtransporter upphörde i slutet av 1930-talet och biltransporter övertog dessa laster. Dalkarlshyttan hade sedan gammalt tagit sin kalk för järntillverkningens behov från Haftsa per pråm.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Lite mer från Vedevåg 1971 (Järnväg allmänt)