Motorvagnar taxinge

Min mormmor som är född och uppvuxen i Taxinge Näsby pratar ofta om motorvagnen som gick förbi taxinge. Vad är det för modell hon egentligen pratar om? Ja det var när hon var "yngre" Typ 50 tal eller något mvh

Det måste vara motorvagnen "Enok" (SJ elmotorvagn Xoa2 nr 203), med tillkopplad passvagn kallades den "Enokenhalv"
Finns lite mer att läsa i den här [link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=16847]gamla tråden[/link]

Utmärkt länk, särskilt för oss som inte fanns här för fyra år sedan.
Den gav inte bara mormor rätt om Enok utan också en hel del nytt för oss "nykomlingar" (Bodde i Åkersberga på den tiden och visste nada om Taxinge och Hedlandet och Polska ubåtar)

Be mormor om lite fler detaljer tex, var kom den ifrån? Vart gick den? Vände den i Taxinge? Vilka år rörde det sig om? Jag tog ett samtal med min egen mor som bör vara i samma ålder som din mormor, och bodde i Mariefred större delen av tiden som det kan röra sig om. Hon sade att "Enok" gick ytterst lite till Taxinge, den var mest upptagen med Mfd-Lgs, och till Hedlandet (Stjernkvist metallfabrik) morron och kväll. Mellan Mariefred-Åker-Strägnäs gick ett litet lokdraget tåg (Ha lok vad jag kan förstå), som samtidigt var stationerat i Mfd. Men kan du få fler detaljer från mormor så har du snart svaret är jag övertygad om. Det kan vara "Enok" hon pratar om, men kan också vara något annat.

Frågade Henne och det hon kommer ihåg var att man kunde åka den till mariefred och att den kanske vände i taxinge men hon kommer inte i håg helt säkert. Men hon kom ihåg det ibland var släpvagn tillkopplad

Med hjälp av denna upplysning och den äldre tråd som MatsF refererar till kan man då kanske konstatera att inte bara Enok utan även Enokenhalv stundom pendlade:
Hedlandet-Läggesta-Taxinge eller
Hedlandet-Läggesta-Mariefred eller
Taxinge-Läggesta-Mariefred

Eller har jag överdrivit nu???

Korrekt, det mesta här! Men ofullständigt. Det fanns nämligen en elmotorvagn TILL, som tidvis tjg i Mariefred och Åker: Nr 205, littera Xa3, en fyraxlig dunderklump på 47 ton, trots sin litenhet, med fast ramverk, sth urspr. 90, senare sänkt till 75. Byggd i ett enda exemplar 1929 av ASEA. Enkel ritning i SJ 1906-31, del II, sid 483! Motoreffekt 700 hkr, liksom ENOK; var fr början avsedd att gå i förortståg runt Göteborg.

Denna vagn figurerar på några få kända foton från Mariefred och Läggesta - nio bilder av tio visar däremot ENOK ensam eller i undantagsfall med psv tillkopplad. (Bl a under sommarhelger vissa tidtabeller, då direktvagnar Linköping-Mfd-Lp framfördes!!) Bl a krockade Dunderklumpen (ej officiellt smeknamn) med ENOK inne på Mfd bangård - foto finns av vagnarna som står och lutar sej mot varann...

Pratade mer med min kära mormor och det verkar som den kära enok även varit inblandad i en dödlig påkörning i taxinge. Och att den som hon minns det vände i taxinge. Finns det någon bild på denna enock?(enhalva?)

Pratade mer med min kära mormor och det verkar som den kära enok även varit inblandad i en dödlig påkörning i taxinge. Och att den som hon minns det vände i taxinge. Finns det någon bild på denna enock?(enhalva?)

Jag hittade ett foto i Svenskt Mj-forum. Klicka på [link=http://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=56.100]den här länken[/link] och leta fram det femte inlägget uppifrån. Modellbyggaren Jörgen Edgar visar där ett foto med tre motorvagnsmodeller, där det översta fordonet är Xoa2 203 Enok och det nedersta är Xa3 205, omtalad som Dunderklumpen av Kurt Möller i ett annat inlägg i denna tråd.

Hon dvs Enok va ju rätt snygg. Min mormor berättade om en dödsolycka nästan utanför vårt hus dvs mitt emot oljeberget i Taxinge. En man som jag förstår det under påverkan av något sprang över spåret sen ja han han inte över Min mormor med väninna såg det. I en by som Taxinge blev det väl rätt kännt. Tack så mkt för bilden

Korrekt, det mesta här! Men ofullständigt. Det fanns nämligen en elmotorvagn TILL, som tidvis tjg i Mariefred och Åker: Nr 205, littera Xa3, en fyraxlig dunderklump på 47 ton, trots sin litenhet, med fast ramverk, sth urspr. 90, senare sänkt till 75. Byggd i ett enda exemplar 1929 av ASEA. Enkel ritning i SJ 1906-31, del II, sid 483! Motoreffekt 700 hkr, liksom ENOK; var fr början avsedd att gå i förortståg runt Göteborg.

Denna vagn figurerar på några få kända foton från Mariefred och Läggesta - nio bilder av tio visar däremot ENOK ensam eller i undantagsfall med psv tillkopplad. (Bl a under sommarhelger vissa tidtabeller, då direktvagnar Linköping-Mfd-Lp framfördes!!) Bl a krockade Dunderklumpen (ej officiellt smeknamn) med ENOK inne på Mfd bangård - foto finns av vagnarna som står och lutar sej mot varann...

Enligt reproduktion av Grafisk Tidtabell nr 150, från Trafiknostalgiska förlaget, gällandes 10 juni - 27 augusti gick det ett tåg Läggesta, avg. kl.06.39, - Hedlandet som vände där vid kl.06.44 -06.45. Åter Läggesta kl.06.50. Ingen notering om hur tåget skulle vända i Hedlandet Säo-mässigt. På eftermiddagen gick det ett tåg Läggesta - Taxinge Näsby o å. Avgång kl.16.12 och åter kl.16.33 med vändtid kl.16.23 - 16.25.
Morgontåget gick med motorvagn Xr, vad det nu var för typ, enligt anmärkning om vilka tåg som utgörs av motorvagn. Eftermiddagståget borde också ha utgjorts av motorvagn eftersom det ingick i samma nummerserie som morgontåget men inte står uppräknat i anmärkningen. Om tågen var genomgående från Mariefred framgår inte heller.
Normalt skule ett X efter tågnummeret ange att det framfördes med motorvagn men för tågen runt Mariefred - Läggesta görs det via anmärkning

Enligt reproduktion av Grafisk Tidtabell nr 150, från Trafiknostalgiska förlaget, gällandes 10 juni - 27 augusti gick det ett tåg Läggesta, avg. kl.06.39, - Hedlandet som vände där vid kl.06.44 -06.45. Åter Läggesta kl.06.50. Ingen notering om hur tåget skulle vända i Hedlandet Säo-mässigt.

Det krävdes undantag från Säo för sådant, och de stod aldrig i grafen. I stället i linjeboken (Dåtida tidtabellsboken del A). I princip gick de ut på
att tåganmälan omfattade båda tågnumren samtidigt.

Morgontåget gick med motorvagn Xr, vad det nu var för typ, enligt anmärkning om vilka tåg som utgörs av motorvagn.

Det är inget fordonslittera utan betecknar motorvagn med släpvagn. Tåget bör ha
backats i ena riktningen, vilket krävde ytterligare ett Säo-undantag.

Tack f bra detaljer! Har du hittat ngt angående direktvagnar från Lp (eller annorstädes) till Mfd...??

Tack f bra detaljer! Har du hittat ngt angående direktvagnar från Lp (eller annorstädes) till Mfd...??

1950 års "Kommunicka" har jag inte. Men i numret för 1948-04-01 går direkt BCo
Norrköping-Mariefred vardagar i tåg 396 (Sent kvällståg). Soh gick den i stället till Strängnäs. På återvägen tycks den ha etappkörts.

Kul detalj. Aha - det var Norrköping som vsr utg-stn, inte Linköping...

Sommaren 1940 (tror en tdt-intresserad sagesman på ÖSLJ) så gick det enligt SvKomm ett speciellt söndagståg Cst-Strängnäs via Mariefred!! Uppehåll i Läggesta: En minut! Uph i Mfd: Också en minut! Dessa måste ha backat Lg-Mfd - man framförde ju ett och annat tåg på småbanorna på det viset.

Kul detalj. Aha - det var Norrköping som vsr utg-stn, inte Linköping...

Sommaren 1940 (tror en tdt-intresserad sagesman på ÖSLJ) så gick det enligt SvKomm ett speciellt söndagståg Cst-Strängnäs via Mariefred!! Uppehåll i Läggesta: En minut! Uph i Mfd: Också en minut! Dessa måste ha backat Lg-Mfd - man framförde ju ett och annat tåg på småbanorna på det viset.

Även på stambanorna kunde man se backgående tåg planenligt. I tdt 136 gällandes från 15 maj 1936 till 21 maj 1937 fanns på eftermiddagen ett lokaltågspar Norköping - Eksund där man gick med backgående lok Eksund - Fiskeby och som bandisp Fiskeby - Eksund o å. Man hade både tågnr och planenlig bandisp samtidigt mellan Fiskeby - Eksund om jag fattat tidtabelsboken rätt. På morgonen gick ett lokaltåg Norrköping - Graversfors o å som på återvägen till Norrköping backade ut till första hållplatsen Bråvalla mot Krokek och där vände tillbaka mot Åby/Norrköping. Här gick det bra att ha samma tågnummer hela vägen och att backa ut från Åby utan bandisp.

Även på stambanorna kunde man se backgående tåg planenligt. I tdt 136 gällandes från 15 maj 1936 till 21 maj 1937 fanns på eftermiddagen ett lokaltågspar Norköping - Eksund där man gick med backgående lok Eksund - Fiskeby och som bandisp Fiskeby - Eksund o å. Man hade både tågnr och planenlig bandisp samtidigt mellan Fiskeby - Eksund om jag fattat tidtabelsboken rätt. På morgonen gick ett lokaltåg Norrköping - Graversfors o å som på återvägen till Norrköping backade ut till första hållplatsen Bråvalla mot Krokek och där vände tillbaka mot Åby/Norrköping. Här gick det bra att ha samma tågnummer hela vägen och att backa ut från Åby utan bandisp.

Intressanta konstruktioner. Eksundsfallet skulle innebära dubbelbokföring av en och samma anordning. För tågrörelser utväxlas tåganmälan och för dåvarande bandisp hinderanmälan (Â´Hinder för tågÂ´). De inskrevs på skilda sätt i dåvarande tåganmälningsboken.
För körningen till Bråvalla tycks bara tågnumret ha funnits och tåganmälan Åby-Getå (eller Åby-Krokek) bör då ha utväxlats på vanligt sätt.

Även på stambanorna kunde man se backgående tåg planenligt. I tdt 136 gällandes från 15 maj 1936 till 21 maj 1937 fanns på eftermiddagen ett lokaltågspar Norköping - Eksund där man gick med backgående lok Eksund - Fiskeby och som bandisp Fiskeby - Eksund o å. Man hade både tågnr och planenlig bandisp samtidigt mellan Fiskeby - Eksund om jag fattat tidtabelsboken rätt. På morgonen gick ett lokaltåg Norrköping - Graversfors o å som på återvägen till Norrköping backade ut till första hållplatsen Bråvalla mot Krokek och där vände tillbaka mot Åby/Norrköping. Här gick det bra att ha samma tågnummer hela vägen och att backa ut från Åby utan bandisp.

Intressanta konstruktioner. Eksundsfallet skulle innebära dubbelbokföring av en och samma anordning. För tågrörelser utväxlas tåganmälan och för dåvarande bandisp hinderanmälan (Â´Hinder för tågÂ´). De inskrevs på skilda sätt i dåvarande tåganmälningsboken.
För körningen till Bråvalla tycks bara tågnumret ha funnits och tåganmälan Åby-Getå (eller Åby-Krokek) bör då ha utväxlats på vanligt sätt.

Vid närmare granskning av linjeboken ser jag att bandispen Fiskeby - Eksund oå är för vagnuttagning, vad det nu innebär i sammanhanget, och att bestämmelserna enligt då gällande Säo §29 mom. 4 anm. 4 skall gälla. Vad den nu innebar? Bandispen kallades nr 2 och behövde inte orderges på blankett S1. Eksund räknades som hållplats och var bemannand för vissa tåg.

Hmm - vad sa gamla säo...? Alltså = fram till och med 1959 års; det var sen alla nya grejor och definitioner kom 1973...

Vagnuttagning var förr lika med att (i första hand) sätta ett par godsvagnar nånstans o kanske hämta ett par andra... Bandisp kunde däremot vara precis vad som helst - dels vagnuttagning, dels banarbete, provkörningar, ogräsbesprutning, trafikstopp p g a större arbete på ett vägskydd, brobyte m m, m m...

Rätt??

Vid närmare granskning av linjeboken ser jag att bandispen Fiskeby - Eksund oå är för vagnuttagning, vad det nu innebär i sammanhanget....

Just att det skulle tas ut vagnar på linjen. Bdisp kunde då även anordnas för
banarbete och senare också för dressinfärd. Termen slopades 1973.

...och att bestämmelserna enligt då gällande Säo §29 mom. 4 anm. 4 skall gälla. Vad den nu innebar?

Vid tillfället gällde 1934 års Säo. Anmärkningen sade att tider etc för vut fanns i tdtboken och att blankett S1 därmed inte behövde utfärdas. Därför:

Bandispen kallades nr 2 och behövde inte orderges på blankett S1. Eksund räknades som hållplats och var bemannand för vissa tåg.

Hur sammanföll det backande tåget och vut:en tids- och gångdagsmässigt?

Vid närmare granskning av linjeboken ser jag att bandispen Fiskeby - Eksund oå är för vagnuttagning, vad det nu innebär i sammanhanget....

Just att det skulle tas ut vagnar på linjen. Bdisp kunde då även anordnas för
banarbete och senare också för dressinfärd. Termen slopades 1973.

...och att bestämmelserna enligt då gällande Säo §29 mom. 4 anm. 4 skall gälla. Vad den nu innebar?

Vid tillfället gällde 1934 års Säo. Anmärkningen sade att tider etc för vut fanns i tdtboken och att blankett S1 därmed inte behövde utfärdas. Därför:

Bandispen kallades nr 2 och behövde inte orderges på blankett S1. Eksund räknades som hållplats och var bemannand för vissa tåg.

Hur sammanföll det backande tåget och vut:en tids- och gångdagsmässigt?

Har varit bortrest så jag hann tyvärr inte svara snabbare. Bandisp 2 hade ingen ingen tid angiven i linjeboken men den skulle ske på nedspåret mellan tåg 843 och 87. Tåg 843 avgick Fiskeby kl.14.33 och tåg 87 avgick Fiskeby kl.15.32. Tåg 951 avgick Fiskeby kl.15.10 och 952 hade ankomst till Fiskeby kl. 15.21. Bandispen och tågen hade samma gångdagar. Ändamålet för bandispen var gång med tåg 951 vagnsätt Fiskeby-Eksund-Fiskeby. Ingen notering om bandispen på den grafiska tidtabellen.

Har varit bortrest så jag hann tyvärr inte svara snabbare. Bandisp 2 hade ingen ingen tid angiven i linjeboken men den skulle ske på nedspåret mellan tåg 843 och 87. Tåg 843 avgick Fiskeby kl.14.33 och tåg 87 avgick Fiskeby kl.15.32. Tåg 951 avgick Fiskeby kl.15.10 och 952 hade ankomst till Fiskeby kl. 15.21. Bandispen och tågen hade samma gångdagar. Ändamålet för bandispen var gång med tåg 951 vagnsätt Fiskeby-Eksund-Fiskeby. Ingen notering om bandispen på den grafiska tidtabellen.

Egendomligt redigeringssätt, tårta på tårta. En och samma rörelse skall av tydlighetsskäl inte ha två identiteter.

Med hjälp av denna upplysning och den äldre tråd som MatsF refererar till kan man då kanske konstatera att inte bara Enok utan även Enokenhalv stundom pendlade:
Hedlandet-Läggesta-Taxinge eller
Hedlandet-Läggesta-Mariefred eller
Taxinge-Läggesta-Mariefred

Eller har jag överdrivit nu???

Nja, något tåg Hedlandet - Läggesta - Taxinge-Näsby var det väl inte frågan om. Hedlandet ligger mellan Läggesta och Taxinge-Näsby. De tidtabeller som har nämnts tyder inte på att tågen kom Hedlandet - Läggesta och genast vände till Taxinge-Näsby.

Nja, något tåg Hedlandet - Läggesta - Taxinge-Näsby var det väl inte frågan om. Hedlandet ligger mellan Läggesta och Taxinge-Näsby. De tidtabeller som har nämnts tyder inte på att tågen kom Hedlandet - Läggesta och genast vände till Taxinge-Näsby.

Jag hade alltså överdrivit.
Det var en rad för mycket i min uppräkning, men
å andra sidan for tydligen Enok vida omkring i landet under den här tiden...

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Motorvagnar taxinge (Järnväg allmänt)