Hur länge håller en sliper innan den murknar?

10-25 år är väl ett rimligt antagande.

Spelar marktyp någon roll?

Japp

Vilken är den mest lämpliga jordmån för att slipern ska hålla länge?

Ingen ;-) (Torrt!)

Vad kostar en sliper

250 kr ca.

och finns det betongsliper för 891mm att köpa?

Roslagsbanan kör väl med betong idag, så...

Vore inte betong en bättre och mer långsiktigare lösning även för museibanor?

Rent praktiska hänsyn: Betongslipern kostar väl runt 1200 kr/st. Ska ligga i makadam. Ska underhållas maskinellt. Ingångströskeln till att använda betongsliper hos en museiförening är enorm.

Du får säkert flera initierade svar här, men det finns två typer av impregnering av träslipers; kreosot och tryckimpregnering, varvid kopparn i lösningen ger den gröna färgen i den sistnämnda. Men det finns även två sorters träslipers, furu och bok. förr även ek främst till växlar.
Kreosotslipers håller längst, kanske ända upp till 60 år. Det som avgör livslängden är fuktighet som gynnar mikroorgansismer som knaprar i sig slipern, och belastning. Banverket kör med grovt tvättad grus/makadam, vilket gör att slipern alltid är så gott som torr. Lera och sand är det värsta. Vilket tror du det finns mest av på våra JM-banvallar? Just det.
Underläggsplattor mellan rälen och slipern gör att rälen inte skaver ner i slipern lika lätt-längre livslängd.

Betongslipers övervägdes när GHJ skulle bygga helt ny bana på 320 m. Men det är inte ekonomiskt försvarbart på så kort byggsträcka. Då även specialmaskiner måste rekvireras. Sedan är det trist med betongslipers, men livslängden med det låga axeltrycket och den lilla tågtrafiken så skulle nog hållbarheten gå mot det oändliga, 100 år minst? Men priset skulle ändå bli så högt att det då är billigare att byta träslipers något oftare. Betongslipers kräver även noggrannare utfört banunderbyggnad för att inte spricka. Känslig miljö var ett av skälen att det blev vanlig tryckt slipers istället för kreosot. Hur länge våra tryckta slipers som ligger i kalkstensmakadam håller är svårt att säga men min gissning är minst 30 år. Ante Svensson, projektledaren för utbyggnaden kanske kan ge mer detaljerad information. En fördel med kalkgruset är att det är bättre än sand och det höga ph-värdet motverkar mossbildning, som i sin tur binder fukt.

nicke

En ny träslipers i bra grusballast bedöms hålla ca 30-45 år i museijärnvägsdrift.

På ULJ har vi under den senaste 8 åren bytt ut en stor mängd slipers.
På flertalet av det utbytta sliperna har det funnits årtalspikar.
Det som dominerar är senare delen av 50-talet och 1961. Efter 1961 slutade årtalspikar att användas. Trots sin ålder är sliprarna i förvånandsvärt bra kondition, de är naturligtvis slut som slipers, men håller oftast ihop och är massiva i träet. Det skador som gör att de byts ut är förlorat spikfäste, oftast med röta under underläggsplattorna. Naturligtvis finns det andra skador...

När det gäller jordmån, så har jag under årens lopp gjort en liten kontrovisell iaktagelse.
Det slipers som håller längst återfinns oftast i fuktig miljö, till exempel skuggiga partier med tämligen hög halt med löv som topp över grusballasten. Oftast släpper då inte gruset igenom all fukt utan en viss fukthalt binds kvar.
Till slut blir dock slipern mjuk och underläggsplattorna kan sjunka med till ungefär halva tjockleken av slipern, men slipern håller fortfarande spårvidden!!! Livslängden kanske ökar med 10 år jämfört med en hög bank med bra dränering, utan skugga...
I det senare fallet är det oftast rötan som tar kål på slipern, medans i det första nämnda, så är det nednötningen som gör att slipern måste utbytas.

Mvh

Sven Andersson
Banchef ULJ

Det där med val mellan trä- och betongsliprar har också med hela konceptet att göra.

Väljer du träsliprar med underläggsplattor, klen räl och lägger det hela i grus får du en styvhet och väljer du istället betongslipers och grov räl i makadam får du en helt annan styvhet på konstruktionen.

Den första kombinationen är mjuk och tar på sig laster den andra kombinationen är som sagt styv och låter fordonen ta på sig höga laster.

Antingen du väljer det ena eller det andra måste du vara medveten om lastfördelningen och att fordonen är konstruerade för detta.

Det värsta du kan göra är att blanda dessa ytterligheter. Dvs en bit trä en bit betong en bit trä osv samtidigt som banan gär över mjuk mark blandat med berg och vägövergångar samt broar. Detta innebär att banans styvhet varierar kraftigt och du får ett taskigt spårläge.

För att övertyga dig om detta jag nämnt är det bara att plocka fram gamle Zimmermann och hans teorier samt börja räkna på det och det hela skall bli uppenbart. Är du duktig på tyska kan du ju läsa "Die Eisenbahnschiene av Dipl.-Ing.Dr.-Ing.E.h.Fritz Fastenrath. Denna bok har ISBN nr 3 433 00783 7 och utkom från tryckeriet 1977

Det finns erfarenheter från Danmark att en oimpregnerad bokslipers bara håller i två år.
Blekinge kustbanor använde oimpregnerade ekslipers i stor utsträckning livslängd 10-20 år.
Både SJ ocj EJ använde oimpregnerade furuslipers i stor utsträckning. Livslängd 5-10 år.
SJ har provat slipers av lärkträ med dåligt resultat.
Slipers av granit har provats vid YEJ.
Sä även artikel i ÖSJ bladet om slipersimpregnering.

Om du vill ha betongslipers för 891mm spårvidd.
Varför inte gjuta en själv?
För en 150x200x1600mm sliper går det åt 48 liter betong och några armeringsjärn. Totalkostnad 100-200:-

Hej är det möjligt att köpa slipers direkt från banverket eller finns det
något ombud som sköter om detta, det bryter ju upp slipers från banorna och
ersätter dem med betong istället. Var blir de av som går att använda?
Jag har ett företag och givetvis F skattsedel.

Är på jakt efter hela partier med slipers.

Kontakta mig gärna om ni kan tipsa mig om var jag kan köpa dessa.

Med vänliga hälsningar
Thomas Lans