1950-tals placerinar av beredskapsångloken?

hej bästa järnvägsvänner på vårt järnvägshistoriska forum,hoppas allt står väl till i högsommarvärmen.
Finns det någonstans uppgifter var under 1950-talet beredskapsångloken uppställdes samt hur man resonerade vilka av loken skulle stå där och där samt om det fanns handläggare på dåvarande Statens Järnvägar som hade detta på heltid att "pussla"i hop det hela?
Mycken tack för någon som kan reda ut detta och jag hoppas fler är intresserade i detta ämne.
Med Vänlig Hälsning
CarlHenry Fahlgren Falun.

Det här var det naturligtvis rätt mycket hyschhysch om...

Försvarsbyrån på SJ var formellt handläggare.

Frågorna sköttes med varierande grad av omsorg - en hel del lokkonserveringar gjordes mönstergillt (främst då av SJ standardlok), andra slarvades det mycket med. På 60-talet hittade man ofta delvis svårt gravrostiga, ny-slopade lok i Vislanda...

Hur var det egentligen på smalspårssidan? Hur "officiella" var dom beredskapslok man ställde undan på 891-banorna t ex? Eller var det bara egna påhitt av vissa trafikdistrikt? Jag tänker t ex på S2p och S9p-lok som nu finns på AGJ (från Berga respektive Eksjö). Och Gp-lok väl. Var det helt enkelt en "naturlig förlängning" på den snöröjningsberedskap en del (då främst rälsbuss)banor fick när loktågen började försvinna vid slutet av 50-talet? Och inget som hade med Försvarsbyrån att göra m a o. Därför blev inga av dom heller ordentligt konserverade med inplastning och torrluftsaggregat t ex. Den täknicken* kanske ö h t inte ens börjat genomföras innan de få smalspårsberedskapsloken slopats eller sålts till museiföreningar? Vilken status dessa än hade...

/ L G

*= Avsiktligt felstavat för att systemet skulle acceptera detta inlägg!! Skriver jag n*ke eller tekn*ken verkar det funka nu i varje fall. Detta är väl då resultatet av nån spamskyddsfunktion (sportskor med nämnda -eller snarare ej nämnbara- namn har ju figurerat som sådant på detta forum). Resultat: Var uppmärksam på hur du i fortsättningen skriver om teknik -och hur du böjer ordet. Nåt som kan bli svårt på just vårt forum. Digital teknik är i varje fall fantastisk! :-P

Hur var det egentligen på smalspårssidan? Hur "officiella" var dom beredskapslok man ställde undan på 891-banorna t ex? Eller var det bara egna påhitt av vissa trafikdistrikt? Jag tänker t ex på S2p och S9p-lok som nu finns på AGJ (från Berga respektive Eksjö). Och Gp-lok väl. Var det helt enkelt en "naturlig förlängning" på den snöröjningsberedskap en del (då främst rälsbuss)banor fick när loktågen började försvinna vid slutet av 50-talet? Och inget som hade med Försvarsbyrån att göra m a o. Därför blev inga av dom heller ordentligt konserverade med inplastning och torrluftsaggregat t ex. Den täknicken* kanske ö h t inte ens börjat genomföras innan de få smalspårsberedskapsloken slopats eller sålts till museiföreningar? Vilken status dessa än hade...

/ L G

*= Avsiktligt felstavat för att systemet skulle acceptera detta inlägg!! Skriver jag n*ke eller tekn*ken verkar det funka nu i varje fall. Detta är väl då resultatet av nån spamskyddsfunktion (sportskor med nämnda -eller snarare ej nämnbara- namn har ju figurerat som sådant på detta forum). Resultat: Var uppmärksam på hur du i fortsättningen skriver om teknik -och hur du böjer ordet. Nåt som kan bli svårt på just vårt forum. Digital teknik är i varje fall fantastisk! :-P

Även dessa frågor har avhandlats tidigare. Jag skulle vilja säga att förhållandena med smalspårsångloken är [b]delvis[/b] klarlagda. Dom 891 lok som konserverades fanns kvar i rullarna som driftlok även om dom i praktiken stått avställa eller konserverade under lång tid. Se listor från Str 77 /420.

Jag har aldrig sett något dokument som tyder på att Försvarsbyrån bekostat dom konserveringar som gjordes av 891 lok. Ej heller beordringar till uppställningsplatser. Däremot har man yttrat sig i form av lämpligheten att slopa / skrota enskilda smalspårsånglok eller smalspåriga ånglokstyper. Även haft synpunkter på att behålla smalspårsånglok som en slags driftsreserv.

En hypotes är att smalspårsångloken aldrig någonsin formellt var Fsbr eller försvarssektionen (efter 1963) ansvar vare sig ekonomiskt eller administrativt. Däremot hade ett mindre antal smalspårsånglok en viss betydelse som en mer strategisk driftsreserv som distrikten ansvarade för. Distrikten hade även kontakter med dåvarande Ma kring sina behov av dragkraft och / eller vilka lok / loktyper som kunde slopas för skrotning.

Frågan är också om dom lok som fick rostskyddsbehandling (fullständig eller förenklad?)a la beredskapslok och ställdes in i t.ex Skara lokstall verkligen erhöll en fullständig beredskapsrevison? Likaså om dom var utrustades med gel påsar som byttes ut med jämna mellanrum? Att rostskyddsbehandla loken och använda gel påsar i sig var ingen komplicerad sak för en driftverkstad / lokstation.
Det avgörande var vem som stod som beställare / beslutsfattare vid olika åtgärder. jag tror det var distrikten och inte Försvarsbyrån.

Hur var det egentligen på smalspårssidan? Hur "officiella" var dom beredskapslok man ställde undan på 891-banorna t ex? Eller var det bara egna påhitt av vissa trafikdistrikt? Jag tänker t ex på S2p och S9p-lok som nu finns på AGJ (från Berga respektive Eksjö). Och Gp-lok väl. Var det helt enkelt en "naturlig förlängning" på den snöröjningsberedskap en del (då främst rälsbuss)banor fick när loktågen började försvinna vid slutet av 50-talet? Och inget som hade med Försvarsbyrån att göra m a o. Därför blev inga av dom heller ordentligt konserverade med inplastning och torrluftsaggregat t ex. Den [color=#009][b]täknicken*[/b][/color] kanske ö h t inte ens börjat genomföras innan de få smalspårsberedskapsloken slopats eller sålts till museiföreningar? Vilken status dessa än hade...

/ L G

[color=#009][b] *= Avsiktligt felstavat för att systemet skulle acceptera detta inlägg!! Skriver jag n*ke eller tekn*ken verkar det funka nu i varje fall. Detta är väl då resultatet av nån spamskyddsfunktion (sportskor med nämnda -eller snarare ej nämnbara- namn har ju figurerat som sådant på detta forum). Resultat: Var uppmärksam på hur du i fortsättningen skriver om teknik -och hur du böjer ordet. Nåt som kan bli svårt på just vårt forum. Digital teknik är i varje fall fantastisk! [/b][/color]:-P

Vad för slags spamskyddsfunktion är det du talar om? Jag förstår inte vad för ord som skulle trigga den här reaktionen hos forumets programvara? I varje fall förstår jag inte vad för slags 'fult' ord det handlar om som gjort att du måste skriva [color=#009][b]täknicken*[/b][/color] istället.

Om det istället är ett helt normalt och legitimt ord på svenska måste rimligen TC eller annan forumansvarig kunna ta bort spärren för detta ord på Järnvägshistoriskt Forum om programvaran tolkar det svenska ordet som ett 'no-no' ord på ett annat språk!.

funderar den språkintresserade Arne :-)

PS. Ett forums programvara måste rimligen vara så flexibel att man kan skriva helt normala svenska meningar utan sådana här underligheter! :-|

[size=small]PPS. Blåfärgad fetmarkerad text gjord av mig.[/size]

Vad för slags spamskyddsfunktion är det du talar om? Jag förstår inte vad för ord som skulle trigga den här reaktionen hos forumets programvara? I varje fall förstår jag inte vad för slags 'fult' ord det handlar om som gjort att du måste skriva täknicken* istället.

Om det istället är ett helt normalt och legitimt ord på svenska måste rimligen TC eller annan forumansvarig kunna ta bort spärren för detta ord på Järnvägshistoriskt Forum om programvaran tolkar det svenska ordet som ett 'no-no' ord på ett annat språk!.

Forumet har haft väldigt mycket spam innehållande namnet på en känd skotillverkare. Och för att spärra dessa spam har förmodligen det ordet spärrats. (Ordet som spärras är nicke utan c).

Tyvärr blir spammarna mer och mer sofistikerade så det är svårt att skydda sig mot spam.

Med vänlig hälsning
Daniel

Vad för slags spamskyddsfunktion är det du talar om? Jag förstår inte vad för ord som skulle trigga den här reaktionen hos forumets programvara? I varje fall förstår jag inte vad för slags 'fult' ord det handlar om som gjort att du måste skriva täknicken* istället.

Om det istället är ett helt normalt och legitimt ord på svenska måste rimligen TC eller annan forumansvarig kunna ta bort spärren för detta ord på Järnvägshistoriskt Forum om programvaran tolkar det svenska ordet som ett 'no-no' ord på ett annat språk!.

Forumet har haft väldigt mycket spam innehållande namnet på en känd skotillverkare. Och för att spärra dessa spam har förmodligen det ordet spärrats. (Ordet som spärras är nicke utan c).

Tyvärr blir spammarna mer och mer sofistikerade så det är svårt att skydda sig mot spam.

Med vänlig hälsning
Daniel

Tack för din kommentar! Men om nu det här kända sportskoföretagets namn är en del av ett annat ord blir det ju fullständigt absurt! Det måste finnas något annat sätt att skydda forumet mot oönskad skräpspam. Jag förstår att man spärrar själva egennamnet separat men att - eller om - programvaran hittar även namnet som en helt naturlig integrerad del av i övrigt helt legitima ord så blir ju det hela totalt kontraproduktivt. Man kan säkert skära ut diverse 'fula' ord som är delar inne i andra ord men då blir det ju till slut omöjligt att skriva något alls!

Eftersom My Little Forums programvara används av även systerforumet Postvagnen kan man ju undra om det är samma problem i det forumet?! Nu har jag emellertid ingen känsla av att man måste skriva underligheter som täknicken* i det forumet för att slippa sportskospam. Kan det vara olika versioner av My Little Forums programvara som de här två forumen använder?

Det här var det naturligtvis rätt mycket hyschhysch om...

Försvarsbyrån på SJ var formellt handläggare.

Frågorna sköttes med varierande grad av omsorg - en hel del lokkonserveringar gjordes mönstergillt (främst då av SJ standardlok), andra slarvades det mycket med. På 60-talet hittade man ofta delvis svårt gravrostiga, ny-slopade lok i Vislanda...

Hej Kurt!
OBS! Det fanns lok som beordrades att göras beredskapsrevision / konservering, men som aldrig utfördes utan slopades istället. Exempel är enstaka lok litt W.
En del lok överfördes överhuvudtaget inte till beredskapsfordonsparken utan slopades direkt efter att ha avställts som driftånglok. Metoden med utplacerade gel påsar var heller inte särskilt effektivt. Dom fick bytas ofta för att ha någon verkan.
Gamla konserveringsmetoden höll bara ett par år. Sedan behövdes den göras om. Här kanske en del beordringar inte hängde med. Särskilt för lok som stod i lokaler med hög luftfuktighet. Placering i bergrum på prov var t.ex ingen hit ur rostskyddsynpunkt.
Jag tror inte att dom lok som beordrades till konservering /beredskapsrevision vid huvudverkstad fick undermålig behandling. Däremot tycks det ha varit en del mindre skillnader mellan huvudverkstäderna. Under 60 talet tycks Östersund varit mer nogranna att täcka för glasytor samt armatur och trä inuti hytten. Borås (fram till att Bs upphörde) tycks mer ha dränkt sina lok av rostskyddsmedel både exteriört och i hytt.

hej bästa järnvägsvänner på vårt järnvägshistoriska forum,hoppas allt står väl till i högsommarvärmen.
Finns det någonstans uppgifter var under 1950-talet beredskapsångloken uppställdes samt hur man resonerade vilka av loken skulle stå där och där samt om det fanns handläggare på dåvarande Statens Järnvägar som hade detta på heltid att "pussla"i hop det hela?
Mycken tack för någon som kan reda ut detta och jag hoppas fler är intresserade i detta ämne.
Med Vänlig Hälsning
CarlHenry Fahlgren Falun.

Hej Calle!

Dina frågor går att besvara antingen väldigt allmänt eller mkt omfattande.
Jag och andra personer har i många olika trådar berört dina frågor helt eller delvis.
Under 50 talet (fram till 1963) låg beredskapsloken under Försvarsbyråns ansvar.

Det finns omfattande dokumentation i form av skrivelser om både vart enskilda lok skulle placeras / flyttas om (vid t.ex byte mellan maskinsektioner). Det finns även omfattande dokumentation om förslag / begärande av offerter för att bygga lokhus / inventeringar av möjliga lokaler för att ställa in beredskapslok.
T.ex var det först i slutet av 1950 talet som bristen på uppställningsplatser tycktes vara avhjälpt. Dessförinnan finkammades alla alternativ t.ex levererade lokhus, lokstallsplatser som var möjliga att använda / återskapa spår / upplagsplatser / specialbyggnader som kunde spårläggas och t.o.m lokaler ägda av privata industrier. Allt detta har avhandlats i tidigare trådar i detta forum. Trafikdistrikten hade även ett ansvar och det förekom många kontakter mellan distrikt och försvarsbyrån. Särskilt att ombesörja uppställning och genomföra inspektioner.

Beredskapsrevisioner (konserveringar) samt provkörningar av beredskapslok var alltid beordrade. oftast genomfördes beredskapsrevisionerna vid dom huvudverkstäder som fanns kvar. Enskilda ånglok hade alltid en tillhörighet till en specifik Maskinsektion. Det förekom större omflyttningar som beordrades. t.ex L lokens förflyttning från norra Sverige till södra. Under 1950 talet tillfördes många nya beredskapslok som blivit övertaliga som driftånglok eller där panntiden gått ut. Samtidigt kunde mindre användbara lok / loktyper fasas ut. T.ex lok med ringa dragkraft.
OBS! att ovanstående avser situationen på 1950 talet. På 60 talet var förutsättningarna annorlunda.

Försvarsbyrån hade även många andra frågor än beredskapsloken att ansvara för.

Med anledning av detta med att försvarsbyrån sökte platser att placera beredskapslok på så funderar jag på om NBJ haft SJ lok uppställda i sina 2st lokstall på Bofors station?
Jag undrar vilka lok som varit uppställda i dessa stall på NBJ tiden, stall fanns dessutom i Otterbäcken, Kortfors(ett enkelt) och Nora?
I dag tror jag att Karlskoga kommun äger stallen och i det mindre stallet finns det en bilverkstad.
Om det större stallet skulle ha stått tomt efter att SJ tog över NBJ skulle vara intressant att veta? Spåren fram är iaf bortagna.

Mvh Erik

Med anledning av detta med att försvarsbyrån sökte platser att placera beredskapslok på så funderar jag på om NBJ haft SJ lok uppställda i sina 2st lokstall på Bofors station?
Jag undrar vilka lok som varit uppställda i dessa stall på NBJ tiden, stall fanns dessutom i Otterbäcken, Kortfors(ett enkelt) och Nora?
I dag tror jag att Karlskoga kommun äger stallen och i det mindre stallet finns det en bilverkstad.
Om det större stallet skulle ha stått tomt efter att SJ tog över NBJ skulle vara intressant att veta? Spåren fram är iaf bortagna.

Mvh Erik

Jag har aldrig sett några handlingar som tyder på förfrågan om eller uppställning av beredskapslok i Bofors. Ej heller andra lokstall på NBJ.

En helt annan sak var ett förslag (från 1962) från NBJ att överföra NBJ ånglok 18 och 20 till beredskapsfordonsparken. Efter besiktning av loken beslutade Fsbr att avstyrka förslaget p.g.a. för höga upprustningskostnader

Med anledning av detta med att försvarsbyrån sökte platser att placera beredskapslok på så funderar jag på om NBJ haft SJ lok uppställda i sina 2st lokstall på Bofors station?
Jag undrar vilka lok som varit uppställda i dessa stall på NBJ tiden, stall fanns dessutom i Otterbäcken, Kortfors(ett enkelt) och Nora?
I dag tror jag att Karlskoga kommun äger stallen och i det mindre stallet finns det en bilverkstad.
Om det större stallet skulle ha stått tomt efter att SJ tog över NBJ skulle vara intressant att veta? Spåren fram är iaf bortagna.

Mvh Erik

Jag har aldrig sett några handlingar som tyder på förfrågan om eller uppställning av beredskapslok i Bofors. Ej heller andra lokstall på NBJ.

En helt annan sak var ett förslag (från 1962) från NBJ att överföra NBJ ånglok 18 och 20 till beredskapsfordonsparken. Efter besiktning av loken beslutade Fsbr att avstyrka förslaget p.g.a. för höga upprustningskostnader

Har du (eller någon annan) någon koll på varför NBJ T 22 kom att ställas undan i SJs beredskapslokspark?

NBJ T22 stod väl avställd i Örebro med övriga SJ T21:or och åkte med på samma bräde, misstänker jag...

Med anledning av detta med att försvarsbyrån sökte platser att placera beredskapslok på så funderar jag på om NBJ haft SJ lok uppställda i sina 2st lokstall på Bofors station?
Jag undrar vilka lok som varit uppställda i dessa stall på NBJ tiden, stall fanns dessutom i Otterbäcken, Kortfors(ett enkelt) och Nora?
I dag tror jag att Karlskoga kommun äger stallen och i det mindre stallet finns det en bilverkstad.
Om det större stallet skulle ha stått tomt efter att SJ tog över NBJ skulle vara intressant att veta? Spåren fram är iaf bortagna.

Mvh Erik

Jag har aldrig sett några handlingar som tyder på förfrågan om eller uppställning av beredskapslok i Bofors. Ej heller andra lokstall på NBJ.

En helt annan sak var ett förslag (från 1962) från NBJ att överföra NBJ ånglok 18 och 20 till beredskapsfordonsparken. Efter besiktning av loken beslutade Fsbr att avstyrka förslaget p.g.a. för höga upprustningskostnader

Har du (eller någon annan) någon koll på varför NBJ T 22 kom att ställas undan i SJs beredskapslokspark?

Nej. Men en hypotes är att loket vid den tidpunkten hade SJ om ägare och beordrades till torrluftkonservering i likhet med övriga övertaliga T21 lok.
Jag förmodar att ev skrivelser inte nått Riksarkivet (än)?
Loket kom att torrluftkonserveras i Bränntjärns lokhus.

Tack för ditt svar Conny.
Du är som ett levande uppslagsverk! :)

Mvh Erik

Vill Tacka vännen Conny för ett trevligt svar och som vanligt kanske jag missar i min förklaring det kan därför vara av betydelse att jag med korrekt förklarar det jag söker svar på.Det gäller normalspåriga ångloken under 1950-talet och då jag mycket löst från en vän jag har i födelse staden Ö-vik hade han fått sig berättad av loklpersonal i samband med hans skolpraktik fick åka med på ångloket i godståg upp till Mellansel att det skulle ha stått l-lok uppställda i den g:a grusgropen,kanske i början,vad som i detta fall var riktigt eller ej kanske inte gå att få svar på.Jag minns vid en tur med pappa till långsele så har jag i efter hand förstått att det var fyra avställda L-maskiner som stod där just då.Nå väl tack till Conny och övriga för svar och fortsatt god sommar.
Med Vänliga Hälsningar
CarlHenry Fahlgren Falun.

Hej,

Apropå Mellansel och Ö-vik. Hur var det med SJ:s E-lok 1189 vid denna tid? Numera hos NJM.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

1950-tals placerinar av beredskapsångloken? (Fordon: allmänt)