JTJ: Reparationen av lok 9 i ord och bild (Järnvägs- och Museiföreningar)

av Rikard Johanson, Tuesday, October 21, 2014, 20:38 (3446 dagar sedan)

En sammanfattning i ord och bild av den i somras avslutade reparationen av ångpannan på JTJ lok 9 TALLÅS finns nu på [link=http://www.jtj.org/bilder-och-filmer.html]JTJ hemsida.[/link]

JTJ: Reparationen av lok 9 i ord och bild

av Joakim L, Wednesday, October 22, 2014, 09:05 (3445 dagar sedan) @ Rikard Johanson

Jätteintressant reportage, får man som lekman fråga vad hela bytet kostade?

JTJ: Reparationen av lok 9 i ord och bild

av Rikard Johanson, Wednesday, October 22, 2014, 19:48 (3445 dagar sedan) @ Joakim L

Jätteintressant reportage, får man som lekman fråga vad hela bytet kostade?

Hela kalaset gick på runt 400 000 kr.

JTJ: Reparationen av lok 9 - funderingar kring pannreparationer

av Hans W, Thursday, October 23, 2014, 11:24 (3444 dagar sedan) @ Rikard Johanson

Intressant reportage ja, tack för det!

Det skall bli mycket spännande att följa upp hur den här reparationen fungerar i framtiden. Jag tror det kommer bli allt mer diskussioner framöver vilka metoder som är ’rätt’ vid reparationer av ånglokspannor. Här har man valt ny svetsad eldstadsring av plåt, ny svetsad bottenring av plåt samt svetsade stagbultar. Detta är helt enligt principer som används t.ex. i Tyskland.
När pannan till Virå skulle repareras i samma grad, dvs ny fyrbox och byte av delar av plåten ytterfyrboxen (då följer tubbyte och nya stagbultar med ’på köpet’) frågade vi en rad verkstäder inom och utom landet. Det slutade med att ÖSlJ valde en engelsk verkstad med inriktning på ’heritage’, detta för att de till skillnad mot de tyska kunde sätta in eldstadsring, bottenring och stagbultar på traditionellt sätt. Samt att de kunde smida/pressa ett tak till en belpairefyrbox. Alltså har Virå fått ny nitad eldstadsring, ny nitad bottenring samt gängade och övernitade stagbultar.
Just beträffande stagbultarna har ÖSlJ dåliga erfarenheter av svetsade. På Hamra som har svetsade har vi återkommande stagbultsbrott (förra vintern byttes två st). Konstruktionen är enligt min mening predestinerad att brista. Bulten sitter med visst glapp i hålet i plåten och är svetsad med utanpåliggande fog runt den utstickande delen på utsidan (för att kunna bytas genom att slipa bort svetsen). Därigenom uppstår spaltkorrosion på tappen i hålet, alltså brottanvisningar där. Det är då samma ställe i bulten som det blir max böjpåkänning vid temperaturskillnader fyrbox/ytterfyrbox, samt samma ställe som inre delen av omvandlingszonen av svetsen. Problemet kan minskas genom att svarva en väl avvägd midja på bulten, den bör beräknas, så att man flyttar böjpåkänningen närmare mitten på bulten, men helt försvinner inte problemet. Jag kan tänka mig att man i de länder där denna metod flitigt har använts mer har praktiserat kontinuerlig varmhållning av loken då de är i tjänst, alltså undviker de dagliga (nattliga) avkylningar som vi utan stallvakt har. Därigenom minskas böjpåkänningsproblematiken.
ÖSlJ står nu snart inför att KM Nelsson skall få en liknande reparation, vi får då se hur vi gör.

Och slutligen - detta är på intet sätt avsett som kritik mot JTJ, utan ett konstaterande och funderande kring att olika filosofier och olika etablerade lösningar finns. JTJ har valt en etablerad lösning, troligen den vanligare numera. Det är kul och imponerande att ni lagt ner det här arbetet och den stora ekonomiska insatsen!

JTJ: Reparationen av lok 9 - funderingar kring pannreparationer

av JSV, Sunday, October 26, 2014, 19:22 (3441 dagar sedan) @ Hans W

Intressant reportage ja, tack för det!

Det skall bli mycket spännande att följa upp hur den här reparationen fungerar i framtiden. Jag tror det kommer bli allt mer diskussioner framöver vilka metoder som är ’rätt’ vid reparationer av ånglokspannor. Här har man valt ny svetsad eldstadsring av plåt, ny svetsad bottenring av plåt samt svetsade stagbultar. Detta är helt enligt principer som används t.ex. i Tyskland.
När pannan till Virå skulle repareras i samma grad, dvs ny fyrbox och byte av delar av plåten ytterfyrboxen (då följer tubbyte och nya stagbultar med ’på köpet’) frågade vi en rad verkstäder inom och utom landet. Det slutade med att ÖSlJ valde en engelsk verkstad med inriktning på ’heritage’, detta för att de till skillnad mot de tyska kunde sätta in eldstadsring, bottenring och stagbultar på traditionellt sätt. Samt att de kunde smida/pressa ett tak till en belpairefyrbox. Alltså har Virå fått ny nitad eldstadsring, ny nitad bottenring samt gängade och övernitade stagbultar.
Just beträffande stagbultarna har ÖSlJ dåliga erfarenheter av svetsade. På Hamra som har svetsade har vi återkommande stagbultsbrott (förra vintern byttes två st). Konstruktionen är enligt min mening predestinerad att brista. Bulten sitter med visst glapp i hålet i plåten och är svetsad med utanpåliggande fog runt den utstickande delen på utsidan (för att kunna bytas genom att slipa bort svetsen). Därigenom uppstår spaltkorrosion på tappen i hålet, alltså brottanvisningar där. Det är då samma ställe i bulten som det blir max böjpåkänning vid temperaturskillnader fyrbox/ytterfyrbox, samt samma ställe som inre delen av omvandlingszonen av svetsen. Problemet kan minskas genom att svarva en väl avvägd midja på bulten, den bör beräknas, så att man flyttar böjpåkänningen närmare mitten på bulten, men helt försvinner inte problemet. Jag kan tänka mig att man i de länder där denna metod flitigt har använts mer har praktiserat kontinuerlig varmhållning av loken då de är i tjänst, alltså undviker de dagliga (nattliga) avkylningar som vi utan stallvakt har. Därigenom minskas böjpåkänningsproblematiken.
ÖSlJ står nu snart inför att KM Nelsson skall få en liknande reparation, vi får då se hur vi gör.

Och slutligen - detta är på intet sätt avsett som kritik mot JTJ, utan ett konstaterande och funderande kring att olika filosofier och olika etablerade lösningar finns. JTJ har valt en etablerad lösning, troligen den vanligare numera. Det är kul och imponerande att ni lagt ner det här arbetet och den stora ekonomiska insatsen!

Det finns en annan poäng med att fästa stagbultarna på det vis du nämner, nämligen att bulten annars får för kort rörligt spelrum (det är svårt att förklara) och då brister av den anledningen.

Jag har en del personlig erfarenhet av just svetsade stagbultar och har varit med och bytt ett antal under de senare åren. Har dock inte upptäckt några brott av den typ du beskriver utan så gott som uteslutande på grund av att bultarna fått midjor.

/Jonas