TGOJ - Kurs i leka med tåg eller tåget går på papper... (Järnväg allmänt)
Fotograf Rolf Bergström på tur och fann på detta sällskap år 1957. Negativ bevaras av Eskilstuna Stadsmuseum
/Eric
av Eric Henriksson, Wednesday, November 19, 2014, 16:24 (3418 dagar sedan)
Fotograf Rolf Bergström på tur och fann på detta sällskap år 1957. Negativ bevaras av Eskilstuna Stadsmuseum
/Eric
av Rolf Nordin, Wednesday, November 19, 2014, 17:47 (3418 dagar sedan) @ Eric Henriksson
Tänk om jag hade fått en sån hääär fin tågbana när jag var liten ...:-)
Vad föreställer bilden?
av Christer Fredriksson, Wednesday, November 19, 2014, 18:02 (3418 dagar sedan) @ Eric Henriksson
Det är kurs/information i Eskilstuna inför införandet av CTC-systemet.
av Rolf Nordin, Wednesday, November 19, 2014, 19:09 (3417 dagar sedan) @ Christer Fredriksson
Jag är fullständigt rudis när det gäller kontroll och styrning av järnväg. Vad innebar CTC? Var det en manuell föregångare till dagens ATC? Hade RB CTC?
av Olof W, Wednesday, November 19, 2014, 19:46 (3417 dagar sedan) @ Rolf Nordin
CTC är det internationella namnet på Fjärrbevakning. TGOJ var först och kallade systemet för CTC även efter att SJ hittat på ett eget namn.
/Olof
av Börje Sundberg, Wednesday, November 19, 2014, 20:52 (3417 dagar sedan) @ Olof W
Saltsjöbanan var först och kallade sitt system för CTL
av Olof W, Wednesday, November 19, 2014, 21:48 (3417 dagar sedan) @ Börje Sundberg
Saltsjöbanan var först och kallade sitt system för CTL
Tack för korrigeringen.
Är CTL = Central Tåg Ledning?
/Olof
av Gunnar Ekeving, Wednesday, November 19, 2014, 23:45 (3417 dagar sedan) @ Olof W
Saltsjöbanan var först och kallade sitt system för CTL
Tack för korrigeringen.Är CTL = Central Tåg Ledning?
/Olof
ja, och det namnet kom nog delvis till pga att man inom SJ (som utvecklade systemet tillsammans med LM Ericssons signalbolag) ville undvika att hamna i tvist med de amerikanska företag som hade patent på vissa CTC-konstruktioner. CTL hade samma funktionalitet som CTC men implementationen var annorlunda
av Rolf Johansson, Wednesday, November 19, 2014, 21:47 (3417 dagar sedan) @ Olof W
CTC är det internationella namnet på Fjärrbevakning. TGOJ var först och kallade systemet för CTC även efter att SJ hittat på ett eget namn.
/Olof
En liten petimeterrrättelse. CTC är det internationella namnet på det SJ sedan kom att kalla för fjb - fjärrblockering, alltså fjärrstyrning av lokala ställverk som fortfarande svarar för den säkerhetsmässiga kontrollen av tågvägarna.
av Kurt G Möller, Wednesday, November 19, 2014, 22:29 (3417 dagar sedan) @ Rolf Johansson
... CTC är det internationella namnet på det SJ sedan kom att kalla för fjb - fjärrblockering, alltså fjärrstyrning av lokala ställverk som fortfarande svarar för den säkerhetsmässiga kontrollen av tågvägarna.
Är du säker på att inte alla typer av fjärrstyrning i praktiken kallats just CTC...???!!! Världen runt...
av Gunnar Ekeving, Wednesday, November 19, 2014, 23:54 (3417 dagar sedan) @ Kurt G Möller
Är du säker på att inte alla typer av fjärrstyrning i praktiken kallats just CTC...???!!! Världen runt...
Ja, termen CTC har ofta använts för fjärrstyrning som avser en hel sträcka. När det gällt fjärrstyrning av enstaka stationer har termen "Remote Control" eller motsvarande varit vanligare. I Nordamerika har CTC av järnvägarnas trafikavdelningar ofta använts som beteckning på ett system där tågen styrs huvudsakligen helt enligt signaler, och tidtabell och tågorder har en underordnad betydelse. Lite på samma sätt med fjb i Sverige. Framför allt när det bara varit enstaka stationer som fjärrstyrts har man ibland talat om fjb, för att markera att de speciella säkerhetsbestämmelserna för fjärrblockering är tillämpliga, och i andra fall har det inte definierats som fjb. Trots att det tekniskt sett varit samma lösningar.
Inom SJ talade man länge om CTC, det kom protester från en värmepannetillverkare som hette just CTC. Dessa protester avvisades av SJ som dock utlyste en tävling avseende svensk term för denna företeelse. Och en SJ-man, Runo Renntun, föreslog då fjärrblockering = fjärrstyrning + automatisk linjeblockering. Andra förslag, som dessbättre inte antogs, var till exempel "elektriska stinsen"
av Kjell Aghult, Thursday, November 20, 2014, 09:47 (3417 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving
... Dessa protester avvisades av SJ som dock utlyste en tävling avseende svensk term för denna företeelse. Och en SJ-man, Runo Renntun, föreslog då fjärrblockering = fjärrstyrning + automatisk linjeblockering.
Renntun (1923-2010) var civilingenjör i mekanik och kom till SJ från Atlas Diesel. Var driftsingenjör i Västerås och lokstationschef i Kiruna. 1964-1973
driftdistriktschef i Umeå och 1973-1988 trafikdistriktschef/marknadsregionchef
i Örebro, i båda fallen till tjänsteställena nedlades. Han blev även NBJ siste
tc under dotterbolagstiden till SJ 1978-1984. Arbetade då en dag per vecka i Nora.
av Kurt G Möller, Thursday, November 20, 2014, 10:06 (3417 dagar sedan) @ Kjell Aghult
...vad mycket man lär sej här i forumet!
Om ALLT!!
av Kurt G Möller, Saturday, April 16, 2016, 15:16 (2904 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving
Inom SJ talade man länge om CTC, det kom protester från en värmepannetillverkare som hette just CTC. Dessa protester avvisades av SJ som dock utlyste en tävling avseende svensk term för denna företeelse. Och en SJ-man, Runo Renntun, föreslog då fjärrblockering = fjärrstyrning + automatisk linjeblockering. Andra förslag, som dessbättre inte antogs, var till exempel "elektriska stinsen"
R. Renntun lär vara pappa till både det ena och det andra i fråga om tåg-nyheter...
av Richard Loe, Thursday, November 20, 2014, 15:22 (3417 dagar sedan) @ Kurt G Möller
... CTC är det internationella namnet på det SJ sedan kom att kalla för fjb - fjärrblockering, alltså fjärrstyrning av lokala ställverk som fortfarande svarar för den säkerhetsmässiga kontrollen av tågvägarna.
Är du säker på att inte alla typer av fjärrstyrning i praktiken kallats just CTC...???!!! Världen runt...
Det kan ha blivit så på senare år, men det brittiska fackuttrycket för det som i Sverige kallas fjärrblockering är "power signalling" eller "power operation", uttryck som syftar på att ställverk, växlar och signaller drevs med el.
av Kurt G Möller, Wednesday, November 19, 2014, 21:14 (3417 dagar sedan) @ Rolf Nordin
RB installerade CTC rätt tidigt, faktiskt - medio 60-talet - på sträckorna Roslagsnäsby - Åkersberga och Rnb - Lindholmen. Senare utökades fjärrstyrningen pö om pö till hela linjenätet utom Näsbyparkgrenen.
RB antog SJs benämning "fjärrblockering", fjb.
av Gunnar Olson, Wednesday, November 19, 2014, 21:55 (3417 dagar sedan) @ Kurt G Möller
RB installerade CTC rätt tidigt, faktiskt - medio 60-talet - på sträckorna Roslagsnäsby - Åkersberga och Rnb - Lindholmen. Senare utökades fjärrstyrningen pö om pö till hela linjenätet utom Näsbyparkgrenen.
RB antog SJs benämning "fjärrblockering", fjb.
Roslagsbanan var ju en del av SJ 1959-1971, så det hade ju varit konstigt om systemet fått något annat namn där.
av Gunnar Ekeving, Wednesday, November 19, 2014, 23:57 (3417 dagar sedan) @ Gunnar Olson
Roslagsbanan var ju en del av SJ 1959-1971, så det hade ju varit konstigt om systemet fått något annat namn där.
Men termen CTC hängde med väldigt länge på [f d] SRJ, faktiskt även till viss del efter inlemmandet i SJ 1959.
av Leif B, Thursday, November 20, 2014, 22:09 (3416 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving
Roslagsbanan var ju en del av SJ 1959-1971, så det hade ju varit konstigt om systemet fått något annat namn där.
Men termen CTC hängde med väldigt länge på [f d] SRJ, faktiskt även till viss del efter inlemmandet i SJ 1959.
Men om fjb infördes på Roslagsbanan på 60-talet, hur kunde den då kallas CTC redan före 1959?
Eller snarare, vad fanns för fjärrstyrning på SRJ före 1959 som var värdig att kallas CTC? Det fanns väl någon automatik eller något i Djursholms Sveavägen och Framnäsvägen men var det CTC? Linjeblock fanns ju på dubbelspåret men det var väl bara ett "passivt" enkelriktat linjeblock med bemannade stationer?
/undrar
Leif
av Christer Göransson, Friday, November 21, 2014, 08:29 (3416 dagar sedan) @ Leif B
Djursholms Ekeby styrdes från Djursholms Ösby, kan det vara det som avsågs?
/Christer
av Ola Ahlström, Wednesday, November 19, 2014, 21:58 (3417 dagar sedan) @ Eric Henriksson
Om vi bortser från skälet till "anläggningen" är det intressant att man lagt ner en del arbete för att få till TGOJ fordon. Jag tycker mig se såväl Hildig Carlsson trärälabuss med släp längst ner till vänster. Ovan till vänster syns en stålrällsbuss av den typ som levererades till TGOJ i fyra exemplar. Till höger i bilden syns malmvagnar och vad som kan vara ett ellok (Ma eller Bt), så nog tycker jag att det lagts ner lite spännande arbete av dem som skapat det hela.
Ola Ahlström
Malmö
av LYR, Thursday, November 20, 2014, 01:00 (3417 dagar sedan) @ Ola Ahlström
av Micke Carlsson, Thursday, November 20, 2014, 08:03 (3417 dagar sedan) @ LYR
Vet någon någonting om hur grejorna användes i utbildningen? Alltså det pedagogiska upplägget, vad skulle man få lära sig genom att ha roligt med dessa små tåg och signaler. Finns det någon handledning för läraren eller liknande bevarat?
(Klart bättre än dagens skärmprojektioner där eleven sitter fastnaglad och halvt medvetslös i halvmörkret, om bara användningsområdet står klart)
av Kjell Aghult, Thursday, November 20, 2014, 08:54 (3417 dagar sedan) @ Micke Carlsson
Vet någon någonting om hur grejorna användes i utbildningen? Alltså det pedagogiska upplägget, vad skulle man få lära sig genom att ha roligt med dessa små tåg och signaler. Finns det någon handledning för läraren eller liknande bevarat?
(Klart bättre än dagens skärmprojektioner där eleven sitter fastnaglad och halvt medvetslös i halvmörkret, om bara användningsområdet står klart)
Detta tycks vara en TGOJ-variant av SJ s k säkerhetsspel. Uppfunnet ca 1950 vid
dåvarande 20 trafiksektionen i Boden och beskrivet i en dåtida SJ-Nytt. Alla
spelpjäserna var "hemslöjd", tillverkade av en duktig stationskarl i Boden.
Han klarade både lödning och lövsågning.
De olika spelscenarierna fick förstås instruktören skapa själv: Belysa någon
viss Säo-process, viss Säo-regel etc. Han förväntades kunna ordna rätt mycket: Rollspel, prov etc. Också kunna ta en Säo-fråga "på sparket" (NSB uttryck) med kritor vid svarta tavlan. Utbildarpaketet med overheadblad kom först 1973.
av Micke Carlsson, Thursday, November 20, 2014, 11:23 (3417 dagar sedan) @ Kjell Aghult
Tackar, jag tror jag förstår. Upplägget är lite ovant idag men det är väldigt frestande att gå ut och köpa på sig en bunt Brio-tåg och uppfinna några utbildnings-scenarion... ur pedagogisk synpunkt är det fullkomligt perfekt.
av Kjell Aghult, Thursday, November 20, 2014, 15:03 (3417 dagar sedan) @ Micke Carlsson
Tackar, jag tror jag förstår. Upplägget är lite ovant idag men det är väldigt frestande att gå ut och köpa på sig en bunt Brio-tåg och uppfinna några utbildnings-scenarion... ur pedagogisk synpunkt är det fullkomligt perfekt.
Jag vill minnas att dåvarande SJ-skolan i Ängelholm hade en liten eldriven
modellbana, med "svenskt" signalsystem. Om den än finns kvar vet jag inte.
av Per Olofsson, Friday, November 21, 2014, 00:13 (3416 dagar sedan) @ Kjell Aghult
Anläggningen (Märklin) på jvgskolan är i full drift. Anläggning styrs av samma system som skala 1:1, dvs olika stlv som förreglar var sin station på modellbanan, t ex stlv 59, 65, 95 och mellan stationerna linjeblock. En utmärkt anläggning som används i utbildning.
av Fredrik Lundström, Friday, November 21, 2014, 20:41 (3415 dagar sedan) @ Micke Carlsson
Tackar, jag tror jag förstår. Upplägget är lite ovant idag men det är väldigt frestande att gå ut och köpa på sig en bunt Brio-tåg och uppfinna några utbildnings-scenarion... ur pedagogisk synpunkt är det fullkomligt perfekt.
Inför ett nytt trafikupplägg vid starten av T14 skulle nattågen göra ganska omfattande växlingsarbete i Sundsvall. Kort sagt gick det ut på att norrgående 94 och 92 släppte var sin vagngrupp till tåg 72 mot Duved, samtidigt som 91 och 93 skulle hämta motsvarande vagngrupp från tåg 71. Dessutom fanns en BFS9 med, som skulle byta plats från ankommande 71 till avgående tåg 72 natt mot M-L. Natt mot S skulle vagnen bytas och den nya vagnen kom då i 91 och den gamla skulle hem i 92. Dessutom två lokomlopp, ett med ETCS-lok och ett med ATC2-lok. Det blev inte briojärnväg, men det blev fyra A3-papper med spårplanen schematiskt utskriven och därefter x antal färgade papperslappar.
När jag skulle förklara allt för personalen på tågex Sundsvall var det nära att jag tog med mig det, men det räckte med 15 powerpoints...:-)