Spårvidd - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Vilken bandel var den senaste (sista) att byggas om från smalspår till normalspår?

Vilken bandel var den senaste (sista) att byggas om från smalspår till normalspår?

Det bör ha varit delen Vetlanda - Järnforsen som fick normalspår 1987.

Jag antar att Hallandsås-tunneln inte räknas :-)
Där ligger/låg det väll ursprungligen smalspår?
/Olof

Så länge RB inte spikas ut: Vetlanda-Järnforsen.
Långängslådan var rimligen den sista normalspårsbanan att spikas in (om man inte räknar ÖSlJ förstås)

ÖSlJ har ju smalats i omgångar. Men även Munkedal - Munkedals hamn är ju insmalad i modern tid. I fallet Risten-Lakvik är det ju nybygge på gammal banvall.

ÖSlJ har ju smalats i omgångar. Men även Munkedal - Munkedals hamn är ju insmalad i modern tid. I fallet Risten-Lakvik är det ju nybygge på gammal banvall.

Men även ÖSLJ kan väl på samma sätt beskrivas som nybygge på gammal banvall.

Nej det var inspikning av befintligt spår när det gäller ÖSlJ!

Nej det var inspikning av befintligt spår när det gäller ÖSlJ!

Beror väl lite på hur man definierar "[i]befintligt[/i] spår". Ombyggnaden gjordes på entreprenad (se så före sin tid man var!) av TGOJ banavdelning som lade ny, klenare, räls på befintliga (normalspårs)slipers mellan Mariefred och Läggesta. Dessa (slipers) byttes väl sedan genom åren ut mot nya med smalspårig längd, och på sträckan Läggesta- Taxinge blev det väl såväl "nya" räler som nya slipers "från början".

/ L G

Nej det var inspikning av befintligt spår när det gäller ÖSlJ!

Nej det var det inte.
För den första linjen Läggesta Ö-Mariefred så såldes befintliga räler och nya smalspårsräler lades på befintliga slipers.
Under årens lopp byttes normalspårsslipers ut mot smalspår.
För nybyggnad Marielund-Läggesta Södra (med bron) byggdes allt nytt och likaså för sista omläggningen av banan till Läggesta nedre
För Läggesta-Taxinge Näsby användes banvallen men med smalspårsräler och med smalspårsslipers.
Att bara spika in befintliga normalspårsräler är ingen bra lösning eftersom dessa räler ger en stum och dålig gång för smalspårsfordon.
Och att sälja normalspårsrälerna 1966 visade sig vara en mycket god affär för det ÖSLJ som då hade små resurser.
Minnesskriften "Östra Södermanlands Järnväg 1966-1976" rekommenderas.

... Och att sälja normalspårsrälerna 1966 visade sig vara en mycket god affär för det ÖSLJ som då hade små resurser.
Minnesskriften "Östra Södermanlands Järnväg 1966-1976" rekommenderas.

Korrekt inlägg i alla delar - tack för det!

Det var just det jag avsåg med mitt inlägg, dvs att man lade ut /ersatte normalspårsrälerna med smalspårig materiel, samt att banvallen aldrig var tom från sleepers och räler tiden mellan normalspåret och smalspåret, dvs att man inte använde en gammal spårlös banvall!

Det var just det jag avsåg med mitt inlägg, dvs att man lade ut /ersatte normalspårsrälerna med smalspårig materiel, samt att banvallen aldrig var tom från sleepers och räler tiden mellan normalspåret och smalspåret, dvs att man inte använde en gammal spårlös banvall!

Då är vi helt överens , men du skrev faktiskt något helt annat i ditt svar.

Som jag ser det är det lite skillnad att byta normalspår till smalspår när man har en fungerande banvall som haft trafik nyligen och att bygga ett spår på en banvall som har varit spårlös i 25 år där naturen har tagit igen området. Det är det jag menar med att ÖSlJs ombyggnad är enklare än Risten-Lakviks.

Som jag ser det är det lite skillnad att byta normalspår till smalspår när man har en fungerande banvall som haft trafik nyligen och att bygga ett spår på en banvall som har varit spårlös i 25 år där naturen har tagit igen området. Det är det jag menar med att ÖSlJs ombyggnad är enklare än Risten-Lakviks.

Ja det tvivlar jag inte på.
Men då kanske Risten-Lakvik ska karaktäriseras som nästan helt nybygge.
Skärningar och sådant har man kvar men banvallens underbyggnad är full av rötter och sådant

Var banan i Bläse riven innan 600mm-banan byggdes eller låg 891mm-spåren kvar och spårades in?

Var banan i Bläse riven innan 600mm-banan byggdes eller låg 891mm-spåren kvar och spårades in?

Om jag minns rätt så revs den ursprungliga banan upp i början av 70-talet och dagens bana återuppbyggdes med ny materiel först framåt 90-talet.

Edit: Bläse kalkbruksmuseums egen sida [link=http://blase.se/att-gora/]bekräftar detta.[/link]

Edit: Bläse kalkbruksmuseums egen sida [link=http://blase.se/att-gora/]bekräftar detta.[/link]

Så är det. Men vid Furillen däremot låg i varje fall mycket av (600) spåret kvar in på 80-, kanske 90-talet. I varje fall fanns det räls och nån vagn kvar i oktober 1987, då jag var där vid ett MRO-möte på Gotland. Då var det dessutom prat om att återuppta driften med nåt inlånat lok från nån museibana (såna fanns alltså inte kvar på Furillen då) m a a en beställning av kalk från Tyskland. Men så blev det aldrig. Annars hade man ju [i]där [/i]kunnat trafikera en genuin kalkmuseibana på ursprunglig spårvidd (600 mm alltså).

/ L G