Varför ser Hc Hg Hd ut som de gör? (Fordon: lok)

av Niklas O, Wednesday, April 15, 2015, 16:34 (3296 dagar sedan)

Jag bara undrar varför byggdes loken på detta vis, med mitt hytt och sluttande huvar. D-burkar av olika slag har det inte och vad jag vet är Hg, Hc, Hd linjelok också. Men de ser mest ut som de är mer lämpade för växling. Även fast i en D-burk borde man ha bättre kolla om man håller på med växling. Den Hg, c, d maskin är ju lite lättare också, så den var väl lämpad för mindre banor och lättare tåg eftersom den är svagare också.

Varför ser Hc Hg Hd ut som de gör?

av Rolf Segelström, Wednesday, April 15, 2015, 17:39 (3296 dagar sedan) @ Niklas O

Jag vet inte, men en fördel med mitthyttslok är att du slipper gå genom maskinrummet då du ska byta sida vid växling. På grund av siktförhållanden, hinder och annat förekommer detta regelbundet vid traditionell växling.
Mvh Roffe S

Varför ser Hc Hg Hd ut som de gör?

av Mattias Jansson, Wednesday, April 15, 2015, 18:12 (3296 dagar sedan) @ Niklas O

Jag bara undrar varför byggdes loken på detta vis, med mitt hytt och sluttande huvar. D-burkar av olika slag har det inte och vad jag vet är Hg, Hc, Hd linjelok också. Men de ser mest ut som de är mer lämpade för växling. Även fast i en D-burk borde man ha bättre kolla om man håller på med växling. Den Hg, c, d maskin är ju lite lättare också, så den var väl lämpad för mindre banor och lättare tåg eftersom den är svagare också.

Rolf är inne på det, och tittar man på ellok och diesellok internationellt så är det påfallande ofta så att renodlade linjelok haft ändhytter (eller möjligtvis bara i ena änden) medan renodlade växellok nästan alltid haft centralhytt. Sedan har det ju funnits gott om lok avsedda för blandad tjänst, vilket i hög grad var fallet för alla olika varianter av H-loken.
Undantag finns, som t ex de schweiziska krokodilerna som var linjelok med centralhytt, men något förenklat har det ändå sett ut så som jag beskriver.

Varför ser Hc Hg Hd ut som de gör?

av Ulf Landin, Wednesday, April 15, 2015, 18:40 (3296 dagar sedan) @ Mattias Jansson

En krokodil hade väl inte centralhytt? Den hade väl snarare en centralt placerad korg, ovanpå två drivenheter. Men man fick gå igenom maskinrummet (vad fanns därinne?) för att byta ända1. Fat lite smidigare än ett traditionellt tvåhyttslok var den nog ändå.
Hälsningar, Uffe

Krokodilen

av Gunnar Håkansson, Wednesday, April 15, 2015, 19:24 (3296 dagar sedan) @ Ulf Landin

En krokodil hade väl inte centralhytt? Den hade väl snarare en centralt placerad korg, ovanpå två drivenheter. Men man fick gå igenom maskinrummet (vad fanns därinne?) för att byta ända1. Fat lite smidigare än ett traditionellt tvåhyttslok var den nog ändå.
Hälsningar, Uffe

I den centrala korgdelen fanns framför allt transformatorn. Motorerna fanns i änddelarna tillsammans med hjulen. Ett fåtal krokodiler tjänstgjorde som växellok på slutet - de hade då bara en strömavtagare. Ett rysligt långt lok att växla med, kan man tycka. Att loket hade flera delar berodde nog mest på längden; det fanns ett flertal äldre ellok med tre delar, av vilka i allmänhet bara de i ändarna hade drivhjul.

Varför ser Hc Hg Hd ut som de gör?

av Olof W, Wednesday, April 15, 2015, 19:36 (3296 dagar sedan) @ Mattias Jansson

H-loken har lägre effekt än D. De behöver mindre utrymme "inomhus" än D-loken eftersom transformator och kylning kan vara mindre. Motorer nere i boggierna spar också plats. Det var nog svårt att göra ett enhyttslok med D-lokens effekt men när effekten tillät det så passade man på för att få de fördelar som nämnts ovan.

/Olof

Varför ser Hc Hg Hd ut som de gör?

av Klas Blomberg, Wednesday, April 15, 2015, 22:19 (3296 dagar sedan) @ Olof W

GBJs Bs/Bg-lok hade ungefär samma effekt som Ha/Hb/Hc/hd - men hytt i varje ände. Det borde allltså funnits ganska mycket plats över i maskinrummet?

Varför ser Hc Hg Hd ut som de gör? - nomenklaturfråga

av Arne, Thursday, April 16, 2015, 00:04 (3296 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Jag bara undrar varför byggdes loken på detta vis, med mitt hytt och sluttande huvar. D-burkar av olika slag har det inte och vad jag vet är Hg, Hc, Hd linjelok också. Men de ser mest ut som de är mer lämpade för växling. Även fast i en D-burk borde man ha bättre kolla om man håller på med växling. Den Hg, c, d maskin är ju lite lättare också, så den var väl lämpad för mindre banor och lättare tåg eftersom den är svagare också.


Rolf är inne på det, och tittar man på ellok och diesellok internationellt så är det påfallande ofta så att renodlade linjelok haft ändhytter (eller möjligtvis bara i ena änden) medan renodlade växellok nästan alltid haft centralhytt. Sedan har det ju funnits gott om lok avsedda för blandad tjänst, vilket i hög grad var fallet för alla olika varianter av H-loken.
Undantag finns, som t ex de schweiziska krokodilerna som var linjelok med centralhytt, men något förenklat har det ändå sett ut så som jag beskriver.

Hur menar du nu då? Det är väl faktiskt att hårdra det hela om man beskriver de schweiziska krokodilloken som att de har en vanlig centralhytt?! Nog finns det lite mer inredning (utrustning) i lokets mittdel och inte enbart en stor öppen yta mellan de båda körplatserna i krokodilen.

Det är alltså inte samma sak som i ett Ub-lok etc. där det ju närmast är att bara vända sig om för att kunna nå körkontrollerna för respektive körriktning. Kan man verkligen kalla krokodilernas mittdel för en normal centralhytt? Vad säger nomenklaturexpertisen här i forumet? ;-)

Varför ser Hc Hg Hd ut som de gör?

av Mattias Jansson, Thursday, April 16, 2015, 01:37 (3296 dagar sedan) @ Arne

Jag bara undrar varför byggdes loken på detta vis, med mitt hytt och sluttande huvar. D-burkar av olika slag har det inte och vad jag vet är Hg, Hc, Hd linjelok också. Men de ser mest ut som de är mer lämpade för växling. Även fast i en D-burk borde man ha bättre kolla om man håller på med växling. Den Hg, c, d maskin är ju lite lättare också, så den var väl lämpad för mindre banor och lättare tåg eftersom den är svagare också.


Rolf är inne på det, och tittar man på ellok och diesellok internationellt så är det påfallande ofta så att renodlade linjelok haft ändhytter (eller möjligtvis bara i ena änden) medan renodlade växellok nästan alltid haft centralhytt. Sedan har det ju funnits gott om lok avsedda för blandad tjänst, vilket i hög grad var fallet för alla olika varianter av H-loken.
Undantag finns, som t ex de schweiziska krokodilerna som var linjelok med centralhytt, men något förenklat har det ändå sett ut så som jag beskriver.


Hur menar du nu då? Det är väl faktiskt att hårdra det hela om man beskriver de schweiziska krokodilloken som att de har en vanlig centralhytt?! Nog finns det lite mer inredning (utrustning) i lokets mittdel och inte enbart en stor öppen yta mellan de båda körplatserna i krokodilen.

Det är alltså inte samma sak som i ett Ub-lok etc. där det ju närmast är att bara vända sig om för att kunna nå körkontrollerna för respektive körriktning. Kan man verkligen kalla krokodilernas mittdel för en normal centralhytt? Vad säger nomenklaturexpertisen här i forumet? ;-)

Jag har helt enkelt missförstått den saken vad gäller krokodiler, ber om ursäkt för den saken.