Bixtsnabb rundgång! - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Enligt SK maj 1940 tab 38 och 38b gjordes det blixtsnabba rundgångar(?) med tågen P 1660 och P 1659 Kristinehamn-Nyhyttan-Filipstads Ö-Persberg och tvärtom.

P 1660 avg Khn 8.15, ank Nyhyttan 9.38, byte färdriktning och avg 9.39, ank Filipstads Ö 9.47, byte färdriktning och avg 9.52, ank Nyhyttan 10.00 och avg 10.01, ank Persberg 10.07. Gick man back Nyhyttan-Filpstads Ö?

P 1659 avg Persberg 14.24, ank Nyhyttan 14.30 och avg 14.31, ank Filipstads Ö 14.39, byte färdriktning och avg 14.42, ank Nyhyttan 14.50, byte färdriktning och avg 14.51, ank Khn 16.00. Gick man back Filipstads Ö-Nyhyttan?

Tågen var som sagt loktåg med sannolikt J-lok som dragare.

Var det en backgång i vardera riktningen så påminner förfarandet om vad som skedde på Hallanda-Kättilsbyn (ÅmÅJ) och Göringen-Dalfors (DHdJ). På dessa korta bibanor fick ju också vissa tåg på "huvudlinjen" göra en avstickare med backning endera vägen. Finns det fler exempel på detta? Hur skedde backningen säkerhetsmässigt? Signalman på första vagnen vid backning?/HK

Flen - Flen Övre på OFWJ/TGOJ.

Enligt SK maj 1940 tab 38 och 38b gjordes det blixtsnabba rundgångar(?) med tågen P 1660 och P 1659 Kristinehamn-Nyhyttan-Filipstads Ö-Persberg och tvärtom.

P 1660 avg Khn 8.15, ank Nyhyttan 9.38, byte färdriktning och avg 9.39, ank Filipstads Ö 9.47, byte färdriktning och avg 9.52, ank Nyhyttan 10.00 och avg 10.01, ank Persberg 10.07. Gick man back Nyhyttan-Filpstads Ö?

P 1659 avg Persberg 14.24, ank Nyhyttan 14.30 och avg 14.31, ank Filipstads Ö 14.39, byte färdriktning och avg 14.42, ank Nyhyttan 14.50, byte färdriktning och avg 14.51, ank Khn 16.00. Gick man back Filipstads Ö-Nyhyttan?

Tågen var som sagt loktåg med sannolikt J-lok som dragare.

Var det en backgång i vardera riktningen så påminner förfarandet om vad som skedde på Hallanda-Kättilsbyn (ÅmÅJ) och Göringen-Dalfors (DHdJ). På dessa korta bibanor fick ju också vissa tåg på "huvudlinjen" göra en avstickare med backning endera vägen. Finns det fler exempel på detta? Hur skedde backningen säkerhetsmässigt? Signalman på första vagnen vid backning?/HK

Södertälje S - Södertälje C med tågbefälhavaren som signalgivare.

Enligt SK maj 1940 tab 38 och 38b gjordes det blixtsnabba rundgångar(?) med tågen P 1660 och P 1659 Kristinehamn-Nyhyttan-Filipstads Ö-Persberg och tvärtom.

P 1660 avg Khn 8.15, ank Nyhyttan 9.38, byte färdriktning och avg 9.39, ank Filipstads Ö 9.47, byte färdriktning och avg 9.52, ank Nyhyttan 10.00 och avg 10.01, ank Persberg 10.07. Gick man back Nyhyttan-Filpstads Ö?

P 1659 avg Persberg 14.24, ank Nyhyttan 14.30 och avg 14.31, ank Filipstads Ö 14.39, byte färdriktning och avg 14.42, ank Nyhyttan 14.50, byte färdriktning och avg 14.51, ank Khn 16.00. Gick man back Filipstads Ö-Nyhyttan?

Tågen var som sagt loktåg med sannolikt J-lok som dragare.

Var det en backgång i vardera riktningen så påminner förfarandet om vad som skedde på Hallanda-Kättilsbyn (ÅmÅJ) och Göringen-Dalfors (DHdJ). På dessa korta bibanor fick ju också vissa tåg på "huvudlinjen" göra en avstickare med backning endera vägen. Finns det fler exempel på detta? Hur skedde backningen säkerhetsmässigt? Signalman på första vagnen vid backning?/HK

Tidtabellsboken 1942 ger besked Skjutes av loket Flö-Nhn och vice versa.
Grh 35 Sth 40 Lok J P2 Brtal 58 Vikt 100 t. :-) Sune

I föregående inlägg frågades efter fler exempel på backgående loktåg.

Mitt exempel kommer från Borås, där man använde sig av detta trafikeringssätt under en kort period under något av 50-åren (jag minns inte vilket år och jag har ingen dokumentation som stöder mitt minne). Det gällde tågparet 854-855 Borås - Fristad (13 km) och åter. Normalt bestod detta tågpar av motorvagnar X0a7/X0a3. Men en tid ersattes det av loktåg bestående av en F och fyra C3/B3-vagnar. 854 drogs då av ånglok litt E9 och hela ekipaget backades tillbaka till Borås i 855. Tidtabellstiden 22 min torde ha överskridits något, men inte särskilt mycket. Om man skulle ha gått runt med loket i Fristad (det hade man i och för sig hunnit med under det ganska långa uppehållet), skulle loket ändå ha fått gå med tendern före, vilket skulle begränsa sth till 45 km/h. Jag känner inte till hastighetsvillkoren för det backande tåget - kanske sth 40(?).
Skälet att jag minns detta är att jag ganska ofta reste med 854 ut till sommarstället, och jag såg också 855 när det backade förbi stugan, som låg alldeles intill banan.
Sven B

.....skulle loket ändå ha fått gå med tendern före, vilket skulle begränsa sth till 45 km/h. Jag känner inte till hastighetsvillkoren för det backande tåget - kanske sth 40(?).

Sth 40 stämmer bra med § 69:4f ('hastighetsparagrafen') i 1947 års Säo. Denna utgåva gällde till 1959. Skjutning av tåg (alltså ej påskjutning) nämns flyktigt i § 41:1 (loks plats i tåg). Om lokps ej ansågs ha tillfredsställande sikt, skulle signalgivare åka på något av de främsta fordonen och ha fritt synfält.

De generella reglerna om skjutning av tåg slopades i 1959 års Säo. Saken var så
ovanlig att man inte längre ville belasta de allmänna föreskrifterna. På de
få ställen den förekom fick man ansöka om ett lokalt undantag från Säo.

Var det en backgång i vardera riktningen så påminner förfarandet om vad som skedde på Hallanda-Kättilsbyn (ÅmÅJ) och Göringen-Dalfors (DHdJ). På dessa korta bibanor fick ju också vissa tåg på "huvudlinjen" göra en avstickare med backning endera vägen. Finns det fler exempel på detta? Hur skedde backningen säkerhetsmässigt? Signalman på första vagnen vid backning?/HK

På mariefredsbanan lär det ha förekommit att motorvagnen "Enok" sköt en vagn framför sig. Den var väl enmansbetjänad, så gissningsvis fanns ingen annan bemanning än föraren. Eller fanns det någon stationskarl som hjälpte till?

Var det en backgång i vardera riktningen så påminner förfarandet om vad som skedde på Hallanda-Kättilsbyn (ÅmÅJ) och Göringen-Dalfors (DHdJ). På dessa korta bibanor fick ju också vissa tåg på "huvudlinjen" göra en avstickare med backning endera vägen. Finns det fler exempel på detta?

Malmö-Genarps Järnväg: Bokskogen Nedre-Bokskogen Övre.

Enligt muntlig uppgift förekom det att tåg från Malmö med Höllviken/Höllviksnäs som slutstation gjorde rundgång i Foteviken och gick backgång till Höllviken. Höllviken var ju enbart en hållplats.
Jim