Sista tågen till Tretjärn (Järnväg allmänt)

av Mattias E @, söndag, oktober 11, 2015, 22:38 (1164 dagar sedan)

Under några veckor i november och december 1974 trafikerades, mig veterligen, för sista gången sträckan Vansbro - Tretjärn på Inlandsbanan.
Enligt samtida notiser i Tågnytt var det en Z67 med 5-10 tankvagnar som nyttjades för att "fylla en cistern" som det står.
Detta utspelades alltså för drygt 40 år sedan, men vet någon vad det var för anläggning i Tretjärn som utnyttjade Inlandsbanan i mitten på 70-talet?
Fanns det spåranslutning? Idag ter sig Tretjärn som en synnerligen enslig plats.

/Mattias

Sista tågen till Tretjärn

av Gunnar Olson @, söndag, oktober 11, 2015, 23:11 (1164 dagar sedan) @ Mattias E

Under några veckor i november och december 1974 trafikerades, mig veterligen, för sista gången sträckan Vansbro - Tretjärn på Inlandsbanan.
Enligt samtida notiser i Tågnytt var det en Z67 med 5-10 tankvagnar som nyttjades för att "fylla en cistern" som det står.
Detta utspelades alltså för drygt 40 år sedan, men vet någon vad det var för anläggning i Tretjärn som utnyttjade Inlandsbanan i mitten på 70-talet?
Fanns det spåranslutning? Idag ter sig Tretjärn som en synnerligen enslig plats.

/Mattias

Jag vet ingenting om Tretjärn, men skulle kunna spekulera i att någon flygflottilj hade en sidobas i trakterna. Det fanns rätt många sådana spridda över landet 1973. De flesta försökte försvarsmakten hålla hemliga. Fast bemanning på ett sådan bas var ett befäl och några värnpliktiga som hade tillsyn över anläggningen och röjde snö etc. Vid krigsförbandsövningat kunde 1000 man (eller mera) flygvapen- och armêpersonal tjänstgöra på och kring en sådan bas.

Sista tågen till Tretjärn

av Mattias E @, söndag, oktober 11, 2015, 23:23 (1164 dagar sedan) @ Gunnar Olson

Under några veckor i november och december 1974 trafikerades, mig veterligen, för sista gången sträckan Vansbro - Tretjärn på Inlandsbanan.
Enligt samtida notiser i Tågnytt var det en Z67 med 5-10 tankvagnar som nyttjades för att "fylla en cistern" som det står.
Detta utspelades alltså för drygt 40 år sedan, men vet någon vad det var för anläggning i Tretjärn som utnyttjade Inlandsbanan i mitten på 70-talet?
Fanns det spåranslutning? Idag ter sig Tretjärn som en synnerligen enslig plats.

/Mattias


Jag vet ingenting om Tretjärn, men skulle kunna spekulera i att någon flygflottilj hade en sidobas i trakterna. Det fanns rätt många sådana spridda över landet 1973. De flesta försökte försvarsmakten hålla hemliga. Fast bemanning på ett sådan bas var ett befäl och några värnpliktiga som hade tillsyn över anläggningen och röjde snö etc. Vid krigsförbandsövningat kunde 1000 man (eller mera) flygvapen- och armêpersonal tjänstgöra på och kring en sådan bas.

I närheten fanns Dala-Järna och Malung som reservbaser för Borlänge (Romme)
Sidobaser för Borlänge var f.ö. Mora och Gävle. Men visst tänker man gärna på någon koppling till totalförsvaret. Statens oljelager hade dock ingen anläggning i närheten vad jag vet.

Sista tågen till Tretjärn

av Stefan Skoglund @, Stenstorp, måndag, oktober 12, 2015, 01:58 (1164 dagar sedan) @ Gunnar Olson

Under några veckor i november och december 1974 trafikerades, mig veterligen, för sista gången sträckan Vansbro - Tretjärn på Inlandsbanan.
Enligt samtida notiser i Tågnytt var det en Z67 med 5-10 tankvagnar som nyttjades för att "fylla en cistern" som det står.
Detta utspelades alltså för drygt 40 år sedan, men vet någon vad det var för anläggning i Tretjärn som utnyttjade Inlandsbanan i mitten på 70-talet?
Fanns det spåranslutning? Idag ter sig Tretjärn som en synnerligen enslig plats.

/Mattias


Jag vet ingenting om Tretjärn, men skulle kunna spekulera i att någon flygflottilj hade en sidobas i trakterna. Det fanns rätt många sådana spridda över landet 1973. De flesta försökte försvarsmakten hålla hemliga. Fast bemanning på ett sådan bas var ett befäl och några värnpliktiga som hade tillsyn över anläggningen och röjde snö etc. Vid krigsförbandsövningat kunde 1000 man (eller mera) flygvapen- och armêpersonal tjänstgöra på och kring en sådan bas.

Enda bekymret med en sådan bas är att flygbränslet åldras, framför allt så pass mycket så att man inte vill tanka flygplan med det om det är (vad kan jag tänka mig) 1 år gammalt.
Ett sådant lager är man alltså tvungen att ha ganska så bra rotation på.

IOFS när jag tänker efter :
Karlsborg hade en speciell panna i värmecentralen som var avsedd för att bränna ett eländigt flygbränsle. Hur länge räckte förråden? 5-8 år ?

--
Student i järnvägsdrift, datorvetenskap, signaltekniker, och ambulerande ånglokseldare om man inte hittar mig ombord på en viss ångbåt under sommartid eller i en danslokal.

Sista tågen till Tretjärn

av Morshyttan @, horndal, måndag, oktober 12, 2015, 07:59 (1163 dagar sedan) @ Mattias E

Under några veckor i november och december 1974 trafikerades, mig veterligen, för sista gången sträckan Vansbro - Tretjärn på Inlandsbanan.
Enligt samtida notiser i Tågnytt var det en Z67 med 5-10 tankvagnar som nyttjades för att "fylla en cistern" som det står.
Detta utspelades alltså för drygt 40 år sedan, men vet någon vad det var för anläggning i Tretjärn som utnyttjade Inlandsbanan i mitten på 70-talet?
Fanns det spåranslutning? Idag ter sig Tretjärn som en synnerligen enslig plats.

/Mattias

Tretjärn dyker upp ibland i äldre dokument och skrivelser när det gäller PCB-sanering :-P .

Tydligen har det funnits en kemisk industri som förädlade fram kyl-olja för transformatorer, omformare o.dyl. utrustning.

tyvärr så minns jag inte på stående fot namnet på företaget men någon verksamhet efter 1976 finns det inga belägg för.

Kanske var det inför företagets svanesång som leveransen avsåg :-| !?

Slutprodukten levererades troligen i fat-form och då nog med lastbil :-) ;-) :-D :-D .

--
är egentligen Staffan Granath utanför horndal

Medlem i föreningen järnvägsmuseets vänner, med gävle som närmaste helgedom

Motto; \"skriv om idag - imorgon är det historia\"

Sista tågen till Tretjärn

av Christer Fredriksson @, måndag, oktober 12, 2015, 08:11 (1163 dagar sedan) @ Morshyttan

År det inte verksamheten vid Eldforsen som avses?

Sista tågen till Tretjärn

av Morshyttan @, horndal, måndag, oktober 12, 2015, 08:32 (1163 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

År det inte verksamheten vid Eldforsen som avses?

Exakt var verksamheten låg har jag väl till skam sägandes aldrig tagit mig tid till att forska efter, men både Eldforsen och Tretjärn står att finna i detta sammanhang.

När jag besökt den nu ombyggda kraftstationen vid eldforsen och tittat på kraftledningsgatan väster ut så kunde man vid Tretjärn se resterna av både inlandsbanan och bibanan till Eldforsen tydligt, se karta :-) .

http://kartor.eniro.se/m/rfioH

En minnesbild från vandringen var att man talade om ett område söder om byn där det behövdes saneras.
Möjligen kan förvaring av olja ha vatt där, för transport ner till Eldforsen men nu är vi inne på spekulationer.

När bispåret till eldforsen bröts upp kan säkert andra :-) ;-) :-D :-D .

--
är egentligen Staffan Granath utanför horndal

Medlem i föreningen järnvägsmuseets vänner, med gävle som närmaste helgedom

Motto; \"skriv om idag - imorgon är det historia\"

Eldforsen...

av Kurt G Möller @, måndag, oktober 12, 2015, 13:38 (1163 dagar sedan) @ Morshyttan

...antogs också som nytt efternamn av en SJ-förare på 1950-talet - jag tror han hette Birger E. Bl a så småningom instr.förare på ånglok o entusiastisk fackföreningsman. (Och förare på min allra första ångloksresa - några timmar ombord på en N-tank i Stockholms Frihamn cirka 1954...!)

Eldforsen...

av Rolf E @, måndag, oktober 12, 2015, 23:28 (1163 dagar sedan) @ Kurt G Möller

...antogs också som nytt efternamn av en SJ-förare på 1950-talet - jag tror han hette Birger E. Bl a så småningom instr.förare på ånglok o entusiastisk fackföreningsman. (Och förare på min allra första ångloksresa - några timmar ombord på en N-tank i Stockholms Frihamn cirka 1954...!)

Birger Eldforsen var lärare på SJ skolan i Ängelholm när jag gick dieselkursen där 1985
Kommer ihåg en gång när en ung lokförare från Hagalund ifrågasatte om Eldforsen hade rätt
i ett påstående och det blev en het ordväxling mellan Eldforsen och Hagalundaren.
Då var Eldforsen riktigt arg och de två käftades emot varandra ett bra tag och vi andra i kursen satt bara å njöt åt "underhållningen".

Sista tågen till Tretjärn

av m.sundström @, måndag, oktober 12, 2015, 13:03 (1163 dagar sedan) @ Mattias E

Så trevligt att någon mer än jag intresserar sig för "Tretjärnstanken"!
Mina anteckningar om denna lyder som följer:

Byggår: mitten av femtiotalet.
Avsedd för: ursprungligen SJ:s behov; senare mil. beredskapslagring.
Produkt: "motorbrännolja" (som ju är militärens benämning för dieselolja).
Läge: i norra änden av Tretjärns station.
Mått: 30x30 m (vilket ger imponerande 21.000 m3).
Färg: grå (ej kamouflage).
Rivning: mitten av åttiotalet.
Övrigt: Tankvagnar för lossnin/lastning ställdes upp på staionen. Via ett litet rödmålat pumphus pumpades bränslet i en c:a 100 m lång rörledning till lagercisternen.

Trots att jag bor bara c:a 150 km från platsen har jag aldrig besökt Tretjärn.
Skulle någon kunna visa en bild vore säkert många med mig intresserade.

OS

Sista tågen till Tretjärn

av Mattias E @, måndag, oktober 12, 2015, 19:30 (1163 dagar sedan) @ m.sundström

Så trevligt att någon mer än jag intresserar sig för "Tretjärnstanken"!
Mina anteckningar om denna lyder som följer:

Byggår: mitten av femtiotalet.
Avsedd för: ursprungligen SJ:s behov; senare mil. beredskapslagring.
Produkt: "motorbrännolja" (som ju är militärens benämning för dieselolja).
Läge: i norra änden av Tretjärns station.
Mått: 30x30 m (vilket ger imponerande 21.000 m3).
Färg: grå (ej kamouflage).
Rivning: mitten av åttiotalet.
Övrigt: Tankvagnar för lossnin/lastning ställdes upp på staionen. Via ett litet rödmålat pumphus pumpades bränslet i en c:a 100 m lång rörledning till lagercisternen.

Trots att jag bor bara c:a 150 km från platsen har jag aldrig besökt Tretjärn.
Skulle någon kunna visa en bild vore säkert många med mig intresserade.

OS

Stort tack för dessa intressanta uppgifter!

/Mattias

Sista tågen till Tretjärn

av Christer Hammare @, måndag, oktober 12, 2015, 19:53 (1163 dagar sedan) @ Mattias E

Så trevligt att någon mer än jag intresserar sig för "Tretjärnstanken"!
Mina anteckningar om denna lyder som följer:

Byggår: mitten av femtiotalet.
Avsedd för: ursprungligen SJ:s behov; senare mil. beredskapslagring.
Produkt: "motorbrännolja" (som ju är militärens benämning för dieselolja).
Läge: i norra änden av Tretjärns station.
Mått: 30x30 m (vilket ger imponerande 21.000 m3).
Färg: grå (ej kamouflage).
Rivning: mitten av åttiotalet.
Övrigt: Tankvagnar för lossnin/lastning ställdes upp på staionen. Via ett litet rödmålat pumphus pumpades bränslet i en c:a 100 m lång rörledning till lagercisternen.

Trots att jag bor bara c:a 150 km från platsen har jag aldrig besökt Tretjärn.
Skulle någon kunna visa en bild vore säkert många med mig intresserade.

OS


Stort tack för dessa intressanta uppgifter!

Utlastning av motorbrännolja från SJ lager i Tretjärn anges i SJ skrivelser från januari 1972. Utlastningen skulle starta till våren med ca 30 vagnar/mån och med 10 vagnar i omlopp. Motorbrännoljan skulle främst transporteras till olika lokstationer som Avesta, Falun, Gävle, Mora-Noret, Borlänge, Kristinehamn, Kil och Västerås. I oktober samma år anges leveranser från Överstyrelsens för Ekonomisk Försvarsberedskaps lager i Vansbro. Då fanns ca 2,5 miljoner liter kvar och det var problem med för höga värden på koksrester och svavelhalter.

I december var tömningen klar och på våren 1973 ville SJ avveckla anläggningen. Om tanken efter rengöring och besiktning bedömdes vara i god kondition och spårförbindelsen skulle kunna upprätthållas även i fortsättningen så att cisternvagnar skulle kunna användas, ansåg SJ att den borde offereras till Överstyrelsen för Ekonomiskt Försvar (ÖEF) som underhand uttalat sitt intresse för ett övertagande. SJ angav att anläggningen byggdes 1956 på SJ mark och bestod av en ovanjordscistern som rymde ca 5000 kbm.

Av uppgifterna i Tåg-nytt verkar det som att cisternen alltså fylldes på igen, men då troligen med ny huvudman. Jag har ett svagt minne av att jag sett cisternen i början av 1980-talet och att jag då slogs av hur rostig den var.

/Christer


/Mattias

Sista tågen till Tretjärn

av Mattias E @, måndag, oktober 12, 2015, 20:11 (1163 dagar sedan) @ Christer Hammare

Så trevligt att någon mer än jag intresserar sig för "Tretjärnstanken"!
Mina anteckningar om denna lyder som följer:

Byggår: mitten av femtiotalet.
Avsedd för: ursprungligen SJ:s behov; senare mil. beredskapslagring.
Produkt: "motorbrännolja" (som ju är militärens benämning för dieselolja).
Läge: i norra änden av Tretjärns station.
Mått: 30x30 m (vilket ger imponerande 21.000 m3).
Färg: grå (ej kamouflage).
Rivning: mitten av åttiotalet.
Övrigt: Tankvagnar för lossnin/lastning ställdes upp på staionen. Via ett litet rödmålat pumphus pumpades bränslet i en c:a 100 m lång rörledning till lagercisternen.

Trots att jag bor bara c:a 150 km från platsen har jag aldrig besökt Tretjärn.
Skulle någon kunna visa en bild vore säkert många med mig intresserade.

OS


Stort tack för dessa intressanta uppgifter!


Utlastning av motorbrännolja från SJ lager i Tretjärn anges i SJ skrivelser från januari 1972. Utlastningen skulle starta till våren med ca 30 vagnar/mån och med 10 vagnar i omlopp. Motorbrännoljan skulle främst transporteras till olika lokstationer som Avesta, Falun, Gävle, Mora-Noret, Borlänge, Kristinehamn, Kil och Västerås. I oktober samma år anges leveranser från Överstyrelsens för Ekonomisk Försvarsberedskaps lager i Vansbro. Då fanns ca 2,5 miljoner liter kvar och det var problem med för höga värden på koksrester och svavelhalter.

I december var tömningen klar och på våren 1973 ville SJ avveckla anläggningen. Om tanken efter rengöring och besiktning bedömdes vara i god kondition och spårförbindelsen skulle kunna upprätthållas även i fortsättningen så att cisternvagnar skulle kunna användas, ansåg SJ att den borde offereras till Överstyrelsen för Ekonomiskt Försvar (ÖEF) som underhand uttalat sitt intresse för ett övertagande. SJ angav att anläggningen byggdes 1956 på SJ mark och bestod av en ovanjordscistern som rymde ca 5000 kbm.

Av uppgifterna i Tåg-nytt verkar det som att cisternen alltså fylldes på igen, men då troligen med ny huvudman. Jag har ett svagt minne av att jag sett cisternen i början av 1980-talet och att jag då slogs av hur rostig den var.

/Christer

Tack Christer!
Då antar jag att cisternen stod i den "blanka ruta" som finns strax norr om stationen, precis väster om banan vid landsvägen, som syns i den ekonomiska kartan från 1970. (kräver DjVu-plugin)
Man undrar ju då hur den slutliga tömningen av cisternen skedde?

/Mattias

SJ oljelager i Tretjärn

av Gunnar Ekeving @, måndag, oktober 12, 2015, 20:50 (1163 dagar sedan) @ Mattias E

Då antar jag att cisternen stod i den "blanka ruta" som finns strax norr om stationen, precis väster om banan vid landsvägen, som syns i den ekonomiska kartan från 1970. (kräver DjVu-plugin)
Man undrar ju då hur den slutliga tömningen av cisternen skedde?

/Mattias

1936 såg bangården ut så här enligt skiss i SJK arkiv.

I maj 1976 var jag i Tretjärn och gjorde en notering om att växlarna till det långa sidospåret var borttagna och den centrala växelomläggningen ur bruk. Bangården såg annars ut exakt som 1936. Jag noterade också att det vid infarten från Vansbro fanns en cistern med rörledningar till stationen. Cisternen låg mycket riktigt väster om banan och norr om vägövergången. I övrigt ägnade jag inget intresse år oljeanläggningens eventuella rostighet mm (däremot noterade jag att en stor del av stationsområdet var belamrat med skrotbilar), inte heller noterade jag var någonstans på bangården rörledningarna anslöt till spåren, men det kanske kan tänkas ha varit vid den 100 meter långa lastkaj som finns inritad på skissen från 1936.

Sista tågen till Tretjärn

av Jakob E @, Palo Alto, USA, måndag, oktober 12, 2015, 21:13 (1163 dagar sedan) @ Mattias E

Intressant - det där är ju en väldigt igenväxt plats idag och det är svårt att föreställa sig att det stått något där. Jag gissar att det finns spår av denna tank där idag. Gamla oljelastplatser brukar ju ha mycket spill som inte sanerades så noggrant. Låter som ett mål för en arkeologisk expedition :-)

[image]

Fanns det några fasta röranläggningar vid lastkajen kantro, modell sådana här:

[image]

Om tanken fylldes igen 1974 så kommer naturligtvis frågan om den sedan tömdes via järnvägen eller om det gick vägledes. Vägen ner till 64-an är ju väldigt liten.

Sista tågen till... - håhå jaja...

av Kurt G Möller @, måndag, oktober 12, 2015, 23:48 (1163 dagar sedan) @ Jakob E

...vilken himla tur att alla dessa cisterndepåer landet runt i a f tycks ha skötts åtminstone NÅGORLUNDA...

Det måste ha handlat om M A S S O R av olja under årens lopp.

Sista tågen till... - håhå jaja...

av Micke Carlsson @, tisdag, oktober 13, 2015, 00:16 (1163 dagar sedan) @ Kurt G Möller

...vilken himla tur att alla dessa cisterndepåer landet runt i a f tycks ha skötts åtminstone NÅGORLUNDA...

Det måste ha handlat om M A S S O R av olja under årens lopp.

Ja. Lagringskapaciteten är svår att gissa sig till men måste ha varit minst 1 miljon kubikmeter. Motorbränslelager måste omsättas på 6 månader om soppan ska gå att använda som motorbränsle... Jag har fått uppfattningen att man höll väldigt stora bränslelager i de civila depåerna som beredskapsbuffert, volymerna som lagrades hade alltså ingen relevans sett till fredstida samhällsbehov. Dessa små utlokaliserade depåer är alltså det lilla av beredskapslagret.

[image]

Sista tågen till... - håhå jaja...

av Anders.k. @, tisdag, oktober 13, 2015, 01:58 (1163 dagar sedan) @ Micke Carlsson

Bilden är ju tagen i Syrhåla, en av fyra bergrum som fanns i Göteborg.
Sammanlagt kunde dom fyra bergrumen lagra 2,8 miljoner kubikmeter.

Göteborg Kommun


M.V.H Anders.k.

SJ beredskapslager ?

av Jakob E @, Palo Alto, USA, tisdag, oktober 13, 2015, 06:10 (1163 dagar sedan) @ Anders.k.

Beredskapslagring av olja var ju en gigantisk logistisk apparat och den civila del som gick under benämniningen Statens Oljelager avvecklades någongång under 1990-talet, där de flesta av de bergrum som då fanns sanerades och plomberades. Omfattningen av de militära lagren är väl fortfarande en väl förborgad hemlighet.

Att SJ uppenbarligen hade egen beredskapslagring av brännolja var dock något helt nytt för mig. Jag förmodar att anläggningen i Tretjärn inte var ett unikum utan att det fanns flera dylika spridda över mobiliseringsvägar i landet... ?

SJ hade ju ett flertal egna lager av stenkol, vilka gissningsvis sorterade under samma administration.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum