nu satt jag och skrev så mycket i den nyss så låsta tråden så jag dristar mig till att lägga ut en basic förklaring till vår vän i Norrköping, och för all del även för den som är intresserad :-) .

Att försöka förklara en fempoängs-kurs på elektroprogrammet är inte enbart enkelt, men vi gör ett försök;
(och nu undviker vi generellt alla fackuttryck såsom rippel, glättnings-tändspänning och olika former av frekvensreducering).
- Vid all form av omvandling uppstår störningar av den utgående frekvensen kontra den inkommande, dvs att den vackra vågformiga kurva som gick in kommer ut i en icke alls lika vacker våg, vid likriktning kommer den likriktade spänningen se ännu värre ut men den lämnar vi därhän.
För att utjämna alla dessa störningar sätter man dit en elektrisk utjämnare, populärnamn kondensator vilket i förenklad beskrivning är en sk. glättningstransformator :-) , även om den innehåller ytterligare allsköns elektrisk utrustning samt div. knep & knåp i den högre skolan ;-) .
Slutresultatet är en renare frekvens till gagn för lokomotivens drivning :-) ;-) :-D :-D .

Eller snarare en renare likspänning.
Klassisk glättning brukar vara ett s.k pi-filter med två glättningskondensatorer på ömse sidor om en drossel.
Sedan påverkas ju resultatet av huruvida man har halv- eller helvågslikriktning, vid det senare fallet får 'brummet' (=kvarvarande växelspänningskomponent, dvs ripplet) dubbla frekvensen och blir sålunda enklare att filtrera bort. Dessutom mindre då man har energi i båda halvperioderna.