Hur pass moderna var de ånglokskonstruktioner som blev de sista i Sverige, exempelvis S1 och E10? Var de nydanande och hade man tagit till sig de senaste innovationerna när det gällde ånglokskonstruktioner? Eller, hade man stelnat i 10-20-talets tänk hur ett ånglok skulle byggas? Var loken hopplöst föråldrade redan när de rullade ut från verkstaden, även bortsett från att de var just ånglok?

De var omoderna sånär som på rullagerboxarna. En modern lokpanna skulle ha byggts med stålfyrbox och pannan skulle ha haft matarventiler uppe på pannan, som S1 1914 hade ett tag, och slamavskiljare samt ordentliga bottenblåsningsventiler.
I övrigt så var sliden på S1 hämtad från de 1'D-lok Nohab byggde för TCDD.

De modernaste loken i Europa byggdes vid den tiden i Tjeckoslovakien.

Man kan nog alltid diskutera vad som är "modernt" och inte. Men jag kan inte annat än att tycka att om E10 skulle varit modernt, så skulle ram, panna, hytt, tender osv, varit svetsade. Cylindrarna skulle haft raka ångkanaler. De skulle ha haft förbränningskammare. Som Bengt skriver, det enda moderna var rullagren. Ja, kanske man får räkna elektrisk belysning också!
Detsamma gäller S1.
Men S1 h a d e faktiskt "moderna" raka ångkanaler, se de "förlängda" slidhusen (sådana fanns också på Ga, Gb - G2, G3, G4, G5, G6, G10). Sliderna på S1 var alltså samma som på de gamla preussiska loken typ G8.2 från 1919. Men sådana slider är fortfarande "moderna", vad jag vet finns det inget modernare (men jag vet inte allting..). Lok som inte har sådana raka kanaler, har krokiga ångkanaler mellan slid och cylinder; ångan måste då ändra riktning 90 gr två gånger mellan slid och cylinder. Engelsmännen kallar det exempelvis för "crooked ports". Varje gång blir det "tvärstopp" för ångan! Tänk om SJ hade infört "cylindrar med raka ångkanaler" av preussisk typ redan med A, B, E och R-loken - vad mycket kol man skulle ha sparat!
Berra

Hur pass moderna var de ånglokskonstruktioner som blev de sista i Sverige, exempelvis S1 och E10? Var de nydanande och hade man tagit till sig de senaste innovationerna när det gällde ånglokskonstruktioner? Eller, hade man stelnat i 10-20-talets tänk hur ett ånglok skulle byggas? Var loken hopplöst föråldrade redan när de rullade ut från verkstaden, även bortsett från att de var just ånglok?

Det fanns väl inte mycket nytt utan de byggde på äldre konstruktioner.
Efter förstatligandena fanns det en mängd olika ånglokslittera , 1951 räknade man till hela 191 littera vid SJ . Man var nog rätt säkra på att diesel i någon form skulle ta över men ville ha en hyggligt enhetlig park de sista åren med ånglokstrafik och helst då med lite modernare än den delvis uråldriga bråte man fått från privatbanorna. Särskilt gällde detta för smalspåren, där man beställde Gp och Gt och detta trots osäkerhet om smalspår över huvud taget skulle finnas kvar inom något-några årtionden.
Men de som nu byggdes gjorde väl god tjänst den tid som var fram till mitten av 60-talet när T43 i stort sett gjorde slut på reguljär trafik med ånga.
Med elektrifiering av huvudlinjer var det ju också bara trafik på sidolinjer som gällde och den uppgiften lär dom väl ha klarat utan problem.