Figurbeteckningar i RB säo 1981-1996 och i SB säo 1983-1998 (Signaler/säkerhet)

av Ulf Pålsson, Saturday, April 02, 2016, 19:09 (2938 dagar sedan)

Anders_W frågade i en tråd längre ned om de benämningar fig hs 2, fig hd 21 m.fl. som användes i SB säo under delar av 1980- och 1990-talen. Eftersom jag i slutet var 1970-talet var med och tog fram 1981 års RB säo och 1983 års SB säo, kan jag berätta om bakgrunden till dessa för svenska förhållanden lite märkliga figurbeteckningar.

I SJ:s säo var figurnumreringen endast löpande, bara med tillägget a, b, c etc. för olika signalbilder hos en viss signalinrättning. När en ny utgåva gavs ut kom numreringen därför ibland att ändras, något som upplevdes som opraktiskt. Exempelvis var det som numera i TTJ kallas signalbild ’lodrätt’ och signalbild ’snett vänster’ i en (växlings-)dvärgsignal fig 11b resp. fig 11c i 1947 års säo, fig 5b resp. fig 5c i 1959 års säo och fig 6b resp. fig 6c i 1973 års säo. En ställverksinstruktion utfärdad år 1971 blev alltså tyvärr felaktig redan 1973...

I Tyskland har man ända sedan 1930-talet använt kortbeteckningar för signalbesked av alla slag; det visste en av personerna i RB/SB-säo-arbetsgruppen. Exempelvis kan beskedet ’Halt’ (’stopp’) från en Hauptsignal (huvudsignal) också kallas Hp 0, medan beskedet ’Langsamfarht’ (’kör långsamt’) också kan kallas Hp 2. Bokstäverna Hp står naturligtvis för signalbesked från Hauptsignal. Ett annat exempel är Zs 1 för beskedet ’Ersatzsignal’ (’ersättningssignal’), som används för medgivande att passera ’stopp’ i en huvudsignal. Zs står för Zusatzsignal (tilläggssignal). Även om de där kortbeteckningarna formellt avser signalbeskeden, används de också för att beteckna signalbilden (utseendet), i exemplet ett rött sken för Hp 0 och en gul över en grön för Hp 2 och tre vita sken i form av en bokstav A eller ett blinkande vitt sken för Zs 1. Några särskilda figurbeteckningar används inte, och alla kortbeteckningarna, som förutsätts kända av alla järnvägare, förekommer flitigt i regeltexter, på ritningar, i tabeller m.m.

Tänk om man kunde undan problemet med de traditionellt växlande figurbeteckningarna i svenska säo:ar, tänkte man, genom att använda figurbeteckningar uppbyggda som de tyska kortbeteckningarna för signalbesked. De skulle kunna vara i många år och oberoende av nya utgåvor av säo. Sagt och gjort. I RB säo-1981 och i SB säo-1983 infördes denna nyhet enligt följande lista. Den finurlige kan nog själv genomskåda försöket till systematik i de valda beteckningarna.

(Som beteckning för signalbild har jag här använt den nuvarande i TTJ använda beteckningen, om sådan finns, annars en egen uppfinning.)

Figurbeteckning / signalbild / signalbesked (betydelse)

Huvudljussignal, ej kombinerad med försignal
Fig hs 0 / ’rött’ / ’stopp’
Fig hs 1 / ’en grön’ / ’kör’
Fig hs 2 / ’två gröna’ / ’kör 30’ (RB); ’kör 40’ (SB)
Fig hs 3 / ’tre gröna’ / ’kör 30’ (kort eller avkortad tågväg) (RB); ’kör 40’ (kort eller avkortad tågväg) (SB)
Fig hs 4 / ’två gröna och en gul’ / ’kör 30’ (hinder i tågvägen)

Huvudljussignal med gul vinkel på bakgrundsskärmen (endast SB)
Fig hs 0 / ’rött (med gul vinkel)’ / ’stopp’
Fig hs 2a /’en grön med gul vinkel’ / ’kör 40’

Huvudljussignal kombinerad med försignal
Fig hs 0 / ’rött’ / ’stopp’
Fig hs 2 / ’två gröna’ / ’kör 30’ (RB); ’kör 40’ (SB)
Fig hs 3 / ’tre gröna’ / ’kör 30’ (kort eller avkortad tågväg) (RB); ’kör 40’ (kort eller avkortad tågväg) (SB)
Fig hs 10 / ’grön och grön blink’ / ’kör, vänta stopp’
Fig hs 11 / ’grön och vit blink’ / ’kör, vänta kör’
Fig hs 12 / ’grön och två gröna blinkar’ / ’kör, vänta 30’ (RB); ’kör, vänta 40’ (SB)

Huvudljussignal med försignalering utan särskilda försignalsken (endast RB)
Fig hs 0 / ’rött’ / ’stopp’
Fig hs 1 / ’en grön’ / ’kör’
Fig hs 10a / ’grön blink’ / ’kör, vänta stopp’

Fristående försignal
Fig fs 0 / ’grön blink’ / ’vänta stopp’
Fig fs 1 / ’vit blink’ / ’vänta kör’
Fig fs 2 / ’två gröna blinkar’ / ’vänta 30’ (RB); ’vänta 40’ (SB)

(fortsättes i nytt inlägg, p.g.a. forumets teckenbegränsning)

Figurbeteckningar i RB säo 1981-1996 och i SB säo 1983-1998

av Ulf Pålsson, Saturday, April 02, 2016, 19:12 (2938 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

(fortsättning)

Dvärgsignal (annan än huvuddvärgsignal)
Fig dv 0 / ’vågrätt’ / ’stopp’
Fig dv 1 / ’lodrätt’ / ’rörelse tillåten’
Fig dv 2 / ’snett vänster’ / ’rörelse tillåten - fordon kan dock finnas bortom signalen’
Fig dv 3 / ’snett höger’ / ’rörelse tillåten - fordon kan dock finnas bortom signalen, växelläget måste kontrolleras’

Huvuddvärgsignal
Fig hd 00 / ’rött och vågrätt’ / ’stopp’
Fig hd 01 / ’rött och lodrätt’ / ’stopp’ för tåg; ’rörelse tillåten’ för växling
Fig hd 02 / ’rött och snett vänster’ / ’stopp’ för tåg; ’rörelse tillåten - fordon kan dock finnas bortom signalen’ för växling
Fig hd 03 / ’rött och snett höger’ / ’stopp’ för tåg; ’rörelse tillåten - fordon kan dock finnas bortom signalen, växelläget måste kontrolleras’ för växling
Fig hd 10 / ’(lodrätt och) grön blink till höger’ / ’kör, vänta stopp’
Fig hd 11 / ’(lodrätt och) grönt till höger’ / ’kör’
Fig hd 20 / ’(lodrätt och) grön blink till vänster’ / ’kör 30, vänta stopp’ (RB); ’kör 40, vänta stopp’ (SB)
Fig hd 21 / ’(lodrätt och) grönt till vänster’ / ’kör 30’ (RB); ’kör 40’ (SB)

Spårspärrsignal
Fig sp 0 / ’balk’ / ’stopp’
Fig sp 1 / ’rektangel’ / ’rörelse tillåten

Vägkorsningssignal (V-signal)
Fig vs 0 / ’rött’ / ’stopp’
Fig vs 1 / ’vitt’ / ’rörelse tillåten’

Vägkorsningsförsignal (V-försignal)
Fig vf 0 / ’tre gula blilnkar’ / ’nästa V-signal visar stopp’
Fig vf 1 / ’tre gula fasta’ / ’nästa V-signal visar rörelse tillåten’

Brosignal (endast SB)
Fig br 0 / rött / ’stopp’
Fig br 1 / vitt / ’rörelse tillåten’

A-signal (endast RB)
Fig as 0 / ’röd blink’ / “stopp’
Fig as 1 / 'blinkande A’ / “tåget klart’

= = = =
För figurer med signaler med signalredskap användes bokstavskombinationerna ss för signalstaven, ar för signalgivarens arm(ar) och ly för handsignallyktan. Exempelvis var figurbeteckningen

Fig ss 1 för ’utfarten klar’ med signalstav
Fig ar 8 och fig ly 8 för ’back’ med arm resp. handsignallykta

Numreringen efter ar och ly var bara löpande och därmed var det lite nytta med bokstäverna för signalredskap. Ännu mindre nytta var det med bokstäverna ta för alla tavlor - vem kunde t.ex. hålla reda på att en tavla enligt fig ta 23 var en ljudsignaltavla?

För signalinrättningar var systemet bra, tycker jag, medan det inte gav någon hjälp för signalredskap och tavlor/signalmärken. De beslutsfattare som för RB och SB jobbade fram de ersättande trafikregeldokumenten, Tri RB (från 1996) och Tri SB (från 1998), ansåg tydligen att systemet inte var något att spara på, så i de dokumenten återgick man till den gamla SJ-principen med löpande figurnumrering med eventuella tillägg med a, b, c, o.s.v.

Vid de statliga järnvägarna gick utvecklingen i en annan riktning. Även om löpande figurnumrering behölls fram till 2009, fick från 1994 de flesta signalbilder från signalinrättningar som kan visa mer en än signalbild en tydlig kort benämning på varje signalbild, t.ex. ’två gröna’, ’snett höger’. När JTF infördes 2009 slopades figurnumreringen helt, och i stället nöjde man sig med benämningarna på signalbilderna, något som fortfarande gäller i TTJ.
/up

Figurbeteckningar i RB säo 1981-1996 och i SB säo 1983-1998

av Överkörmästaren, Saturday, April 02, 2016, 22:42 (2938 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Mycket intressant! Men en fråga ur nutida perspektiv, är inte dessa figurbeteckningar mest ett sätt att krångla till det? I stället för att hänvisa till en viss figur i säo/Tri (t ex "signalbild enligt säo fig 6d"), så är det väl mycket enklare att bara säga resp skriva "snett höger", "två gröna" osv. Särskilt i signaldokumentation och liknande borde det upplevas som en förenkling. Däremot är ju figurbeteckningen praktisk när man faktiskt sitter och faktiskt läser i boken: "Jamen om du tittar på figur 147..." samt vid redigering och liknande.

För signalinrättningar var systemet bra, tycker jag, medan det inte gav någon hjälp för signalredskap och tavlor/signalmärken. De beslutsfattare som för RB och SB jobbade fram de ersättande trafikregeldokumenten, Tri RB (från 1996) och Tri SB (från 1998), ansåg tydligen att systemet inte var något att spara på, så i de dokumenten återgick man till den gamla SJ-principen med löpande figurnumrering med eventuella tillägg med a, b, c, o.s.v.


Faktum är att det finns vissa luckor i numreringen. Exempelvis fattas figur 1b (rött och gult sken) i utgåva 2 av Tri SB som jag lade upp bilder på i den andra tråden.

Jag kan även nämna att figurnumreringen från Tri SB har behållits i Tri Jvg, om det är av något intresse!