Åshusby grusgrop (Bana)

av Gunnar Ekeving, Sunday, May 01, 2016, 20:03 (2914 dagar sedan)

I Åshusby mellan Stockholm och Uppsala fanns länge en spåransluten grusgrop. Enligt SJK-boken Järnvägsdata skall anslutningsväxeln ha legat vid km 32,7 - cirka en kilometer norr om Roserbergs station. Järnvägsdata uppger att grusgropsväxeln existerade mellan 1966 (skall väl vara 1866) och 1950. Fram till 1921 kallades grusgropen Krogsta.

På 1930-talet skall spårarrangemanget ha sett ut så här:
[image]
[Bangårdsskiss i SJK arkiv]

Grusgropen har tidigare behandlats i Postvagnen och Järnvägshistoriskt forum. Det framgår av inläggen där att grusgropen inte bara fungerade som grustäkt utan även som s k upplagsplats för eldriften, alltså en plats där man under krigstid kunde klara elmatningen genom att ställa upp omformaraggregat mm lite mer skyddat och undangömt än i de vanliga omformarstationerna. Ritning från SJ elektrotekniska byrå [Sveriges Järnvägsmuseum].

Det nämns i de gamla trådarna att man ännu i början av 1970-talet kunde se stora delar av den gamla banvallen. I går tog jag en promenad i området för att se om några rester fanns kvar 45 år senare.

Först ställde jag mig vid Krogsta, ungefär en halv kilometer öster om linjen Roserberg - Märsta, och riktade blicken mot sydväst
[image]
Jag var nu vid den röda markeringen för punkt 1 inritad på Ebr-ritningen nedan:
[image]
grusgropsväxeln i huvudspåret låg ungefär vid den vägövergång som finns längst till höger på min bild, och hade jag varit på plats för 50 - 60 år sedan hade grusgropsspårets kurva upp mot stambanan varit det dominerande inslaget i min bild. Men nu har alltså hela området upplåtits till odling, och inget syntes av banvallen.

Sedan begav jag mig till den rödmarkerade punkten 2. Där korsade grusgropsspåret vägen mot Åshusby. Parallellt med spåret gick matarledningen från upplagsplatsen till järnvägslinjen. Den ledningen är förstås borta sedan länge; redan i mitten på 1940-talet hade man ordnat en ny och mera skyddad upplagsplats i ett bergrum vid Antuna. SJ tycks då redan ha slutat ta grus vid Åshusby, och helt övergått till att använda grusgropen vid Rotebro. Och möjligen var grusgropsväxeln i stambanans spår borttagen redan då, men i tjänstetidtabellen fanns den kvar till 1950.

Vad som skulle kunna vara en bit av banvallen finns kvar alldeles invid vägen vid punkt 2:
[image]

Vid punkt 3 böjer vägen numera av i en lite nordligare sträckning för att kunna passera över motorvägen och Arlandabanan

Den bank som syns på bilden nedan är troligen gamla vägsträckningen, möjligen också en del av grusgropsspårets banvall:
[image]

Arlandabanan sedd från punkt 3:
[image]

Vid röda punkten 4 alldeles öster om Arlandabanan ser det ut så här i f d grusgropsområdet:
[image]

[image]
Bilden ovan visar området nedanför gropens norra rasbrant, röda punkten 5 på den övre förstorade delen av Ebr-ritningen. Att döma av ritningen är det ungefär här man har haft sitt skjul för omformarvagnar mm (ritningen i större format). Strömbrytarvagnen med linjebrytare för 16 kV och 10 kV hjälpkraft stod tydligen utanför skjulet.

Kramporna kanske använts för stag till SJ eller kraftleverantörens stolpar? Enligt en uppgift hade Vattenfall sedan tidigare en transformarstation i anslutning till grusgropsspåret, det var väl delvis därför SJ ordnade sin upplagsplats här
[image]
Grusgropsområdet ingår numera i det naturreservat som även omfattar området sjön Fysingen. Kanske har man även efter att SJ slutade ta grus i Åshusby haft grustäkt med uttransport per lastbil - det finns en endast delvis övervuxen väg med vägräcken av någorlunda modern typ

Åshusby grusgrop Krampor?

av BD, Monday, May 02, 2016, 07:00 (2914 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Kramporna kanske använts för stag till SJ eller kraftleverantörens stolpar?

Har aldrig hört det uttrycket men däremot kramlor/kramlorna.

Åshusby grusgrop Krampor?

av Mikael Blom, Monday, May 02, 2016, 12:10 (2914 dagar sedan) @ BD

Kramporna kanske använts för stag till SJ eller kraftleverantörens stolpar?


Har aldrig hört det uttrycket men däremot kramlor/kramlorna.

Ur Illustrerad svensk ordbok från 1955:

kramla -an, -or U-formigt el. rätvinkligt böjt järn för sammanfogning av bjälkar el. stenar.

krampa -an, -or 1. järnhake el. ankare varmed två bjälkar, stenblock el. dyl. kan sammanhållas. 2. U-formigt böjt järn vars tillspetsade ändar kan slås in i ngt (t. ex. att sätta hänglås i), märla.

Åshusby grusgrop

av Sune Göthe, Monday, May 02, 2016, 15:43 (2914 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Intressanta spår i naturen. Den kraftledning som syns på några av bilderna var väl den som matade transformatorstationen och omformaren? Järnen i marken kallas väl stagöglor, i öglan sattes ett U-format järn med gängor i änden som användes för att spänna staget till stolpen.

Åshusby kraftledningar

av Gunnar Ekeving, Monday, May 02, 2016, 17:34 (2914 dagar sedan) @ Sune Göthe

Intressanta spår i naturen. Den kraftledning som syns på några av bilderna var väl den som matade transformatorstationen och omformaren?

ja, eller i varje fall en föregångare till den kraftledningen! Enligt uppgift en förbindelse mellan Älvkarleby och Norrviken.

Järnen i marken kallas väl stagöglor, i öglan sattes ett U-format järn med gängor i änden som användes för att spänna staget till stolpen.

ja, stagögla är uppenbarligen den korrekta termen!

Åshusby grusgrop - korrigering angående upplagsplats

av Gunnar Ekeving, Monday, May 02, 2016, 22:20 (2913 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

En forumläsare påminde om att man kan kolla banans sträckning på
Eniros historiska flygfoton. Och precis som nämndes i en av de gamla trådarna ser man huvuddelen av sträckningen väldigt tydligt. Jag inser också, efter att nu ha kommit mig för att kolla Enirotjänsten, att det gamla omformarskjulet inte kan ha funnits där jag trodde, utan måste ha stått något längre söderut, troligen på det område inom grusgropen som fortfarande är föga bevuxet.

Åshusby grusgrop - korrigering angående upplagsplats

av Conny Sernfalk, Monday, May 02, 2016, 23:38 (2913 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

En forumläsare påminde om att man kan kolla banans sträckning på
Eniros historiska flygfoton. Och precis som nämndes i en av de gamla trådarna ser man huvuddelen av sträckningen väldigt tydligt. Jag inser också, efter att nu ha kommit mig för att kolla Enirotjänsten, att det gamla omformarskjulet inte kan ha funnits där jag trodde, utan måste ha stått något längre söderut, troligen på det område inom grusgropen som fortfarande är föga bevuxet.

Jag har inte varit i grusgropen sedan 1972. Man kunde då gå upp på en topp intill och tydligt se nästan hela banvallen. Flera plintar och andra lämningar fanns i grusgropen som dock inte var skyddshuset för upplagsplatsen. Snararare ev en f.d personal barrack som ofta fanns intill upplagsplatserna. Skyddshuset lokaliserades preliminärt som längre in i grusgropen. Kanske Anders Svensson eller Peter Berggren kan fylla på kring skyddshusets exakta plats. Kan skyddshuset ha varit öppet på sidorna som andra vid den tidpunkten. Eller helt slutet med skyddshus av trä?