Rb-loken. Hur var de?

Det har varit lite bilder på Rb-lok i Postvagnen. Det var ju provlok med olika utrustning. Hur var dessa lok att köra? Vilka gick bäst? Vilka var pålitligast? Finns det några förare som var med på den tiden och kan berätta?
PLj

Intressant fråga.

Jag har också funderat på hur de var rent funktionellt, prestandamässigt och tillförlitlighetsssigt och varför de slopades så förhållandevis tidigt. Var det för att de blev uddalok och när Rc-parken växte så blev de besvärliga att underhålla efter som de var få och olika innebördes eller var de problembarn ? Var det tänkt från början att de skulle vara rena provlok och sedan slopas tidigt ?

Intressant fråga.

Jag har också funderat på hur de var rent funktionellt, prestandamässigt och tillförlitlighetsssigt och varför de slopades så förhållandevis tidigt. Var det för att de blev uddalok och när Rc-parken växte så blev de besvärliga att underhålla efter som de var få och olika innebördes eller var de problembarn ? Var det tänkt från början att de skulle vara rena provlok och sedan slopas tidigt ?

De var utpräglade uddalok byggda för att prova och jämföra.
Det var inte bara tre grundtyper utan individerna hade en del skillnader sinsemellan när man ville prova olika saker. Ett byggdes också om till tyristordrift som Rb1T
Man behövde nu inte nödvändigt ha haft någon strategi med tidig skrotning men när underhållskostnader och svårighet att hålla reservdelar var för uppenbara så var det väl oundvikligt. Kanske kunde man behållt lokkorgar och annat användbart och byggt om till Rc ? Men så blev det inte.

Delar av ett av Rb-loken skulle användas vid bygge av ett spårbyteståg(?) i Falköping. Man började så smått, men sedan avbröts projektet och delarna skrotades.
PLj

Delar av ett av Rb-loken skulle användas vid bygge av ett spårbyteståg(?) i Falköping. Man började så smått, men sedan avbröts projektet och delarna skrotades.
PLj

Det där är en missuppfattning...
SJ Banavdelningen byggde flera rälsväxlingsutrustningar baserade på Rb-boggier, men Rb betydde RälsBuss och inte lok littera Rb.

Jag såg dessa utrustningar för drygt 30 år sedan och kunde med lätthet konstatera att det var feltolkning av uppgifterna i tidskriften Tåg.
Någon hade tolkat förkortning Rb till littera Rb helt enkelt och inte följt upp detta i verkligheten...

Delar av ett av Rb-loken skulle användas vid bygge av ett spårbyteståg(?) i Falköping. Man började så smått, men sedan avbröts projektet och delarna skrotades.
PLj

Det där är en missuppfattning...
SJ Banavdelningen byggde flera rälsväxlingsutrustningar baserade på Rb-boggier, men Rb betydde RälsBuss och inte lok littera Rb.

Jag såg dessa utrustningar för drygt 30 år sedan och kunde med lätthet konstatera att det var feltolkning av uppgifterna i tidskriften Tåg.
Någon hade tolkat förkortning Rb till littera Rb helt enkelt och inte följt upp detta i verkligheten...

I tidningen TÅG (vet ej vilket nummer) så finns det bilder på när en Rb3 byggs om till en vagn för spårbyteståget (inte rälsväxlingsutrustning som mycket riktigt hade rälsbussboggier). I ett annat nummer av TÅG (vet ej vilket) så syns även det färdiga spårbyteståget och man kan skymta underredet till en Rb3 på bilden.

Funktionen - eller snarare funktionsbristen - hos detta tåg var sådan att det snart fick öknamnet Hackelsemaskinen eftersom rälerna fick kapas i(små-)bitar för att fås loss ur eländet. När dess konstruktör och tillskyndare gick i pension skrotades resterna.

Delar av ett av Rb-loken skulle användas vid bygge av ett spårbyteståg(?) i Falköping. Man började så smått, men sedan avbröts projektet och delarna skrotades.
PLj

Det där är en missuppfattning...
SJ Banavdelningen byggde flera rälsväxlingsutrustningar baserade på Rb-boggier, men Rb betydde RälsBuss och inte lok littera Rb.

Jag såg dessa utrustningar för drygt 30 år sedan och kunde med lätthet konstatera att det var feltolkning av uppgifterna i tidskriften Tåg.
Någon hade tolkat förkortning Rb till littera Rb helt enkelt och inte följt upp detta i verkligheten...

Nej, det är ingen missuppfattning utan fakta från PLj.
Delar av ramverket, boggier m m från [b]Rb3 nr 1005[/b] användes i ett försök att bygga ett spårbyteståg år 1978. Bildbevis finns här:

[link=http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=entry&id=808112]http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=entry&id=808112[/link]

Delar av ett av Rb-loken skulle användas vid bygge av ett spårbyteståg(?) i Falköping. Man började så smått, men sedan avbröts projektet och delarna skrotades.
PLj

Det där är en missuppfattning...
SJ Banavdelningen byggde flera rälsväxlingsutrustningar baserade på Rb-boggier, men Rb betydde RälsBuss och inte lok littera Rb.

Jag såg dessa utrustningar för drygt 30 år sedan och kunde med lätthet konstatera att det var feltolkning av uppgifterna i tidskriften Tåg.
Någon hade tolkat förkortning Rb till littera Rb helt enkelt och inte följt upp detta i verkligheten...

Nej, det är ingen missuppfattning utan fakta från PLj.
Delar av ramverket, boggier m m från [b]Rb3 nr 1005[/b] användes i ett försök att bygga ett spårbyteståg år 1978. Bildbevis finns här:

[link=http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=entry&id=808112]http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=entry&id=808112[/link]

Se där, då har jag lärt mig något nytt.
Den notis som jag såg (i mitt minne iaf), visade dock en rälsväxlingsutrustning, beskriven som spårbyteståg, benämnt som Rb-boggie. Dessa boggier härstammade från Y6-Y8 iaf. 1979 tror jag året var.

http://www.svenska-lok.se/motor_solo.php?s=20&lokid=2279

http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Rb&typenr=

Ett nytt "problem" (bagatell) , boggierna ser ut som Rb1 boggier , dvs föregångare till Rc boggin . Rb2 boggin liknar T43 boggin och Rb3 boggin liknar TGOJ Bt boggi .

Jag var i Örebro 75/76 och då stod Rb1 1001 , Rb2 1003 och Rb3 1005 avställda på "skrotspåren" ihop med andra avställda lok .

75/76 togs de 3 "levande" Rb loken in : Rb3 1006 blev iordninggjord för att klara sig "till nästa besök" , likaså Rb2 1004 tror jag kom ut igen medan Rb1 1002 blev avställd pga skador på skivbromsar (stod i TÅG eller ÅW) .
Och tog det inte bara 3 veckor till Rb3 1006 hade en kontrovers med en dansk långtradare i Pilgrimstad . Pratade me Örebroare senare som sa att Rb loken var problembarn och 5 var borta , det sjätte verkade fungera eftersom det inte kommit på återbesök . De trodde nog inte på mig när jag sa att den skrotats i Östersund för fleraa år sedan .

mvh Rolf Berg

Rolf!

Detta kallar jag kunskap!

Stort TACK

Kenta

Noteringen säger ju att det var ramverket från 1005 som användes till spårbytaren. Det fanns ju fler lok på skrotspåret så boggierna kan ju kommit från 1001 eller 1002. Det kan ju finnas någon noteringar om boggienummer men ägarbyten och det faktum att det var ett arbetsfordon kan ju reducerat mängden tillgänglig information. Men bild finns ju.

Virkelig interessante og fine disse Rb maskinene. Det er trist at ingen av de ble bevart.:-( Det var kanskje ingen planer for å bevare et lok av denne typen ved järnvägsmuseet?

mvh. Knut

Var någonstans var Rb-loken stationerade? Det borde ge en ledtråd var man kan börja leta förare som kört dem.

I mitten av 70-talet gick Rb i persontåg från Stockholm C mot norrland (jag vågar inte gissa exakt vilka så här långt efteråt). Jag tror att jag såg alla tre varianterna.

Jag vill minnas att de var stationerade in Ånge då.

Hur som helst var jag ombord på ett av loken när det stod på Cst. Det framgick att lokföraren inte gillade loktypen. Det skäl han anförde var att det var en mycket sämre arbetsplats än Rc, fast jag tror han kunde räkna upp fler fel om han velat.

En av undertyperna - var det Rb1? - byggdes väl i en ganska stor serie för Jugoslaviska statsjärnvägarna? Fast det är klart: för SJ var de uddalok.

När vi byggde loktvätten på Hagalund, för 30 år sedan, pratade jag med Holmlund (tror jag han hette) om Rb. Han sade att de gick på Östersund de sista åren och att de ofta var för sena. Dåliga lokbromsar tror jag han nämnde som huvudorsak.
OT: Ma ansågs vara på väg ut redan då, så jag fick tjata länge för att få in ett och göra tvättprogram för.

När vi byggde loktvätten på Hagalund, för 30 år sedan, pratade jag med Holmlund (tror jag han hette) om Rb. Han sade att de gick på Östersund de sista åren och att de ofta var för sena. Dåliga lokbromsar tror jag han nämnde som huvudorsak.
OT: Ma ansågs vara på väg ut redan då, så jag fick tjata länge för att få in ett och göra tvättprogram för.

93:an var inte sällan sen när Rb drog och ofta ankom man Cst med ett D-lok förspänt. Däremot så blev jag förevisad ett Rb på spår 10 Cst någon gång på 60-talet av en mycket stolt och nöjd lokförare.Det var i början av deras karriär. Man kanske kan sammanfatta det som att det beror nog på vad som står vad som är alternativet.

218

En av undertyperna - var det Rb1? - byggdes väl i en ganska stor serie för Jugoslaviska statsjärnvägarna? Fast det är klart: för SJ var de uddalok.

SI

Det var inte exakt Rb1 som byggdes men Rb1 var förebilde för de något över tusen lok som byggdes för Rumänien och Jugoslavien i del 6-axligt och dels
4-axligt utförande. Ett antal av dessa kom också till Bulgarien och två till Kina. Rb1 var också förebild för NSB El15 som länge gick på Malmbanan.

Hagalund 62-70 och Ånge 70-76. Gick på Stockholm-Göteborg fram till typ -68, sedan gick de Stockholm-Storlien. Hälften av loken slopades runt -74 så mot slutet gick de bara Ånge-Storlien.

Jag har noteringar om att när de var nya så var de stationerade i Hagalund och att de från februari 1971 var stationerade i Ånge.
PLj

När Rb var nya så gick de Göteborg-Stockholm på västra stambanan. När de blivit lite äldre och nya Rc kommit så sattes Rb in på sträckan Stockholm-Östersund med vissa tÅG till Storlien.
Man skall dock påpeka att Rb mot slutet var slitna. Normalt borde de givits R4 revision men det blev slopning. Några lok gick dock ganska bra. Se artikel Utgångna loktyper om Rb i Tåg (en variant)

Vi skall också påpeka att det tidvis pågick prov med enstegs tyristorbrygga i ett Rb 1 lok. Möjligtvis Lunden kan beskriva mera. Kan kanske ta fram tidpunkt senare.

Samtliga Rb-maskiner var stationerade i Ånge på 70-talet, jag vill minnas att de ofta gick på Storlien tillsammans med Ma och Da då Rc drog för mycket ström för att gå på Storlien.

Komplettering:

Som jag skrev tidigare så var Rb tillhöriga Hagalund och omplacerades till Ånge under 1971.

Men detta är formell placering. Det kan vara svårt med exakta datum så långt efteråt.
Men 12 maj 1968 kom en ny tidtabell (168) och Rc hade blivit så många att dessa insattes på stambanan till Göteborg.
Redan maj 1968 cirka flyttades Rb till att gå till och från Jämtland.
Sedan var det inte alla Rb som hade egna turer.
Placeringen i Ånge 1971 hänger samman med att antalet Rc (1 och 2) blivit så många att Hagalund lämnade underhållet till Ånge.

Alltså om tjänstgöring. VSB tdt 161 till 167, och från 168 på Jämtland- Sista Rb som gick på Jämtland skadades vid olycka emellan Bräcke och Brunflo.

Hade inte Rb-maskinerna samma styr/uppkoppligssystem som F och Ma
dv.s 0.Å.S.U

Hej!

Du avser förmodligen uppsidesreglering med lindningskopplare. OÅSU hade t.ex även litt X6 på pådraget men där var det en motormanövrerad reglervals som kopplade in kontaktorer allt efter som ett överspänningsrelä tillät. Två av undervarianterna av Rb hade lindningskopplare tror jag.

MVH
Anders S

Alla sex Rb-loken hade lika huvudtransformatorer. En transformator med lindningskopplare och regler och serielindning på primärsidan och med, tror jag, fyra motorlindningar på sekundärsidan. På Rb1 var dock motorlindningarna seriekopplade två och två för att ge den högre spänning, som likströmsmotorerna krävde.
Efter att loken hade skrotats, hamnade en huvudtransformator i provrummet på SJ-verkstaden i Åmål och en i ASEAs provhall uppe på Finnslätten.

Tillägg:

Alla sex loken hade således uppkopplingslägena O-Å-S-U. Rb1 loken hade dessutom ett eller två, jag minns inte, shuntlägen ovanför detta. När lindningskopplaren var helt uppkopplad, gick det att öka dragkraften ytterligare genom att shunta en del av motorns ström genom motstånd, som kopplades in parallellt med motorernas fältspolar.
Precis som på en gammal spårvagn eller varför inte Roslagsbanans motorvagnar.
Rb1 hade därför starkare än Rb2.3 vid högsta hastighet.

köra på schuntarna vaaaaa!!!!! som gubben liljeholt från vallentuna sade.

Komplettering:

Som jag skrev tidigare så var Rb tillhöriga Hagalund och omplacerades till Ånge under 1971.

Men detta är formell placering. Det kan vara svårt med exakta datum så långt efteråt.
Men 12 maj 1968 kom en ny tidtabell (168) och Rc hade blivit så många att dessa insattes på stambanan till Göteborg.
Redan maj 1968 cirka flyttades Rb till att gå till och från Jämtland.
Sedan var det inte alla Rb som hade egna turer.
Placeringen i Ånge 1971 hänger samman med att antalet Rc (1 och 2) blivit så många att Hagalund lämnade underhållet till Ånge.

Alltså om tjänstgöring. VSB tdt 161 till 167, och från 168 på Jämtland- Sista Rb som gick på Jämtland skadades vid olycka emellan Bräcke och Brunflo.

Jag har lite anteckningar om ordinarie turer 1972-1974:

Våren 72 gick loken i X83/84, 952 Stockholm-Storlien, X85 Str-Östersund, 901 Ånge-Cst, pt 4565/4566 Ös-Str och i ngt 7695/7696 Ös-Åg

Från skiftet till std 1972 gick de i 851/951 Ös-Cst i stället för i 901

Sommaren 74 gick de endast i 83/84, 951/952 och lgt 9655 Str-Ös

Olyckan med Rb3 1006 skedde 760323

I slutet på 60-talet flyttade jag in i nybyggd studentlägenhet i Uppsala utåt Gamla Uppsala med utsikt mot järnvägen. Jag minns hur extremt dålig acceleration Rb-loken hade. Men det var klart. Det var tunga tåg. Först i tåget personvagnarna i Östersundaren och alla sovvagnarna till övre Norrland sist. Lite OT: På den tiden måste man vara gift för att få studentlägenhet. Så så blev det om man ville få se tågen från köksfönstret.

Hade Rb-loken seriemotorer ?

Hade Rb-loken seriemotorer ?

I vart fall hade Rb2 och Rb3 som det hette seriekommutatormotor.
Antar att Rb1 provades med magnetisering såväl i serie som separat och kanske rent av med kompound.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Rb-loken. Hur var de? (Fordon: lok)

Rb-loken. Hur var de?

Rb-loken. Hur var de? Rälsbyteståg?

Rb-loken. Hur var de? Rälsbyteståg?

Rb-loken. Hur var de? Rälsbyteståg?

Rb-loken. Hur var de? Rälsbyteståg?

Rb-loken. Hur var de? Rälsbyteståg?

Rb-loken. Hur var de? Rälsbyteståg?

Rb-loken. Hur var de? Rälsbyteståg mm

Rb-loken. Hur var de? Rälsbyteståg mm

Rb-loken. Hur var de? Rälsbyteståg mm

Rb-loken. Hur var de?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Stationeringsorter?

Rb-loken. motortyp

Rb-loken. motortyp