Salig Ingvar lär inte kunna svara på det om inte det står något om det i hans senaste bok som getts ut postumt

Jag tror inte att Mas-vagnar gick till Gävle med malm, det var Ia-vagnar!

Och en bild från lastningen vid någon av gruvorna
[link]http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBDB15228[/link]
[img]http://www.samlingsportalen.se/cgipict-img?Table=050&IMGID=Jvm_KBDB15228&Imgnr=1[/img]

Man kan ju förmoda att lossning i Västerås skedde av malm från fd SWB-området, men vilka gruvor kan detta ha varit då? Hur länge höll malmtrafiken på till denna hamn? När togs vagntipparen i drift och vad hände sedan med den?

Har malmtrafik förekommit regelbundet till Värtan? Man kan annars tänka sig att denna bara förekom när sjöfarten på Mälaren var inställd p g a ishinder?
Att vid sådana tillfällen omdirigera malmtåg från Västerås till Värtan skulle man ju kunna tänka sig vore genomförbart praktiskt, men hur var det med malmtrafiken på fd KURJ? Kunde denna upprätthållas genom omlastning till normalspår i Köping eller ställdes den in helt då?
Lossning åtminstone i Värtan, Köping och Otterbäcken för NBJs del skedde vad jag vet med skopkran av olika slag, vilket måste ha tagit mycket längre tid än att bara tippa vagnarna. Kanske också i Gävle vid lossning av Ia-vagnar (dvs 3-axliga "lådvagnar" likt dem på bilden)? För några avancerade mackapärer likt amerikanska [link=https://en.wikipedia.org/wiki/Hulett]Huletts[/link] har väl aldrig funnits i Skandinavien? [link=https://www.youtube.com/watch?v=1RJfnk2S330]Här[/link] ser man hur de fungerade. "Biggest in the World"? Även om dessa monster användes "tvärtom" så var de ju diggabla att se i drift!
/CEO

Läser man böckerna "Hsitorik över det rullande materielen vid Stockholm- Västerås-Bergslagens järnvägar, Norbergsbanorna och Gruvgården-Fors Järnvägar"
och Googlar om gruvorna och läser [link=http://www.bergsbruk.se/]Bland annat denna [/link] så tornar en bild som enkelt kan beskrivas som så:
Värtan användes som Malmhamn främst före krigen, speciellt före första Världskriget antagligen för att större fartyg skulle lastas i den enorma högtryck som ett krig bidrar med.
Ägandet blev också Tyskt i många fall före krigen, och efter krigen blev gruvorna konfiskerade av staten, efter första världskriget sålde staten gruvorna igen men det gjorde man inte efter andra då "AB statsgruvor" skapades och drev dom i viss mån fram till slutet, ägandet har således skiftat ganska mycket genom åren.
Västmanland och Bergslagen är nersölade med gruvor, två drivs idag av Boliden.

Vagntippen i Västerås är antagligen gammal, även i Värtan borde det funnit i en vagntipp före och under Första Världdkriget då Malmvagnarna som anskaffades var utrustade med öppningsbara gavlar.
Gävle verkar ha använts lite då och då, främst i slutet verkar det som.
Gruvorna var många och dom stationerna som användt Västerås (och Värtan) som motagar station är :Garpenberg, Smältarmossen, Gruvgården, Klackberg, Andersbenning, Norberg, Bålsjön,Morgårdshammar,Ickorbotten, Håksberg, Gräsberg,
Lekomberg, Blötberg och säkert några till som jag inte hittat.

[link=http://www.baggbodykarna.org/links/showlink.php?do=showdetails&l=19&catid=4]AB Statsgruvor[/link]
På länken ovan finns en årsredovisning för AB Statsgruvor år 1969/70.

[link=https://sv.wikipedia.org/wiki/Hermann_Hennemann]Första VD för AB Statsgruvor[/link]
Har inte källkollat denna länken.

M.V.H Anders.k.