Köping (Bana)

av Christer Fredriksson, Friday, July 29, 2016, 14:42 (2827 dagar sedan)

Den första exproprierade marken i Köping för järnvägsanläggning var KHJ 1853, men banbyggnaden stannade i Arboga, endast ett lok ilandsattes i Köping och ställdes in i ett magasin i väntan på byggstart. Detta dröjde dock varför loket transporterades landledes till Ålsäng för arbete på denna bana.

Nästa järnväg var KUJ i början på 1860-talet och som uppförde nödvändiga byggnader med trafikstart 1866. Samtidigt pågick arbetet på KHJ sträckan Arboga - Köping och KHJ öppnades för provisorisk trafik i dec 1864. Var månne Köping den första stationen i Sverige med 3-skensspår?

KHJ samordnade sig med KUJ till vissa delar, bl.a. gemensamt stationshus och viss gemensam stationspersonal, bl.a. Stinsen J A Hagman som var anställd av KHJ. Denne Stins var även kommissionär för vissa rederier som fraktade gods från Köping, bl.a. malm från Grängesberg mfl gruvor i Bergslagen.

KHJ tåg fick alltid backa ut/in från/till stationen för att avgå/ankomma från KHJ bangård.

Nästa banan som berörde Köping var SWB som öppnade trafiken Köping - Västerås - Sala 7 december 1875. Då flyttades KHJ trafik över till den nya SWB-stationen, inklusive KHJ Stins Hagman som övergick till SWB. Han fick dock ej längre vara kommissionär, vilket drabbade hans ekonomi hårt.

Vid denna omläggning av KHJ linje så slopades den gamla infarten till Köpings hamn och ett nytt infartsspår anlades före korsningen med KUJ och övergick i 3-skensspår in till hamnspåren. Den gamla linjen revs omedelbart, men marken behölls av KHJ/ÖKJ.

Denna nya SWB trafik sköttes helt av KHJ och dess personal fram till december 1877 då Stockholm - Tillberga öppnades. Lokstallet i Köpings hamn slopades varefter SWB samt KHJ delade på var sina 2 st stallplatser i lokstallet vid den nya stationen. Även kolgården och vattenhästarna var gemensamma med månadsvis avräkning mellan banorna av uttaget kol och vatten.

Kvar av KHJ personal i Köping var bara åkande personal, dvs lokpersonal och konduktörer. KHJ skötte även framledes allt växlingsarbete i Köping samt hamnen. Hamnen tillhörde alltjämt KHJ/TGOJ fram till början av 1950-talet då SJ tog över allt arbete på alla spår i Köping.

De som kört lok på sträckan Valskog - Köping har tydligt sett var den första linjen in till Köpings hamn gick rakt fram över åkrarna, medan 1875 års infartslinje svänger kraftigt mot norr, dvs vänster i färdriktningen för att sedan svänga kraftigt mot söder, dvs höger in över KURJ korsning och fram till stationen, som alltid varit SWB station fram till förstatligandet.

Några gamla kartor:

Expropriationskartor från 1853:

[image]

[image]

[image]


Expropriationskartor från 1870-talet:

[image]

[image]

[image]

[image]


Gränsen mellan SWB/KHJ resp. SJ/TGOJ:

[image]

Länk till en spårplan från 1953, dvs modernt utseende:

http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J1-Jpeg/Jvm1184_J1_-0632.jpg

Köping

av Christer Fredriksson, Monday, August 01, 2016, 18:15 (2824 dagar sedan) @ Staffan Eriksson

Ja, bron över Köpingsån ligger mellan gränspunkten och Köpings station.

Köping

av Staffan Eriksson, Monday, August 01, 2016, 19:23 (2824 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Jag ser nu att bangårdsritningen är "uppochner" med Norr nästan rakt ned, och då stämmer det. Jag hade svårt att hitta norrpilen.

Köping

av ollef, Monday, August 01, 2016, 23:12 (2824 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Hej, vilken bra tajming för min del :-)

Hade just bestämt mig för att påbörja ett modellbygge av KUJ:s stationshus i Köping
och i samband med att jag varit på plats och mätt och fotat dök det givetvis upp funderingar
kring hur bangårdsområdet och inkommande linjer har varit ut tidigare.

Ditt inlägg och bifogade skisser gav svar på de flesta av mina funderingar och de kompletterade de bilder på huset jag funnit på nätet.

Just nu saknar jag bara ett fotografi över stationen från perrongsidan från stationshusets första tid, då det även användes vid persontrafiken, d.v.s någon gång före 1880.

Jag hittade faktiskt en bild tagen 1875 från hamnsidan på historiskt.nu som visar att det på perrongsidan då fanns en taköverbyggnad över perrongen, men ingen bild som visar väggar, dörrar och fönster på perrongsidan.
historiskt.nu

------------------------------------------------

Jag har kommit en liten bit på väg med ritandet på underlaget till modellen (som skall bli i skala N) och är tänkt att byggas som pappmodell med väggarna printade och limmade i ett par lager.
De två sektionerna längst till vänster är tillbyggnader som tillkommit under 1900-talet.
[image]