När gjordes den sista klass II-revisionen i Sverige?

När gjordes den sista ångpannerevisionen enligt klass II, dvs stor pannrevision med urtagen fyrbox? Östersund? Sent 60-tal? Eller tidigare? Eller har någon museiförening gett sig på detta arbete ännu?

M Jacobson
AGJ

När gjordes den sista ångpannerevisionen enligt klass II, dvs stor pannrevision med urtagen fyrbox? Östersund? Sent 60-tal? Eller tidigare? Eller har någon museiförening gett sig på detta arbete ännu?

M Jacobson
AGJ

Har letat igenom olika handlingar bl.a från östersund och funnit följande:

Sista Kl. II jag funnit är på K2 626 som utgick från Ös 1961-06-22 och hade då erhållit kl. IIA. Jag har kopior på handlingar från östersund fram till april 1963. Det är möjligt att ytterligare kl. II genomförts därefter. Men ingenting mellan 1961-06 och 1963-04-17

Sista Kl I var sannolikt 1967 i Östersund. (E 1194 erhöll nytillverkad panna från 1960 som med sannolikhet hade varit reservpanna fram tills dess)

Sista pannbytet bör ha varit 1970-09 då G6 1449 erhöll panna 1788

Mest omfattande revisionen av normalspåriga museilok torde vara B 1367 i Finspång 1988-89. Osäker på hur pass omfattande revisionen var, men den finns beskriven i ett gammalt nummer av tidningen Tåg vid den tidpunkten.

/ Conny

Vid revision klass II fick loken ny fyrbox.
/Stig Lundin

Vid revision klass II fick loken ny fyrbox.
/Stig Lundin

Ny eller reviderad fyrbox. Samtidigt som pannan gjordes helt tillgänglig för invändig inspektion. Skulle väl göras med vissa tidsintervall, så kallad "panntid"? Då denna var utgången fick pannorna brukandeförbud? Fanns det fler verkstäder än Östersund, Åmål och Kalmar som utförde den typen av arbeten?

M Jacobson
AGJ

Åhaga utanför Borås som var en ren ånglokshuvudverkstad måste väl ha gjort sådana arbeten?

Åhaga utanför Borås som var en ren ånglokshuvudverkstad måste väl ha gjort sådana arbeten?

Det verkar inte så. När t ex B4p 3110/VGJ 31 fick revision där 1952 skickades pannan till Åmål. Och då fick den ändå inte en fullständig klass II-revision utan vad som i pannboken kallas en "förenklad". (Byte av vissa plåtar, bl a eldstadstubplåt, men med fyrboxen kvar på plats.)

M Jacobson
AGJ

Jodå!
På pannskylten till Gp 3043 står:
17/11 .61 KL 3 BS

Kolla in skylten på min hemsida: http://hem.bredband.net/b284322/jvg/Gp/Gpbild/Gp-lok1/index.html

Är lite för trött för att leta upp källa som beskriver innehållet i klass I-V revisioner för pannor. Min bild är att loken erhöll en nytillverkad innerfyrbox i samband med kl. II revisoner. Vad säger skriftliga källorna?
Panntid fanns för kl. II och III. Har inte i minnet exakt antal år men tror det var ca 8 år mellan kl. III och 16-18 år för kl. II. Användning kunde ske för lok som överfördes till beredskapsfordonsparken där varje individ fick egen tid (från 6 månader och uppåt) för användning innan ny revision erfordrades. Lok som överfördes till beredskapsfordonsparken och hade lång panntid kvar fick användas längre som beredskapslok. Det var inte ovanligt att loken överfördes i samband med att panntiden gick ut.

Verkstäder som utförde revisoner under 1950 talet var Kalmar, Åmål, Borås, Örebro, Östersund, Tillberga, Ystad, Malmö. Hoppas jag inte glömt någon nu.

/ Conny

Är lite för trött för att leta upp källa som beskriver innehållet i klass I-V revisioner för pannor. Min bild är att loken erhöll en nytillverkad innerfyrbox i samband med kl. II revisoner. Vad säger skriftliga källorna?

Bifogar ett utdrag ur pannboken för S9p 3026/ROJ 3 från 1948. Här har man lagt ned ett ganska omfattande arbete på att reparera den gamla fyrboxen från 1924 (föreg. kl II-rev), trots att det verkar ha varit ett alternativ att låta tillverka en ny i svetsat utförande. Ritningar på en sådan från samma år finns i arkivet.

M Jacobson
AGJ

Protokoll över klass II revision av lokomotivpannan litt S9p nr 1927 [Utdrag]
Pannan uttagen ur lokomotivet nr 3026 den 10/9 1948.

Vid revisionen har bemärkts, vad som vid näst föregående revision den 26/10 1945 finnes antecknat.

Vid revisionen voro följande delar av pannan isärtagna:
Inre eldstaden och tuberna uttagna. Pannan rengjord.

Vid undersökningen antecknades följande rörande beskaffenheten av pannan:
Rundpannan: Delvis läck. Rökskåpstubplåten. Utan anmärkning. Panncylindern. Obetydliga lokala anfrätningar invändigt i botten.
Yttre eldstaden: Delvis läck. Framgaveln. Lokala anfrätningar invändigt vid bottenringen och å planet samt kring en del stagbultshål. En del stagbultshål stora. Lokal anfrätning utvändigt vid tvättpluggshålet. Bakgaveln. Dito. Dito. Dito. Dito. Dito samt början till expansionsbräckor vid en del stagbultshål i de båda yttre vertikala stagbultsraderna. Mantelplåtarna. Lokala anfrätningar invändigt vid bottenringen och å planet. En del stagbultshål stora. Bottenringen. Anfrätningar å vattensidan. Eldöppningsringen. Mindre anfrätningar å båda sidorna.
Inre eldstaden: Läck. Bakgaveln. Växeln för eldöppningen hårt avbränd. Växlarna nedtill avbrända å kanterna. Obetydliga expansionsbräckor i sidobockningarna. Bräckt vid 2 nithål nedtill vänstra hörnet. En del stagbultshål stora. Något avbränd å planet samt kring en del stagbultshål. Tubplåten. Början till expansionsbräckor i tak- och sidobockningar. Växlarna nedtill avbrända. Tubhålen, de små samt en del stagbultshål stora. 4 st tubhål för överhettningstuberna ovala. Mantelplåten. Hårt avbränd å sidoplanen nedtill. Början till bräckor vid och mellan en del stagbultshål. Stagbultshålen stora nedtill.
Tuberna: 65 st rökgastuber och 10 st överhettningstuber skarvade av obekant fabrikat uttagna. Tuberna brukbara efter skarvning.

Följande reparationer å pannan verkställdes:
Rundpannan: Delvis diktad.
Yttre eldstaden: Delvis diktad. Framgaveln. De största anfrätningarna renmejslade och påläggssvetsade. 28 st stagbultshål bussade. Bakgaveln. De största anfrätningarna renmejslade och påläggssvetsade elektriskt. Expansionsbräckorna vid och mellan den del stagbultshål uppmejslade och påläggssvetsade elektriskt. 30 st stagbultshål bussade. Mantelplåtarna. De största anfrätningarna renmejslade och påläggssvetsade elektriskt. 96 stagbultshål bussade. Bottenringen. De största anfrätningarna renmejslade och påläggssvetsade elektriskt. Eldöppningsringen. De största anfrätningarna renmejslade och påläggssvetsade elektriskt. Ny brännring insatt.
Inre eldstaden: Bakgaveln. Förskodd med kopparplåt 580x580x13 m/m som elektriskt svetsats med elektrod ZZK. Bräckorna vid de 2 nithålen nedtill å vänster sida elektriskt svetsade. Glödgad, riktad och återinsatt. Tubplåten. De små tubhålen försetts med gängade kopparbussningar som svetsats elektriskt. 4 stora tubhål påläggssvetsade invändigt elektriskt. Expansionsbräckorna i tak- och sidobockningar uppmejslade och påläggssvetsade. Växlarna nedtill försedda med förskoning 300 m/m. 11 st stagbultshål igensvetsade elektriskt. Samtliga svetsar med elektrod ZZK. Glödgad, riktad och återinsatt. Mantelplåten. Förskodd till höjd 500 m/m. 18 st stagbultshål igensvetsade. Svetsning utförd med elektrod ZZK. Glödgad, riktad och återinsatt.
Tuberna: 65 st rökgastuber och 10 st överhettningstuber skarvade, av obekant fabrikat, återinsatta.

Med anledning av vad i revisionen iakttagits bestämmes, att för ovannämnda panna skall tillåtas ett arbetstryck av 10 kg pr kvcm och att densamma får användas i 4 år före nästa revision enl. klass 2.

Revisionen avslutades nedanstående dag, och voro undertecknade vid provningarna närvarande.
Kalmar den 30/4 1948

Pannan nedlagd i lokomotivet nr 3026 den 2/12 1948

----------------------------------

Bifogar ett utdrag ur pannboken för S9p 3026/ROJ 3 från 1948. Här har man lagt ned ett ganska omfattande arbete på att reparera den gamla fyrboxen från 1924 (föreg. kl II-rev), trots att det verkar ha varit ett alternativ att låta tillverka en ny i svetsat utförande. Ritningar på en sådan från samma år finns i arkivet.

M Jacobson
AGJ

Protokoll över klass II revision av lokomotivpannan litt S9p nr 1927 [Utdrag]
Pannan uttagen ur lokomotivet nr 3026 den 10/9 1948.

Vid revisionen har bemärkts, vad som vid näst föregående revision den 26/10 1945 finnes antecknat.

Med anledning av vad i revisionen iakttagits bestämmes, att för ovannämnda panna skall tillåtas ett arbetstryck av 10 kg pr kvcm och att densamma får användas i 4 år före nästa revision enl. klass 2.

Revisionen avslutades nedanstående dag, och voro undertecknade vid provningarna närvarande.
Kalmar den 30/4 1948

Pannan nedlagd i lokomotivet nr 3026 den 2/12 1948

----------------------------------

Intressant. Loket erhöll alltså kl. II revision 1924 sedan först 1948 och därefter slutklämmen att pannan endast fick användas i 4 år innan ny pannrevision kl. II. Hade Enskilda järnvägar samma krav som på SJ med panntider och systemet med pannrevisioner klass 1 - V. Det är ju oerhörd lång tid mellan kl. II 1924-1948 och normalt sett torde ny kl. II inte behövt varit aktuell förrän mitten av 1960 talet. Erhöll loket någon ny revision kl. II ca 1952 eller annan pannrevision innan avställning?
Eller gjorde man specialare för smalspårslok som detta som i slutet av 1940 talet bedömdes få kort livslängd?

Det var intressant att kunna se pannan invändigt till samma lok vid besök på AGJ:s verkstad för 1,5 år sedan ungefär. Om jag inte missminner mig har det även varit uppe i tidigare tråd hur pass omfattande pannarbeten som behövs göras på loket vid Anten idag för att kunna driftställa det. Iaf fick loket en lång tid (ca 35 år)som slitvarg hos Stora Lundby och senare AGJ...Synd bara att loket inte erhöll ny fyrbox 1948......

Bifogar ett utdrag ur pannboken för S9p 3026/ROJ 3 från 1948. Här har man lagt ned ett ganska omfattande arbete på att reparera den gamla fyrboxen från 1924 (föreg. kl II-rev), trots att det verkar ha varit ett alternativ att låta tillverka en ny i svetsat utförande. Ritningar på en sådan från samma år finns i arkivet.

M Jacobson
AGJ

Protokoll över klass II revision av lokomotivpannan litt S9p nr 1927 [Utdrag]
Pannan uttagen ur lokomotivet nr 3026 den 10/9 1948.

Vid revisionen har bemärkts, vad som vid näst föregående revision den 26/10 1945 finnes antecknat.

Med anledning av vad i revisionen iakttagits bestämmes, att för ovannämnda panna skall tillåtas ett arbetstryck av 10 kg pr kvcm och att densamma får användas i 4 år före nästa revision enl. klass 2.

Revisionen avslutades nedanstående dag, och voro undertecknade vid provningarna närvarande.
Kalmar den 30/4 1948

Pannan nedlagd i lokomotivet nr 3026 den 2/12 1948

----------------------------------

Intressant. Loket erhöll alltså kl. II revision 1924 sedan först 1948 och därefter slutklämmen att pannan endast fick användas i 4 år innan ny pannrevision kl. II. Hade Enskilda järnvägar samma krav som på SJ med panntider och systemet med pannrevisioner klass 1 - V. Det är ju oerhörd lång tid mellan kl. II 1924-1948 och normalt sett torde ny kl. II inte behövt varit aktuell förrän mitten av 1960 talet. Erhöll loket någon ny revision kl. II ca 1952 eller annan pannrevision innan avställning?
Eller gjorde man specialare för smalspårslok som detta som i slutet av 1940 talet bedömdes få kort livslängd?

Det var intressant att kunna se pannan invändigt till samma lok vid besök på AGJ:s verkstad för 1,5 år sedan ungefär. Om jag inte missminner mig har det även varit uppe i tidigare tråd hur pass omfattande pannarbeten som behövs göras på loket vid Anten idag för att kunna driftställa det. Iaf fick loket en lång tid (ca 35 år)som slitvarg hos Stora Lundby och senare AGJ...Synd bara att loket inte erhöll ny fyrbox 1948......

Loket har som sagt en gammal fyrbox. Är det inte aktuellt att byta till en ny stålfyrbox? Detta då det funnits ett antal sprickor i nuvarande fyrbox som upptäckts i den senaste tiden. (Nuvarande sprickor har lagats av licenssvetsare) Kan det inte finnas en risk att den gamla fyrboxen (från år 1924) kan vara utbränd/sliten.

Hur ser AGJ på denna problematik kring den gamla fyrbox som nu sitter i loket ROJ 3? Om nu AGJ satsar mycket tid och ekonomi på loket kanske det även är värt en satsning på en ny fyrbox? Framför allt då lokets panna nu är demonterad vid AGJ.

Mvh Per-Åke Lampemo

Erhöll loket någon ny revision kl. II ca 1952 eller annan pannrevision innan avställning?

Eller gjorde man specialare för smalspårslok som detta som i slutet av 1940 talet bedömdes få kort livslängd?

Efter 1948 är pannboken tom på anteckningar, men ett maskinskrivet A4 som bifogats med ett gem upplyser om att pannan fått en klass V-reparation 1951. Det rör sig då mest om rena underhållsåtgärder samt ett ångprov. Troligen var den fortsatta användningen rätt sporadisk. Det är ändå intressant att man 1948 valde att byta ut stora delar av kopparfyrboxen framför att tillverka en ny. Det var antagligen andra aspekter än arbetskraftskostnaden som fällde avgörandet den gången.

3026 är egentligen ett litet sidospår i sammanhanget, frågan återstår om det har det utförts kl. II-revisioner i Sverige efter 1961? Någon?

M Jacobson
AGJ

Det var sannolikt kopparbrist som var den främsta anledningen till att man valde att reparera fyrboxen istället för att tillverka en ny.

Om jag inte minns helt fel har BD tidigare haft inlägg med utdrag ur någon tidning där reparationssvetsning av kopparfyrboxar beskrivs ur såväl teknisk som ekonomisk synvinkel.

//Martin

...Hade Enskilda järnvägar samma krav som på SJ med panntider och systemet med pannrevisioner klass 1 - V.

Nix - inte alls. EJ-loken var underställda dom helt privata ångpanneföreningarna, vilkas inspektörer självständigt avgjorde resp. pannas "öde"!!

DÄREMOT fanns regler ang. minst hur ofta yttre besiktning (inkl. ångprov, koll av manom, matarapp o säk-ventiler), resp. inre besiktning (av kall, tom o rengjord panna), skulle företagas. (Jag förmodar att resp. inspektör hade obegränsad rätt att föreskriva ytterligare åtgärder - trycknedsättning, förkortad brukstid etc....)

Eller gjorde man specialare för smalspårslok som detta som i slutet av 1940 talet bedömdes få kort livslängd?

Kanske. Som vi alla vet behandlades ångdragkraften på smalspåren oerhört vårdslöst, ja närmast godtyckligt, dvs. från Maskinbyrån i Sthlm, vad angick långsiktig planering, eller rättare sagt den närmast totala frånvaron av sådan planering - i v f under 1950-talet och till slutet. Däremot skötte huvudverkstäderna det praktiska med sedvanlig noggrannhet.

...Hade Enskilda järnvägar samma krav som på SJ med panntider och systemet med pannrevisioner klass 1 - V.

Nix - inte alls. EJ-loken var underställda dom helt privata ångpanneföreningarna, vilkas inspektörer självständigt avgjorde resp. pannas "öde"!!

Riktigt så var det väl ändå inte. Det var ånglok vid industrier och liknande som var underställda ångpanneföreningarna - EJ-loken var underställda Väg- o Vattenbyggnadsstyrelsen (VoV). Många EJ-lok fick sina pannor utdömda av VoV, särskilt på 1930-talet.

Eller gjorde man specialare för smalspårslok som detta som i slutet av 1940 talet bedömdes få kort livslängd?

Kanske. Som vi alla vet behandlades ångdragkraften på smalspåren oerhört vårdslöst, ja närmast godtyckligt, dvs. från Maskinbyrån i Sthlm, vad angick långsiktig planering, eller rättare sagt den närmast totala frånvaron av sådan planering - i v f under 1950-talet och till slutet. Däremot skötte huvudverkstäderna det praktiska med sedvanlig noggrannhet.

Flera smalspåriga ånglok fick nya fyrboxar kring 1950. Så var t ex fallet med Gp 3041-3043, som fick sina kopparfyrboxar då. Även flera fd VGJ-lok fick nya fyrboxar i början av 1950-talet och användes sedan bara några år.

Jag tvivlar på att SJ 3026 genomgick någon revision klass II år 1948. Av beskrivningen att döma verkar det ha varit en revision klass III.

/Stig Lundin

...Hade Enskilda järnvägar samma krav som på SJ med panntider och systemet med pannrevisioner klass 1 - V.

Nix - inte alls. EJ-loken var underställda dom helt privata ångpanneföreningarna, vilkas inspektörer självständigt avgjorde resp. pannas "öde"!!

Riktigt så var det väl ändå inte. Det var ånglok vid industrier och liknande som var underställda ångpanneföreningarna - EJ-loken var underställda Väg- o Vattenbyggnadsstyrelsen (VoV). Många EJ-lok fick sina pannor utdömda av VoV, särskilt på 1930-talet.

Må dä? Uppgifterna tycks gå isär på den här punkten.

Eller var det så att även VoV anlitade ÅF:s inspektörer - därav förbistringen...??

Vad var orsaken till att man kostade på 1449 pannbyte så sent? Militära ändamål,tvättlok?

vad hände sedan med 1449?

M Örnberg

Vad var orsaken till att man kostade på 1449 pannbyte så sent? Militära ändamål,tvättlok?

vad hände sedan med 1449?

M Örnberg

G6 1449 fick f.d lok A2 1004 panna 1970. Loket var sedan ett antal år beredskapslok. Blev sannolikt även det sista lok som erhöll beredskapsrevision. Hade ingen koppling till s.k tvättlok. Efter pannbytet stod loket ute i Vännäs en tid. slopades redan 1973-10 och skrotades 1975-08.

/ Conny

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

När gjordes den sista klass II-revisionen i Sverige? (Fordon: lok)