På spårvagnar, trådbbussar och höghus var det ingång bak med konduktör och utgång fram, medan enmansbetjänade capitolbussar hade ingång framme hos föraren.

Hur var det på tvåmansbetjänade capitolbussar då?

Höghusen och trådbussarna vara borta sedan 1964, undrar vilka bussar du menar

Förmodligen de Höghus som gick som extravagnar under sommaren 1967.Bl.a på linjerna 33, 56 och 111 har jag för mig.

Mr H

Menas med 'höghusen' de Leyland- respektive Büssing-dubbeldäckarbussar som gick bl.a på linje 54 respektive linje 62?

Nej, de svenska Scaniabussarna med rak åtta av årgång 1947-49 med konduktören bak. Föraren hade f.ö en egen ingångsdörr på höger sida. Karosserna var likadana som trådbussarnas.

Mr H

Tack för upplysningen! Jag hade aldrig hört liknelsen 'höghus' tidigare om några Stockholmsbussar och drog därför slutsatsen att det måste vara 'dubbeldäckarbussarna'. Jag hade ju redan åkt i dubbeldäckare i England när SS började med sina Leyland- respektive Büssingbussar här hemma.

Men varför skulle konduktörerna ha haft en egen ingångsdörr till höger på karossen i färdriktningen? Han/hon satt ju på vänstra sidan därbak inne i bussen där mittgången började efter ingångsplattformen. Passagerarna leddes ju in mot konduktören med ledstänger som avspärrade den bakre plattformen från resten av bussen. Konduktören kunde väl därför gå på bak som alla andra?!

Den här senare bussdesignen kunde få den för oss skolungdomar mycket ekonomiskt fördelaktiga effekten att om det var särskilt mycket bussresenärer och det alltså blev trångt på plattformen så kunde man hoppa av vid sin destination innan man han hann fram till konduktören för att betala eller visa upp sin biljett.

Omoraliskt beteende - ja, kanske. Men hade man som skolungdom lite fickpengar var det lite av en sport att kunna planka på dessa innerstadsbussar i rusningstrafiken!

Kolla igen Arne, jag skrev att det var föraren som hade en egen ingångsdörr på höger sida. Dubbeldäckarna kunde ju föralldel med all rätt kommit att kallas "Höghus" men när de levererades var ju redan H15 sedan lång tid i trafik och kallades "Höghus". Den enda beteckningen jag hört på dubbeldäckarna var att de kallades för "Aphus".

Tack för korrigeringen! Det var slarvigt av mig. Jag var nog rejält trött igår kväll när jag läste ditt inlägg om förarens egen privata dörr. Men sådana här onödiga läsmissar händer när man har lite för bråttom på kvällskvisten! 😉

Att föraren hade egen ingångsdörr var kanske för att frontmotorn tog sådan plats att det var krångligt att ta sig in, å andra sidan så hade ju trådbussarna också egen ingång för föraren och de hade ju ingen stor motorhuv fram. Kanske vi ska se det som att det helt enkelt var så man byggde bussar på denna tid (40-talet). Man kan förstå vilken revolution det var i bussbyggandet när Metropolerna kom på 50-talet!

En kul detalj med "Höghusen" H15 var att vid den snedställda soffan t.v om förare och motorhuv så fanns det en skylt "Tidningsläsning förbjuden vid denna plats". Ja man kan ju förstå förarens problem om någon vecklade ut en fullstor DN från denna tid längst fram på soffan och förarens sikt åt vänster! Trådbussarna hade också denna anvisningsskylt.

Mr H

Helt OK! Jag är ofta också trött på kvällarna!

;-)
Mr H

Höghusen och trådbussarna vara borta sedan 1964, undrar vilka bussar du menar

Förmodligen de Höghus som gick som extravagnar under sommaren 1967.Bl.a på linjerna 33, 56 och 111 har jag för mig.

Mr H

Menas med 'höghusen' de Leyland- respektive Büssing-dubbeldäckarbussar som gick bl.a på linje 54 respektive linje 62?

Nej, de svenska Scaniabussarna med rak åtta av årgång 1947-49 med konduktören bak. Föraren hade f.ö en egen ingångsdörr på höger sida. Karosserna var likadana som trådbussarnas.

Mr H

Busstyp H15 kallades "höghus" eftersom karossen var betydligt högre än äldre bussar, t ex den annars liknande H8.

Skälet till att de byggdes högre var att passagerare med skidor skulle kunna stå på bakre plattformen med skidorna bredvid sig. På äldre bussar (och spårvagnar) fanns skidställ utanpå på bakgaveln. Det var naturligtvis en riks för både förseningar och olyckor i stressad storstadstrafik, därför tillkom H15 - och trådbussarna F3 som hade samma höga kaross.

Intressanta bussfakta! Men byggdes verkligen dessa H15-bussar högre för att stockholmarna skulle kunna ta med sig skidorna på den bakre plattformen? Det skälet låter ytterst bisarrt i mina öron! Jag kan inte påminna mig om att jag sett någon enda busspassagerare med skidor under exempelvis andra halvan av 50-talet. Jo. förresten så har jag nog själv haft skidor med några gånger på 50-talet när jag först reste till Slussen och där tog Saltsjöbanan för att resa till station Solsidan och den där näraliggande Saltsjöbadens skidbacke.

Men jag kan inte alls påminna mig om att det var särskilt många andra skidåkare med på innerstadsbussarna i Stockholm de här åren. De här 'höghusen' till bussar var säkert bra för de få som på vinterhalvåret tog med sig skidorna på bussresan. Men nog måste det funnits andra mer vägande skäl till den här karossdesignen?! Frågan är bara vad som fick Scania-Vabis och Hägglund att ta fram H15-bussen 1947? 😊

Det är såna där svar som får mig att undra varför jag lägger tid på att leta fram fakta och länkar och skriva svar på dina frågor...

Den här gången har jag ingen primärkälla utan förklaringen är den som berättats för mig av äldre medlemmar i Spårvägssällskapet. Här är i alla fall bilder på skidställ på på en buss och på en spårvagn.

I varje fall kan jag svara på vad som fick Hägglunds och Scania-Vabis att ta fram H15-bussen. Stockholms Spårvägar beställde den! H15 var ett specialbygge för SS med en hel del speciallösningar för att passa den intensiva storstadstrafiken och SS underhållsprinciper, t ex lyftöglorna på taket för att kunna lyfta av hela korgen och revidera korg och underrede parallella på varsin "lina". Ett underhållskoncept som måste varit totalt främmande för de flesta bussbolag som var små vid den här tiden, men som passade en stor revisionsverkstad för spårvagnar.

Det skulle förvåna mig mycket om det inte skrevs en utförlig, detaljerad och stolt artikel om "vår nya stadsbuss" i "Spårväg och Buss". Vad jag förstår är du pensionär, du kanske har tid och möjlighet att leta fram artikeln och berätta för oss vad det står om anledningen till det höga taket där? Spårväg & Buss finns nog att läsa/låna t ex på Spårvägsmuseet eller något bibliotek.

Nej så kan man inte göra. De två sätt som finns att söka information är väl
- att reta upp andra internetanvändare med ändlösa frågor, i hopp om att de ska leta reda på informationen åt en, samt
- Wikipedia.

Höghusen och trådbussarna vara borta sedan 1964, undrar vilka bussar du menar

Förmodligen de Höghus som gick som extravagnar under sommaren 1967.Bl.a på linjerna 33, 56 och 111 har jag för mig.

Mr H

Menas med 'höghusen' de Leyland- respektive Büssing-dubbeldäckarbussar som gick bl.a på linje 54 respektive linje 62?

Nej, de svenska Scaniabussarna med rak åtta av årgång 1947-49 med konduktören bak. Föraren hade f.ö en egen ingångsdörr på höger sida. Karosserna var likadana som trådbussarnas.

Mr H

Busstyp H15 kallades "höghus" eftersom karossen var betydligt högre än äldre bussar, t ex den annars liknande H8.

Skälet till att de byggdes högre var att passagerare med skidor skulle kunna stå på bakre plattformen med skidorna bredvid sig. På äldre bussar (och spårvagnar) fanns skidställ utanpå på bakgaveln. Det var naturligtvis en riks för både förseningar och olyckor i stressad storstadstrafik, därför tillkom H15 - och trådbussarna F3 som hade samma höga kaross.

Intressanta bussfakta! Men byggdes verkligen dessa H15-bussar högre för att stockholmarna skulle kunna ta med sig skidorna på den bakre plattformen? Det skälet låter ytterst bisarrt i mina öron! Jag kan inte påminna mig om att jag sett någon enda busspassagerare med skidor under exempelvis andra halvan av 50-talet. Jo. förresten så har jag nog själv haft skidor med några gånger på 50-talet när jag först reste till Slussen och där tog Saltsjöbanan för att resa till station Solsidan och den där näraliggande Saltsjöbadens skidbacke.

Men jag kan inte alls påminna mig om att det var särskilt många andra skidåkare med på innerstadsbussarna i Stockholm de här åren. De här 'höghusen' till bussar var säkert bra för de få som på vinterhalvåret tog med sig skidorna på bussresan. Men nog måste det funnits andra mer vägande skäl till den här karossdesignen?! Frågan är bara vad som fick Scania-Vabis och Hägglund att ta fram H15-bussen 1947? 😊

Det är såna där svar som får mig att undra varför jag lägger tid på att leta fram fakta och länkar och skriva svar på dina frågor...

Den här gången har jag ingen primärkälla utan förklaringen är den som berättats för mig av äldre medlemmar i Spårvägssällskapet. Här är i alla fall bilder på skidställ på på en buss och på en spårvagn.

I varje fall kan jag svara på vad som fick Hägglunds och Scania-Vabis att ta fram H15-bussen. Stockholms Spårvägar beställde den! H15 var ett specialbygge för SS med en hel del speciallösningar för att passa den intensiva storstadstrafiken och SS underhållsprinciper, t ex lyftöglorna på taket för att kunna lyfta av hela korgen och revidera korg och underrede parallella på varsin "lina". Ett underhållskoncept som måste varit totalt främmande för de flesta bussbolag som var små vid den här tiden, men som passade en stor revisionsverkstad för spårvagnar.

Det skulle förvåna mig mycket om det inte skrevs en utförlig, detaljerad och stolt artikel om "vår nya stadsbuss" i "Spårväg och Buss". Vad jag förstår är du pensionär, du kanske har tid och möjlighet att leta fram artikeln och berätta för oss vad det står om anledningen till det höga taket där? Spårväg & Buss finns nog att läsa/låna t ex på Spårvägsmuseet eller något bibliotek.

Tack Leif B för att du tar dig tid att svara på en gammal gubbes 'fåniga' frågor och också kommentera mina undringar! Och jag ber om ursäkt för att jag tordes fundera över orsaken till H15 'höghusens' takhöjd. Men jag trodde att det var ett givande och tagande i ett sånt här diskussionsforum så därav min följdundring om skälet som du angav.

Jag har som jag skrev inte något minne av att folk haft med sig skidor på innerstadsbussarna i Stockholm på andra halvan av 50-talet och början av 60-talet. Men jag kan ju minnas fel och som jag skrev hade jag ju själv med mig skidor på bussen till Slussen för vidare resa med Saltsjöbanan och Solsidans station (Saltsjöbadens skidbacke).

Jag kanske ska tillägga att jag självklart tror på det du skriver om orsaken till takhöjden. Men det är ändå lite förvånande att SS lade så stor vikt vid det här med skidorna. Kanske Stockholmarna var ett mer sportande folk när H15-bussarna togs fram?! 😊

PS. Tack för de intressanta bildlänkarna!