Frågor om Åseda - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Är det någon som vet när Åseda stationshus byggdes om med putsad fasad. Lades putsen utanför träkonstruktionen? Vilken färg hade stationshuset som trähus innan det blev putsat.

Som trähus kring 1950. Vilka färger hade tak, fasad, fönster?
[image]
[image]
[image]

På denna bild ser man lokalgodståget stå på infartsspåret mellan spårkorset och
järnvägsövergången vid godsmagasinet. Ett Tp lok växlar på magasinsspåret och en Z43 växlar på magasinspåret på normalspåret. Det fanns en överföringsramp i den östra delen av bangården men den kan väl knappast ha använts så mycket. Dessutom måste väl det mesta av vagnslasterna ha ankommit Åseda på normalspåret. Därav kanske att Tp loket växlar styckegods.
[image]

Är det någon som vet när Åseda stationshus byggdes om med putsad fasad. Lades putsen utanför träkonstruktionen?

På 1940-talet spikade man fast vassmattor på träfasaden och sedan kom putsen på. Åsåg sådant arbete som pojk.
Slät puts putsades medan "knottrig" puts las på med riskvastar.

Hur är det med vändskivan? I dag finns den där det ser ut som en kiosk på bilden med en rund grusgång.
Är dagen vändskiva ditflyttad senare som ett museiförmål?

Lever Åseda idag som station.

Man hoppas, att den lever, när motorvagnen göra sina besök
Spåret finns och det hade varit häftigt om man kunde ha åkt mellan Västervik-Hultsfred-Åseda

Småländska Smalspåret kör ibland Virserum- Åseda. Mellan Hultsfred - Virserum ingen persontrafik, möjligen arbetsfordon .

Jo jag vet. Det är mer dröm att man kunde ha kört mellan Västervik-Åseda

Drömma kan man väl. Jag vet inte hur stora insatser det behövs mellan Hultsfred - Virserum, men de är nog inte helt oöverstigliga.

Eftersom jag bor i den berörda kommunen, men i ett annat hörn, så kan jag berätta: Från väster kommer normalspåret in, men slutar i Åseda. För ett par år sedan skrev lokaltidningarna om att industrierna på orten "eventuellt, kanske, möjligen" var intresserade av godstrafik på spåret, men det var under vissa förutsättningar. Bl.a vissa "garantier" för att det skulle finnas kvar under överskådlig tid. Och det fanns ju ingen som kunde ge.
Smalspåret kommer in från nordöst och slutar också i Åseda. Det går som sagt turer till Virserum med rälsbuss. Förra året åkte jag en sådan tur. Den slingrar sig fram genom skogen och grankvistarna nästan "sopar rent rutorna" från "resdamm".
I lokaltidningarna har det även skrivits om Virserum att man ville bygga upp en större verkstad för Smalspåret. Jag frågade några funktionärer på rälsbussen hur det hade gått med det, för på stationsområdet där vi befann oss var det knappast utrymme för någon större verkstad. "Den är tänkt att ligga där borta!" sa man och pekade i banans förlängning norrut.
I år invigde man en museal Pressbyråkiosk i Virserum alldeles i anslutning till stationshuset. Alltid något. Det uppmärksammades väl här också på forumet, vill jag minnas?
Tillbaka till Åseda. Där finns det dressinbodar. Jag har sett en del aktiviteter i dom. Dressincyklar tas ut och in. Så det rör också på sig, litegrand. Stationshuset är café i dag. Möjligen annan aktivitet också, men det syns inte på utsidan.

I lokaltidningarna har det även skrivits om Virserum att man ville bygga upp en större verkstad för Smalspåret. Jag frågade några funktionärer på rälsbussen hur det hade gått med det, för på stationsområdet där vi befann oss var det knappast utrymme för någon större verkstad. "Den är tänkt att ligga där borta!" sa man och pekade i banans förlängning norrut.

Det finns redan en verkstadslokal, men den ligger i Virserums södra delar och är inte spåransluten. Det ska tydligen finnas en banvall från ett upprivet industri(?)spår som skulle gå att använda om man vill spåransluta den. FSVV arbetar f n enligt FB-notis (;-)) på att iordningställa lokalerna. Det som diskuterats här är väl en fordonshall (nåt som verkligen behövs), något man också fick bidrag till för ett antal år sedan. Men den var tänkt att byggas upp i Hultanäs, då i varje fall. F ö har man också förvärvat stationshuset i Hultanäs under året. Trevligt! :-)

/ L G

Smalspåret i sin helhet mellan Åseda- Västervik är ju grundbulten i ett äventyrsland. Lägg tillbaka spåret mellan Spångenäs och Vimmerby.
Ta ut isolerade pensionärer och sätt dem på ett tåg helst med ånglok och vilken upplevelse det skulle bli

Är det någon som vet när Åseda stationshus byggdes om med putsad fasad.

Enligt detta examensarbete (sidan 24) påbörjades ombyggnaden 1956.

Är det någon som vet när Åseda stationshus byggdes om med putsad fasad.

Enligt detta examensarbete (sidan 24) påbörjades ombyggnaden 1956.

Tack för länken. Det står i exjobbet att fasaden var mörkröd innan ombyggnaden. Med tanke på de fotografier i första inlägget verkar det högst otroligt. Det verkar snarare varit vitt, mörkröda fönster och mörkgrönt plåttak. Eftersom ombyggnaden var 1956 borde ju någon veta tycker man.

Är det någon som vet när Åseda stationshus byggdes om med putsad fasad.

Enligt detta examensarbete (sidan 24) påbörjades ombyggnaden 1956.

Tack för länken. Det står i exjobbet att fasaden var mörkröd innan ombyggnaden. Med tanke på de fotografier i första inlägget verkar det högst otroligt. Det verkar snarare varit vitt, mörkröda fönster och mörkgrönt plåttak. Eftersom ombyggnaden var 1956 borde ju någon veta tycker man.

Förklaringen är nog enkel, stationshuset har haft mer än ett utförande före revetering:
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAFF00861

(Det finns fler bilder på Samlingsportalen med detta utförande.)

Tillägg: Enl. uppgift namnändrat till modern stavning 1927, så bilden bilden är då tidigare än det även om det står 1930 C.

Från böjan var det tydligen Falurött liggande timmer som senare kläddes med panel och målades i ljus kulör.

Från Samlingsportalen... ca 1950.
[image]

Från böjan var det tydligen Falurött liggande timmer som senare kläddes med panel och målades i ljus kulör.

Från Samlingsportalen... ca 1950.

SA

Nja, det finns inga bilder som visar huset utan panel så jag tror att det mycket väl kan ha varit stående plank. Kan någon upplysa om under vilken tid man frångick byggnadsmetoden med liggande timmer?

M.v.h.
Ola

OK... misstolkade den mörka fasaden. I viket fall som helst... antagligen falurött tills det blev ljus panel. Återstår kulör och årtal för bytet.

Nja, det finns inga bilder som visar huset utan panel så jag tror att det mycket väl kan ha varit stående plank. Kan någon upplysa om under vilken tid man frångick byggnadsmetoden med liggande timmer?

Bor själv i ett hus från 1918, det är byggt med stående plank. Nordiska Museet lär ska ha haft någon insats på 1920-talet för att bevara kunskaperna inom timring.

Sökte på nätet och hittade nedanstående:

"Vid mitten av 1800-talet började man bygga uthus, som tidigare timrats, av sågat virke som sattes ihop i så kallat regelverk. ... Tack vare den nya sågverksindustrin fanns det god tillgång på sågat virke.
...
Ungefär samtidigt som det blev vanligt att bygga uthus av regelverk började man bygga bostadshus av stående plank eftersom timmer var dyrt ... Redan i början av 1900-talet hade man övergått till att bygga de flesta villor med väggar av plank istället för timmer"

Hela texten finns här.

Edit: Med tanke på när järnvägen kom till Åseda, får väl stående plank anses som det sannolika byggnadssättet.

Vem byggde stationen först smalan eller normalen?

Borde ju vara normalspåret eftersom dom invigde linjen 1876. Med gardering för lite svävande uppgifter.
Smalspåret kom från Växjö - Klavreström och blev klart 1900 - 1902. Också lite svävande uppgifter, men med så markant åldersskillnad torde normalspåret vara äldst.
Om sedan själva byggnaden är jämnårig är nog en annan fråga. Den kan ju vara ombyggd/nybyggd i ett senare tillfälle.

Borde ju vara normalspåret eftersom dom invigde linjen 1876. Med gardering för lite svävande uppgifter.
Smalspåret kom från Växjö - Klavreström och blev klart 1900 - 1902. Också lite svävande uppgifter, men med så markant åldersskillnad torde normalspåret vara äldst.
Om sedan själva byggnaden är jämnårig är nog en annan fråga. Den kan ju vara ombyggd/nybyggd i ett senare tillfälle.

Nej, det var VKÅJ som byggde huset. SäNJ kom inte till Åseda förrän 1914.

M.v.h.
Ola

Borde ju vara normalspåret eftersom dom invigde linjen 1876. Med gardering för lite svävande uppgifter.
Smalspåret kom från Växjö - Klavreström och blev klart 1900 - 1902. Också lite svävande uppgifter, men med så markant åldersskillnad torde normalspåret vara äldst.
Om sedan själva byggnaden är jämnårig är nog en annan fråga. Den kan ju vara ombyggd/nybyggd i ett senare tillfälle.

Nej, det var VKÅJ som byggde huset. SäNJ kom inte till Åseda förrän 1914.

M.v.h.
Ola

Dessutom ligger stationsbyggnaden vid smalspåret och normalspåret bortom smalspårsbangården, bara det indikerar att smalspåret var först på plats. Där smalspåret ligger idag är ju något som VHVJ flyttade för att kunna bygga bort spårkorset med normalspåret söder om stationen då normalspåret då fortfarande hade persontrafik. Sen revs ju tyvärr smalspåret söderut och därmed var det slut med att kunna resa till den vackert belägna stationen Klavreström. :-(

Borde ju vara normalspåret eftersom dom invigde linjen 1876. Med gardering för lite svävande uppgifter.
Smalspåret kom från Växjö - Klavreström och blev klart 1900 - 1902. Också lite svävande uppgifter, men med så markant åldersskillnad torde normalspåret vara äldst.
Om sedan själva byggnaden är jämnårig är nog en annan fråga. Den kan ju vara ombyggd/nybyggd i ett senare tillfälle.

Nej, det var VKÅJ som byggde huset. SäNJ kom inte till Åseda förrän 1914.

M.v.h.
Ola

Dessutom ligger stationsbyggnaden vid smalspåret och normalspåret bortom smalspårsbangården, bara det indikerar att smalspåret var först på plats. Där smalspåret ligger idag är ju något som VHVJ flyttade för att kunna bygga bort spårkorset med normalspåret söder om stationen då normalspåret då fortfarande hade persontrafik. Sen revs ju tyvärr smalspåret söderut och därmed var det slut med att kunna resa till den vackert belägna stationen Klavreström. :-(

Det var efter att Nybro-Åseda blivit nedlagd som det öppnades möjlighet för att byta plats mellan smalspår och normalspår och därmed slippa tågklarering vid passage av korsningen. Tågklareringen utfördes av SJ som tog bra betalt, fast tågklarerna själva sade att det egentligen inte behövdes några extra ansträngningar för detta "när vi ändå är på plats". Blev alltså ingen långvrig nytta eftersom även Åseda-Växjö blev nedlagt efter lite affärer av kommunerna som köpte upp mark.

Tågklarerarna i både Åseda och Växjö var väldigt trevliga och positivt inställda till smalspåret. Vem minns inte Tkl Gösta Milton i Åseda.

Körde på WHVJ Växjö Hultsfred sommaren 1987, minns det med glädje.
Rast i det fina stationshuset i Hultsfred.

..... Tågklareringen utfördes av SJ som tog bra betalt, fast tågklarerna själva sade att det egentligen inte behövdes några extra ansträngningar för detta "när vi ändå är på plats".

Extratjänst för utomstående debiteras lika för alla, t ex även för specialtransporter.

Planenlig tkl-bemanning var från 1985 bara en ca 3/4-tjänst M-F (ca kl 8.30-14.30, graf T 88). Den föranleddes av lokalgodståget och vid behov kunde tkl åka persontåg fr/t Nässjö eller Vetlanda. När vagnslast nedlades 1990-01-01, avbemannades platsen och blev också obevakad hela dygnet (Graf T 92). Tiderna för smalspårstågen är okända. Sannolikt förflyttades/uppsades personal. Bangården ombyggdes 1992-1995.

Blev alltså ingen långvrig nytta eftersom även Åseda-Växjö blev nedlagt efter lite affärer av kommunerna som köpte upp mark.

Växjö-Sandsbro riven av Växjö kommun efter 1992, Sandsbro-Åseda av Uppvidinge kommun 2000-2001.

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KCAC06594.
Smalan närmast

Sista åren persontrafik kördes på normalspåret var Åseda obevakad och man tillämpade "obevakad körning" med Tkl Vetlanda som handhade detta. När personalen i Åseda flyttade/slutade vet jag inte exakt men de hade flyttat redan innan normalspåret lades ner. Birgitta Landström blev först tågmästare i Alvesta men kom senare till biljetterna där men är sedan flera år inte kvar vid järnvägen vad jag vet. Thage Pettersson och Milton blev förmodligen pensionärer när Åseda lades ner.